Hoppa till innehållet

”Sverige har mycket kvar att lära”

Svensk musikexport har prisats för 20:e året och branschen kunde för andra året glädjas åt att exporten växer.
Di har träffat hederspristagaren och världssopranen Nina Stemme som ser flera möjligheter för svensk musik att stärka sin position utomlands.

FÅR HEDERSPRISET. Operasångerskan Nina Stemme fick på tisdagen motta Regeringens hederspris för mångåriga insatser för svensk musikexport av EU- och handelsminister Ann Linde.
FÅR HEDERSPRISET. Operasångerskan Nina Stemme fick på tisdagen motta Regeringens hederspris för mångåriga insatser för svensk musikexport av EU- och handelsminister Ann Linde.Foto: Foto: Jesper Frisk

Egentligen skulle Nina Stemme ha varit i Wien på tisdagen för den andra repetitionsdagen av huvudrollen Kundry i Richard Wagners ”Parsifal”. Dessutom skulle hon ha åkt direkt dit från München där hon har spelat Elektra under början av februari.

Men när hon fick beskedet att hon tilldelas regeringens hederspris för mångåriga insatser för svensk musikexport fick hon snabbt lägga in tre dagars omväg via Stockholm.

”De var snälla i Wien och lät mig missa några repetitioner för att de tyckte att det här var någonting som var värt att uppmärksamma”, säger Nina Stemme.

Själv är hon också nöjd. Sista minuten-ändringen av schemat ger några extra dagar för att komma ikapp med administrativa uppgifter, träffa familjen och instudering av rolldebuten i Wien. Men hon är också glad över att regeringen i år har valt att prisa opera och klassisk musik, eller konstmusik, som hon själv kallar det.

”Det är roligt att den blir uppskattad, för även om musik är musik för mig, så kan konstmusiken aldrig tävla på samma planhalva som populärmusiken.”

Hur menar du?

”Poppen kommer alltid att vara populärare, även om den också springer ur Bach och Händel och annan klassisk musik, och man egentligen kan se musiken som olika grenar av samma träd. Men genrerna går inte att jämföra. Eller om jag säger så här, mina siffror kan aldrig konkurrera med till exempel Max Martin”, säger hon med en blinkning.

Men att Nina Stemme är en av operavärldens främsta stjärnor råder det ingen tvekan om. Hon gick ut Operahögskolan 1993 och har sedan dess uppträtt över hela världen och tagit emot ett flertal prestigefyllda priser, bland annat korade International Opera Awards henne till världens bästa operasångerska 2013.

I höstas var tunnelbanestationerna i New York också tapetserade med hennes ansikte i storbildsformat, när hon gjorde succérollen som Isolde på New York-operan the Met. Och när biljetterna till hennes gästspel på Kungliga Operan i Stockholm i maj släpptes i höstas sålde de slut på en kvart.

Nu hoppas Nina Stemme att hederspriset ska få fler att upptäcka svensk konstmusik utomlands.

”Under många år av min karriär kände jag mig bortglömd av Sverige utomlands, och fick själv ta kontakt med svenska ambassader när jag skulle ha en premiär. På den fronten kan Sverige bli bättre på att uppmärksamma våra exportsångare, för vi är många”, säger hon och rabblar upp Katarina Dalayman, Malin Byström och Peter Mattei som exempel på tre svenska operasångare som uppträdde på Met under samma säsong som hon.

”Jag har säkert glömt någon, men jag tror att Sverige behöver lägga mer krut på att vara stolt över sina sångare, musiker och dirigenter som är verksamma utomlands. Och bli bättre på att förstå hur kulturen kan användas i både handels- och exportsammanhang. I affärskretsar på kontinenten, där man är uppfostrad med konstmusik, är den ju en naturlig del av samspelet kring att göra affärer, och där har svenskt näringsliv mycket kvar att lära, tror jag.”

Det är 20:e året som musikexportpriset delas ut, och förutom hederspriset tillkännagavs också pristagaren för årets musikexportpris 2016 under en prisceremoni på tisdagen. Det gick till popartisten Zara Larsson, som sjöng den officiella EM-låten och vars låtar under fjolåret streamades över en miljard gånger. Hon kunde dock inte medverka vid prisutdelningen.

”Båda artisterna som prisas är i världsklass och har starkt bidragit till att lyfta svensk musik utomlands. När jag träffade en av Indonesiens mest kända kvinnliga sångare för ett tag sedan kunde jag berätta om Zara Larsson och hennes roll som ung feminist, vilket gjorde sångerskan mycket intresserad”, säger EU- och handelsminister Ann Linde som var prisutdelare.

Under 2015 om-satte musikbranschen 9,2 miljarder kronor, enligt intresseorganisationen Musiksverige. Det mot-svarar en ökning med 13 procent mot året före. Samtidigt ökade exporten för andra året i rad.

Av de totala intäkterna stod 1,7 miljarder kronor för export.

”Det innebär att man inte bara blir glad av svensk musik utan att det också är en bransch på tillväxt där det skapas jobb”, säger Ann Linde.

Under prisceremonin meddelade hon också att organisationen Export Music Sweden, som bland annat har grundats av upphovsrättsorganisationen Stim, kommer att tilldelas ett ytterligare statligt stöd från Utrikesdepartementet på 500 000 kronor.

”På det här sättet kommer de att kunna fortsätta arbetet med att stärka svensk musik utomlands.”

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Konst som investering – så ska du tänka

Osannolika fynd, tavlor som säljs för svindlande belopp, förfalskningar och spekulationer. Konstmarknaden lockar många – men är minst lika komplex och nyckfull som börsen. För att göra konst till en god affär är det oftast säkrast att lita på hjärtat, menar Ålandsbanken.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Hösten 2017 ropade ett auktionshus i London ut en tavla som sades vara målad av självaste Leonardo Da Vinci. Utgångspriset låg på svindlande 100 miljoner dollar. Men det passerades snabbt. Efter en intensiv budgivning landade slutpriset på 450 miljoner dollar, eller motsvarande nästan 4,5 miljarder kronor.

Uppståndelsen kring verket, Salvator Mundi, har fortsatt efter köpet. Men i dag tror de flesta experter att målningen till största delen är målad av en av da Vincis lärlingar, snarare än av mästaren själv.

Liknar aktiemarknaden

Detta är förstås en ovanlig historia. Men även om det är ett exceptionellt fall väcker det en del frågor om konstmarknaden. Är det rimligt att en målning säljs för över 4 miljarder kronor? Vad ligger i ett sådant värde? Salvator Mundi blev den dyraste tavlan någonsin att säljas på en auktion, men det är som bekant långt ifrån det enda konstverk vars pris har skjutit i höjden. 

De enorma ekonomiska värden som kopplas till vissa verk har gjort konstmarknaden till en plats där många, likt på aktiemarknaden, spekulerar i möjliga värdeökningar. Samtidigt finns det såklart många aktörer på konstmarknaden som är genuint intresserade av konst.

Många faktorer påverkar priset

Så hur ska man då tänka om man som lekman vill ge sig in på marknaden? Vad är det egentligen som avgör priset på ett konstverk – och vilka tavlor är det som stiger i värde?

Till viss del handlar det om konkreta aspekter som storlek, teknik och popularitet. För okända konstnärer eller sådana som befinner sig i ett tidigt skede i sin karriär, är det faktorer som är kopplade till konstverket i sig som styr prissättningen. Men snart blir konstnären och konstnärskapet den avgörande faktorn. ”Sämre” verk av en känd konstnär kan till exempel ge högre priser än ett fantastiskt verk av en okänd konstnär. Ju mer känd och erkänd, desto högre pris.

Även tillgången på verk kan påverka prisbilden. En konstnär som producerar väldigt många verk kan sälja mer, men kanske då för lägre pris per verk. Samtidigt måste produktionen vara tillräckligt stor för att skapa uppmärksamhet och nå ut till en stor publik. Till viss del kan utbudet påverkas av gallerister och samlare själva, som kan se till att verk inte kommer ut för ofta på auktion för att priserna inte ska riskera att sjunka.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Lita på hjärtat

De flesta experter råder alla som vill köpa konst på en ”rimlig” nivå att göra det utan att spekulera i värdeökning. En bra affär är helt enkelt att få tag i något du tycker om, eftersom det då blir en daglig avkastning i att ha konstverket nära dig hela tiden, så fort du tittar på det. 

Ekonomiprofessorn Michael Moses, en av upphovsmännen till Sotheby’s Mei Moses Fine Art Index, menar också att du inte ska vänta dig några snabba klipp. Det finns redan så mycket kompetens och expertkunskap på konstmarknaden att det blir som att hitta en nål i en höstack, menar han. Michael Moses lyfter istället fram vikten av långsiktighet.

Detta bekräftas i en magisteruppsats från Handelshögskolan i Stockholm. I den studerades nästan 26 000 högkvalitativa oljemålningar av icke nu levande svenska konstnärer, som såldes i Sverige mellan 1985 och 2016. Uppsatsen kom fram till att den svenska konstmarknaden genererade en genomsnittlig blygsam avkastning på 0,6 procent per år. Aktiemarknaden avkastade under samma period 10,3 procent. 

En slutsats som går att dra är därför att om man ska köpa tavlor, bör det motiveras med att man älskar konst, snarare än att man vill göra sig en hacka.

En välkänd konstälskare är Ålandsbankens störste ägare, Anders Wiklöf, vars konstintresse väcktes redan på 1980-talet. Idag har han en av de främsta privatägda konstsamlingarna i Norden. Det som framför allt fångar hans intresse är finländsk och svensk konst från förra sekelskiftet. På privatmuséet Andersudde på Åland hänger målningar av kända konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Helene Schjerfbeck och Albert Edelfelt.

Anders Wiklöf har berättat att han aldrig har sålt en tavla – och inte kommer att göra det heller. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera