Något som verkar ha ett starkt samband med våra digitala vanor är sömn. En stor norsk studie undersökte förra året samband mellan skärmtid och sömn i en grupp på 10 000 personer mellan 16 och 19 år. Där visade det sig att mer tid med datorskärmar, mobiler och surfplattor kunde kopplas till längre insomningstid, betydligt större risk för sömnbesvär och kort sömn – under fem timmar per natt i en grupp som har betydligt större sömnbehov än så. Inte nog med att forskarteamet vid Uni Research i Bergen kunde hitta samband mellan sömnbesvär och mycket skärmtid. Man upptäckte också att varje extra minut tillbringad framför skärmen verkade öka risken för problem.
”Vi var inte direkt överraskade, men att sambandet mellan skärmtid och sämre sömn skulle vara så starkt var vi inte beredda på”, konstaterade professor Mari Hysing i en kommentar till studien.
Att sömnproblem i sin tur är kopplat till en rad kortsiktiga och långsiktiga problem med prestationsförmåga och hälsa är numera väl belagt. Med för lite sömn i kroppen blir vi sämre på att koncentrera oss, ta beslut, ta in ny information och att minnas den. Redan efter ett par veckors störd sömn ökar risken för en senare depression kraftigt och på längre sikt även för sådant som övervikt, ålderdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För lite sömn försämrar också immunförsvarets funktion och gör oss mer sårbara för stress.
Att det så kallade 24-timmarssamhället, där alla är uppkopplade hela tiden, är en viktig förklaring till att stress- och sömnproblem blivit vanligare de senaste decennierna är numera något som forskare är ganska överens om. Det antas också vara en förklaring till att grupper som tidigare varit relativt förskonande drabbas av sömnproblem – exempelvis personer mellan 20 och 30 år. Studier från bland annat Erasmusuniversitetet i Rotterdam och Michigan State University har kopplat utbrändhet till stort användande av mobiltelefoner för jobbsyfte i hemmet. Men det svåra i studier som undersöker samband i stora befolkningsgrupper är att tydligt avgöra vad som är hönan och vad som är ägget. Det kan exempelvis tänkas att unga som har sömnbesvär använder sina mobiler när de har svårt att sova. Sömnbesvären kan också ha andra orsaker som inte direkt är kopplade till de digitala vanorna, exempelvis en mer krävande skolmiljö.
Men ett sätt som våra digitala vanor stör vår sömn på är faktiskt belagd i labbstudier, där orsakssambandet är glasklart. Där har det visat sig att exponering för det blå ljus som finns i moderna skärmar – samma som i dagsljus – kan fördröja vår insomning. Och att det är relevant att ta med i beräkningen visar inte minst den norska studien, där 80 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna uppgav att de använde skärmar under den sista timmen före läggning.
Att det blå ljuset kan lura våra hjärnor att tro att det är dag och bromsa produktionen av kroppens eget sömnhormon melatonin har varit känt sedan tidigare. Däremot har det inte funnits någon kunskap om hur det nya, digitala vardagslivet med sena surfvanor påverkar vår förmåga att komma till ro och somna på kvällen.
Just detta undersöktes 2015 av amerikanska forskare som publicerade sina resultat i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS. Deltagarna i studien fick vara i ett sömnlabb i två veckor och fick första tiden läsa böcker på surfplattor innan läggning. Vecka två fick de i stället läsa vanliga böcker. Det visade sig att sömnen på flera sätt påverkades negativt av surfplattan. Melatoninnivåerna var lägre, insomningen tog längre tid och deltagarna var mindre alerta morgonen efter.
Dessbättre finns flera lösningar på just det problemet, exempelvis appar som kapar blå ljusfrekvenser.
De psykologiska aspekterna av våra nya digitala liv är så klart också sådant som starkt påverkar oss – även om forskningen saknar klara svar på hur.
Forskare vid universitetet i Coventry kunde efter en studie på brittiska arbetsplatser konstatera att det finns stora individuella skillnader i hur vi påverkas. Vissa ser en evigt påslagen smartphone som ett stressreducerande hjälpmedel, för andra är den mer stressframkallande än något annat. Teamet bakom den norska studien om unga, digitala vanor och sömn spekulerade utifrån sina forskningsresultat om möjliga orsaker till sömnproblemen.
”Om du exempelvis ägnar dig åt sociala medier så är det ofta motsatsen till att koppla av, vilket behövs för god sömn. Facebook och liknande kan trigga funderingar, ibland depressiva funderingar, som håller dig vaken. Det verkar särskilt vanligt hos flickor”, hette det i forskarnas slutsatser.
Elza Dunkels, forskare i pedagogik vid Umeå universitet, ser problem med att så mycket av uppmärksamheten kring digitalisering handlar om negativa aspekter.
”När järnvägen kom bedrevs det forskning på saker som järnvägssjuka, till exempel. Samma saker när vi fick elektricitet, där man tydligt kan se att vi sover sämre nu när vi har el. Och visst kan det vara så att ryggraden skadas av tågåkning och att sömnen rubbas av el, men det är normalt sett acceptabla förluster. Alltså att fördelarna överväger. Jag är mer orolig för att den oro som pumpas ut av en del kan göra att vissa barn hamnar utanför digitaliseringen. Det kan ge oöverskådliga personliga, sociala och samhälleliga konsekvenser.”
Elza Dunkels hävdar att det ofta finns ett starkt inslag av moralism i kritiken mot nya digitala vanor.
”Om folk vill dra ner på sin användning själva, ser jag inga problem med det. De har säkert god grund för att vilja det. Det jag vänder mig emot är när man kritiserar andra för deras skärmanvändande, till exempel barn eller småbarnsföräldrar. Båda dessa grupper är övervakade av omgivningen som ständigt tillåter sig ha en åsikt om vad de gör och inte gör och i den kontexten hamnar ofta mobiltelefonen”, säger hon.
Tycker du själv att det finns risker med digital överkonsumtion hos unga och vuxna?
”Det kan det absolut göra, men det är inte på långa vägar så illa ställt som det ser ut i debatten. För de flesta handlar samtida teknik om att lära sig saker, att roa sig och att hålla kontakt med andra. Det går ju att diskutera bra och dålig användning av skärmar, precis som det går att diskutera bordsskick, hälsosam eller hälsovådlig mat, sovtider, rutiner för läxläsning, och så vidare. Bara man inte gör det med en moraliserande och normativ utgångspunkt.”
