Hoppa till innehållet

Sverige tråcklar ihop enhetliga klädmått

Det Tyskland misslyckades med har Sverige sytt ihop i all tysthet och nu kommer resultatet: gemensamma klädstorlekar i hela Europa.

SITTER RÄTT. Mikael Sandström, ordförande i den europeiska standardiseringsgruppen WG 10.
SITTER RÄTT. Mikael Sandström, ordförande i den europeiska standardiseringsgruppen WG 10.Foto: Björn Solfors

Klädstorlekar har i dag inga specifika mått utan kan anges godtyckligt av varje tillverkare. Att olika länder och klädmärken inom samma land har vitt skilda måttabeller har varit ett gissel för konsumenter och producenter i årtionden. Situationen har blivit än svårare i och med e-handelns intåg.

Tyskland försökte i 15 år få till ett enhetligt system, men det var först när Sverige sommaren 2012 tog över ledartröjan för WG10-projektet som det började hända saker. Efter fyra års lirkande, förhandlande och kompromissande lyckades Sverige lösa den sista stötestenen – måttabellerna – i maj i år. Bland annat lades intervallet 5 centimeter i storleksstegen till som ett alternativ. Detta för att få med sig engelsmännens system i tum – 1 tum är ungefär 2,5 centimeter.

”Det är på tiden att vi tråcklar ihop det här. Tyvärr nådde vi inte riktigt ända fram med en enda tabell, men det som nu hela Europa verkar ställa sig bakom är en milstolpe för hela konfektionsindustrin”, säger Mikael Sandström, till vardags ordförande för Svensk Handel Stil, och ordförande i den europeiska standardiseringsgruppen WG 10.

Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN väntas anta de sista justeringarna i den Sverigeledda kompromissen om enhetliga måttabeller i september. Våren 2017 ska den gemensamma standarden för märkning vara klar att använda i hela Europa.

Standardsystemet omfattar både numeriska storlekar som 38 för damplagg, 50 för herrplagg och 120 för barnkläder, och bokstavsstorlekar som small, medium och large.

”Det nya är att för första gången kommer varje storlek att utgå från faktiska kroppsmått enligt överenskomna tabeller. Konsumenten kan därmed mycket lättare få tag i rätt storlek från början, oavsett var hon eller han handlar – med färre kostsamma returer och högre lönsamhet för företagen och minskade påfrestningar på miljön som följd”, säger Mikael Sandström.

Förutom honom har det svenska sekretariatet bestått av Maria Karlsson, projektledare på Swedish Standards Institute, som blev sjuk och tragiskt gick bort under arbetet och efterträddes av Linda Karlsson, samt Lotta Silow, mönsterkonstruktör på Kapp-Ahl och Christina Kalbom Rylander, tidigare chefskonstruktör på Fristads arbetskläder.

I stort sett alla stora svenska modeföretag har varit engagerade i projektet – utom börsjätten Hennes & Mauritz.

”H&M var aktiva tills den tidigare inköpschefen avgick för några år sedan. Det nya storlekssystemet är frivilligt, men vi tror att även H&M kommer att implementera det – för kundernas, lönsamhetens och miljöns skull”, säger Mikael Sandström.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera