Hoppa till innehållet

Slottsopera tar ut svängarna

Varje sommar förvandlas borggården på Läckö slott till operascen. Barockslottets stenväggar utgör scenografi och sången får då och då sällskap av fågelkvitter.
Går det an? Ja, det går verkligen an.

Frida Engström och Carl Ackerfeldt spelar kärleksparet Sara Videbeck och sergeant Albert i operan ”Det går an”, som ges på Läckö slott i Västergötland under tre juliveckor.
Frida Engström och Carl Ackerfeldt spelar kärleksparet Sara Videbeck och sergeant Albert i operan ”Det går an”, som ges på Läckö slott i Västergötland under tre juliveckor.Foto: Foto: Bo Håkansson

Läckö slott är så nära ett sagoslott man kan komma där det ligger med sina tinnar och torn vid Vänerns strand, strax norr om Lidköping.

För 20:e året sätts det i sommar upp en opera där publiken sitter mitt i den historiska miljön. Allt började med att någon upptäckte den fina akustiken på den tomma borggården. Nu ingår operan i stiftelsen Läckö Slotts ordinarie verksamhet.

De första åren satsade man på säkra kort och körde Mozart. Men sedan har Läcköoperan valt sin egen väg. Letat efter okända guldkorn och även satt upp nyskrivna verk.

”Eftersom vi har helt andra förutsättningar än stora operahus väljer vi att inte göra de kända verken. Då skulle vi bara bli jämförda. I stället söker vi en balans av högkvalitativt och folkligt och erbjuder publiken även sådant den inte kände till”, säger verksamhetsledaren Catarina Gnosspelius.

Efter nyskrivna operan ”Magnus Gabriel” för åtta år sedan är det dags för ett uruppförande igen. Denna gång med utgångspunkt i den klassiska romanen ”Det går an” av Carl Jonas Love Almqvist som gavs ut 1839. Den skapade uppståndelse på sin tid, och Almqvist tvingades avgå som rektor, när han lät Sara Videbeck, den frimodiga glasmästardottern från Lidköping, ifrågasätta både äktenskapets och skråväsendets normer.

Hon förälskar sig i officeren Albert på en båttur och deklarerar att hon inte tänker gifta sig med honom eftersom hon då skulle förlora sin frihet. Hon vill att de ska leva i kärlek utan formell vigsel, men frågar sig om det går an. Och Albert svarar, ja det går an.

”Att denna fantastiska fiktiva kvinnokaraktär kommer från trakten gör det extra passande att spela operan på slottet”, säger Catarina Gnosspelius.

Den 24 musikerna i orkestern dirigeras av Simon Phipps, som varit med sedan 2003.

Huvudrollerna gick till Carl Ackerfeldt och Frida Engström.

”Det känns lyxigt att få arbeta på Läckö. En magisk plats och ett fantastiskt team både på, utanför och runt om scen”, säger Frida Engström.

Hon läste romanen ”Det går an” för första gången inför sommarens uppsättning och blev genast förtjust i berättelsen om Sara och Albert. Hon lovordar både musiken och librettot.

”Musiken är otroligt vacker och librettot smart och väldigt troget boken. Tillsammans lyckas de fånga stämningen i boken och tar samtidigt ut svängarna så som musikteater låter sig göra”, säger Frida Engström.

Läcköoperan har valt att hålla sig nära originalet och operan utspelar sig i historisk tid.

”Vi hade kunnat sätta den i ett modernt sammanhang med en flicka i slöja som måste göra som familjen säger, men vi låter publiken dra sina egna paralleller”, säger Catarina Gnosspelius.

Även om operan på Läckö har blivit etablerad vill Catarina Gnosspelius ha kvar pionjärskänslan. De praktiska förutsättningarna där slottet ligger minst en halvtimmas körning från närmaste stad gör ensemblen sammansvetsad.

”Här fungerar det inte att vara divor eller snobbar. Svenska somrar kan vara både iskalla och råa och vi kör på i de flesta väder. Vi kallar det operalumpen”, säger hon.

Endast två gånger sedan starten 1997 har vädrets makter satt stopp. En gång 2004 och så i fjol när ett oväder drog in och segeltaket som spänns upp som regnskydd höll på att blåsa bort.

Operans budget ligger på 3,3 miljoner kronor och det finns inga vinstkrav eftersom den drivs inom stiftelsen.

”Opera är en dyr konstart. Vi har en minimal budget. Det är svårt att göra en föreställning för under fem miljoner kronor”, säger Catarina Gnosspelius.

Runt 5 000 besökare kommer till Läcköoperan varje år. Målet är att ha 30 procent av budgeten i biljettintäkter och det har man klarat av hittills.

En undersökning som gjordes bland publiken för ett par år sedan visar att operagästerna spenderar en hel del pengar. Överför man det på sommarens alla föreställningar gör publiken av med över 3,7 miljoner kronor förutom biljettpriset.

