Läckö slott är så nära ett sagoslott man kan komma där det ligger med sina tinnar och torn vid Vänerns strand, strax norr om Lidköping.
För 20:e året sätts det i sommar upp en opera där publiken sitter mitt i den historiska miljön. Allt började med att någon upptäckte den fina akustiken på den tomma borggården. Nu ingår operan i stiftelsen Läckö Slotts ordinarie verksamhet.
De första åren satsade man på säkra kort och körde Mozart. Men sedan har Läcköoperan valt sin egen väg. Letat efter okända guldkorn och även satt upp nyskrivna verk.
”Eftersom vi har helt andra förutsättningar än stora operahus väljer vi att inte göra de kända verken. Då skulle vi bara bli jämförda. I stället söker vi en balans av högkvalitativt och folkligt och erbjuder publiken även sådant den inte kände till”, säger verksamhetsledaren Catarina Gnosspelius.
Efter nyskrivna operan ”Magnus Gabriel” för åtta år sedan är det dags för ett uruppförande igen. Denna gång med utgångspunkt i den klassiska romanen ”Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist som gavs ut 1839. Den skapade uppståndelse på sin tid, och Almqvist tvingades avgå som rektor, när han lät Sara Videbeck, den frimodiga glasmästardottern från Lidköping, ifrågasätta både äktenskapets och skråväsendets normer.
Hon förälskar sig i officeren Albert på en båttur och deklarerar att hon inte tänker gifta sig med honom eftersom hon då skulle förlora sin frihet. Hon vill att de ska leva i kärlek utan formell vigsel, men frågar sig om det går an. Och Albert svarar, ja det går an.
”Att denna fantastiska fiktiva kvinnokaraktär kommer från trakten gör det extra passande att spela operan på slottet”, säger Catarina Gnosspelius.
Den 24 musikerna i orkestern dirigeras av Simon Phipps, som varit med sedan 2003.
Huvudrollerna gick till Carl Ackerfeldt och Frida Engström.
”Det känns lyxigt att få arbeta på Läckö. En magisk plats och ett fantastiskt team både på, utanför och runt om scen”, säger Frida Engström.
Hon läste romanen ”Det går an” för första gången inför sommarens uppsättning och blev genast förtjust i berättelsen om Sara och Albert. Hon lovordar både musiken och librettot.
”Musiken är otroligt vacker och librettot smart och väldigt troget boken. Tillsammans lyckas de fånga stämningen i boken och tar samtidigt ut svängarna så som musikteater låter sig göra”, säger Frida Engström.
Läcköoperan har valt att hålla sig nära originalet och operan utspelar sig i historisk tid.
”Vi hade kunnat sätta den i ett modernt sammanhang med en flicka i slöja som måste göra som familjen säger, men vi låter publiken dra sina egna paralleller”, säger Catarina Gnosspelius.
Även om operan på Läckö har blivit etablerad vill Catarina Gnosspelius ha kvar pionjärskänslan. De praktiska förutsättningarna där slottet ligger minst en halvtimmas körning från närmaste stad gör ensemblen sammansvetsad.
”Här fungerar det inte att vara divor eller snobbar. Svenska somrar kan vara både iskalla och råa och vi kör på i de flesta väder. Vi kallar det operalumpen”, säger hon.
Endast två gånger sedan starten 1997 har vädrets makter satt stopp. En gång 2004 och så i fjol när ett oväder drog in och segeltaket som spänns upp som regnskydd höll på att blåsa bort.
Operans budget ligger på 3,3 miljoner kronor och det finns inga vinstkrav eftersom den drivs inom stiftelsen.
”Opera är en dyr konstart. Vi har en minimal budget. Det är svårt att göra en föreställning för under fem miljoner kronor”, säger Catarina Gnosspelius.
Runt 5 000 besökare kommer till Läcköoperan varje år. Målet är att ha 30 procent av budgeten i biljettintäkter och det har man klarat av hittills.
En undersökning som gjordes bland publiken för ett par år sedan visar att operagästerna spenderar en hel del pengar. Överför man det på sommarens alla föreställningar gör publiken av med över 3,7 miljoner kronor förutom biljettpriset.
Andelen långväga besökare har ökat med åren.
”Operan ger ett uppsving för hotell, restauranger och handel i området”, säger Catarina Gnosspelius.