Andelen långväga besökare har ökat med åren.

”Operan ger ett uppsving för hotell, restauranger och handel i området”, säger Catarina Gnosspelius.

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Konst som investering – så ska du tänka

Osannolika fynd, tavlor som säljs för svindlande belopp, förfalskningar och spekulationer. Konstmarknaden lockar många – men är minst lika komplex och nyckfull som börsen. För att göra konst till en god affär är det oftast säkrast att lita på hjärtat, menar Ålandsbanken.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Hösten 2017 ropade ett auktionshus i London ut en tavla som sades vara målad av självaste Leonardo Da Vinci. Utgångspriset låg på svindlande 100 miljoner dollar. Men det passerades snabbt. Efter en intensiv budgivning landade slutpriset på 450 miljoner dollar, eller motsvarande nästan 4,5 miljarder kronor.

Uppståndelsen kring verket, Salvator Mundi, har fortsatt efter köpet. Men i dag tror de flesta experter att målningen till största delen är målad av en av da Vincis lärlingar, snarare än av mästaren själv.

Liknar aktiemarknaden

Detta är förstås en ovanlig historia. Men även om det är ett exceptionellt fall väcker det en del frågor om konstmarknaden. Är det rimligt att en målning säljs för över 4 miljarder kronor? Vad ligger i ett sådant värde? Salvator Mundi blev den dyraste tavlan någonsin att säljas på en auktion, men det är som bekant långt ifrån det enda konstverk vars pris har skjutit i höjden. 

De enorma ekonomiska värden som kopplas till vissa verk har gjort konstmarknaden till en plats där många, likt på aktiemarknaden, spekulerar i möjliga värdeökningar. Samtidigt finns det såklart många aktörer på konstmarknaden som är genuint intresserade av konst.

Många faktorer påverkar priset

Så hur ska man då tänka om man som lekman vill ge sig in på marknaden? Vad är det egentligen som avgör priset på ett konstverk – och vilka tavlor är det som stiger i värde?

Till viss del handlar det om konkreta aspekter som storlek, teknik och popularitet. För okända konstnärer eller sådana som befinner sig i ett tidigt skede i sin karriär, är det faktorer som är kopplade till konstverket i sig som styr prissättningen. Men snart blir konstnären och konstnärskapet den avgörande faktorn. ”Sämre” verk av en känd konstnär kan till exempel ge högre priser än ett fantastiskt verk av en okänd konstnär. Ju mer känd och erkänd, desto högre pris.

Även tillgången på verk kan påverka prisbilden. En konstnär som producerar väldigt många verk kan sälja mer, men kanske då för lägre pris per verk. Samtidigt måste produktionen vara tillräckligt stor för att skapa uppmärksamhet och nå ut till en stor publik. Till viss del kan utbudet påverkas av gallerister och samlare själva, som kan se till att verk inte kommer ut för ofta på auktion för att priserna inte ska riskera att sjunka.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Lita på hjärtat

De flesta experter råder alla som vill köpa konst på en ”rimlig” nivå att göra det utan att spekulera i värdeökning. En bra affär är helt enkelt att få tag i något du tycker om, eftersom det då blir en daglig avkastning i att ha konstverket nära dig hela tiden, så fort du tittar på det. 

Ekonomiprofessorn Michael Moses, en av upphovsmännen till Sotheby’s Mei Moses Fine Art Index, menar också att du inte ska vänta dig några snabba klipp. Det finns redan så mycket kompetens och expertkunskap på konstmarknaden att det blir som att hitta en nål i en höstack, menar han. Michael Moses lyfter istället fram vikten av långsiktighet.

Detta bekräftas i en magisteruppsats från Handelshögskolan i Stockholm. I den studerades nästan 26 000 högkvalitativa oljemålningar av icke nu levande svenska konstnärer, som såldes i Sverige mellan 1985 och 2016. Uppsatsen kom fram till att den svenska konstmarknaden genererade en genomsnittlig blygsam avkastning på 0,6 procent per år. Aktiemarknaden avkastade under samma period 10,3 procent. 

En slutsats som går att dra är därför att om man ska köpa tavlor, bör det motiveras med att man älskar konst, snarare än att man vill göra sig en hacka.

En välkänd konstälskare är Ålandsbankens störste ägare, Anders Wiklöf, vars konstintresse väcktes redan på 1980-talet. Idag har han en av de främsta privatägda konstsamlingarna i Norden. Det som framför allt fångar hans intresse är finländsk och svensk konst från förra sekelskiftet. På privatmuséet Andersudde på Åland hänger målningar av kända konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Helene Schjerfbeck och Albert Edelfelt.

Anders Wiklöf har berättat att han aldrig har sålt en tavla – och inte kommer att göra det heller. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera