Hoppa till innehållet

Ska få fler att satsa på mat

Malmö
Med erfarenhet från flera framgångsrika restauranger vill krögaren Nina Christensson få fler att ta steget in i matens värld.
I vår öppnar hon den inkubatorliknande matverkstaden Gro’up i Skåne, som ska skapa medvetenhet och fler restauranger.

MÖTESPLATS. Nina Christensson och Edith Salminen bygger Skånes första mötesplats för allt som har med mat att göra. ”I Malmö finns det ingen som rakryggad vågar stå upp för maten. Det vill jag göra”, säger Nina Christensson.
MÖTESPLATS. Nina Christensson och Edith Salminen bygger Skånes första mötesplats för allt som har med mat att göra. ”I Malmö finns det ingen som rakryggad vågar stå upp för maten. Det vill jag göra”, säger Nina Christensson.Foto: Jack Mikrut

Nina Christensson är krögaren bakom de populära Malmörestaurangerna Bastard och Smak.

Förutom arbetet med att driva de egna restaurangerna är hon också ordförande för Visita södra, den svenska besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation.

”Jag har haft fyra restauranger och känner inte att jag kan öppna fler. Jag vill gå vidare till nästa nivå och göra bra saker för Malmö och för regionen”, säger Nina Christensson.

Arbetet med att gå vidare och göra något bra för regionen har pågått sedan förra våren när Nina Christensson på scen på Malmö näringslivsgala berättade att hon skrivit kontrakt på en ny lokal i området Östra Sorgenfri.

Där skulle ett nytt konstcentrum öppna och hon hade blivit tillfrågad om att driva en restaurang i huset. Men hon ville göra något mer än att bara öppna en restaurang. Då föddes idén om en fysisk mötesplats där allt kretsar kring mat och matkultur.

”Jag vill synliggöra människorna och processerna bakom maten. Det finns många som tycker att mat är banalt och ifrågasätter hur viktigt det egentligen kan vara, men i Malmö finns det ingen som rakryggad vågar stå upp för maten. Det vill jag göra”, säger Nina Christensson.

Med sig i projektet har hon gastronomen Edith Salminen, som tidigare arbetat på bland annat danska Nordic Food Lab som 2008 startades av Nomas grundare René Redzepi.

”Vi har gått och tänkt på samma saker på varsitt håll. Jag kan inte bestämma mig för vad jag vill jobba med inom mat, jag vill doppa fingrarna i alla grytor, så bredden i Gro’up är precis det jag har letat efter”, säger Edith Salminen.

Gro’up handlar om alla aspekter av mat och även om man ska kunna komma till Gro’up och äta lunch eller middag så vill Nina Christensson att mötesplatsen ska handla om mycket mer än så.

Den som kommer till Gro’up ska kunna få hjälp med att utveckla såväl idéer kring mat som företagsidéer och affärsmodeller.

”Du kanske har en idé som du har funderat på, då kan vi låta dig träffa en kock, göra en workshop kring idén och hjälpa till att ta fram en affärsmodell”, säger Nina Christensson.

I köket kan man sedan hyra in sig för att utveckla idén och testa konceptet genom till exempel en pop up-restaurang under en begränsad tid.

”Vi ska vara öppna. Det blir en plats där man ska kunna utvecklas genom en master class eller en föreläsning oavsett vilken nivå man ligger på.”

Lokalerna som Gro’up ska flytta in i renoveras för fullt. Produktionsköket står klart och de öppna ytorna börjar ta form. När mötesplatsen öppnar tidigt i vår kan besökarna mötas av pop up-restauranger och experiment några av veckans dagar.

”Resten av veckan kan det handla om restaurang på hög nivå”, säger Nina Christensson.
Framför allt vill Nina Christensson och Edith Salminen att Gro’up ska bli en fysisk mötesplats.

”Mat på nätet håller på att ta över. Jag förstår det innovativa i det och att vi behöver ta ett steg framåt, men samtidigt behöver vi ta ett steg tillbaka. I den digitala världen kommer vi inte i kontakt med varandra eller med råvarorna och det är något magiskt med att känna doften av mat och höra glasen klinga mot varandra”, säger Edith Salminen.

Ni pratar om medborgargastronomi – vad menar ni med det?
”I Sverige är gastronomi som ord något väldigt elitistiskt, men för mig handlar gastronomi om allt som har med mat att göra. Det handlar om oss medborgare och vilka val vi gör när vi konsumerar. Det handlar om hållbarhet och om alla steg från producent till dess att maten står på bordet”, säger Edith Salminen.

”Ansvaret inom branschen blir större och större. Majoriteten av de som går ut och äter tänker inte på matsvinn och logistik. Problemet börjar med att man inte tar ansvar, för mig kretsar allt kring det cirkulära tänkandet”, säger Edith Salminen.

Gro’up har stöd från Malmö stad och Region Skåne och har inlett samarbeten med andra mataktörer, högskolor och universitet för att få in rätt kompetenser. För att finansiera mötesplatsen fullt ut vill man ta hjälp av regionens stora branschaktörer.

”Om jag vill öppna en restaurang så tittar jag i min egen plånbok och går till banken med en affärsplan. Här blir det annorlunda. Vi vill ha in industrin, de stora bolagen behöver oss och vi behöver dem. Vi kan hjälpa dem att utvecklas utanför den klassiska affärsmodellen”, säger Nina Christensson.

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Undvik fallgroparna – så lämnar du över familjeföretaget till nästa generation

De senaste åren har regelverket för att överlåta företag inom familjen blivit mer gynnsamt. 

Men en generationsväxling kommer sällan utan utmaningar. Genom att planera och börja i tid kan du ändå undvika de största fallgroparna, förklarar Ålandsbankens expert.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Plötsligt är den här – dagen då du känner att det är läge att ta ett steg åt sidan. Kanske har insikten kommit smygande: En dag måste ju företaget överlåtas till någon annan. Antingen till familjens yngre förmågor, eller via ett externt ägarskifte.

Genom att planera och göra rätt saker vid rätt tidpunkt har du möjlighet att stärka ditt företags förutsättningar och bygga en stabil grund för både kontinuitet och tillväxt – och inte minst att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa generations ledarskap – konstaterar Fredrik Benson som är finansiell planerare på Ålandsbanken.

– Ett generationsskifte i ett familjeföretag väcker en rad olika juridiska frågeställningar, men det är också mjuka värden och känslor involverat i ett sådant beslut. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp som innefattar de ekonomiska, juridiska och de familjemässiga aspekterna, säger han.

Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.
Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.

Generationsskiftet tar 1-3 år

Fredrik Benson berättar att det viktigaste råd han kan ge är att börja planera i tid. 

– Ett lyckat generationsskifte tar oftast mellan ett och tre år, kanske till och med längre. Men många tror att det räcker med att prata igenom det över en söndagsmiddag. Vid ett ägarskifte måste du ta hänsyn till allas viljor, behov och kunskap – och det tar betydligt längre tid än så.

Gemensamt för många av de mest framgångsrika generationsskiftena ser han i att den tilltänkta efterträdaren har kommit in i verksamheten tidigt och fått lära sig hur det fungerar inifrån. På så sätt förbereds de för uppgiften och får praktisk erfarenhet samtidigt som deras kunskap och ledarförmåga kan sättas på prov. Detta är speciellt viktigt om företaget är centrerat runt den nuvarande ägaren. 

– Vissa företag är uppbyggda kring en enda person och om nästa generation inte har någon erfarenhet från verksamheten kan det snabbt gå utför efter ett ägarskifte. Om det inte finns någon naturlig efterträdare kan det vara bättre att sälja företaget till en extern part, och att göra det när företaget fortfarande har ett högt värde, säger Fredrik Benson.

Bortse inte från mjuka värden

Ingen familj är den andra lik och därför är också varje generationsskifte unikt. En vanlig situation är att det finns flera syskon i familjen, men att enbart ett av dem är intresserat av att ta över familjeföretaget efter föräldrarna. Ska de övriga syskonen kompenseras för det på något sätt? Och i så fall hur? 

Det behöver inte röra sig om företag i hundramiljonersklassen för att en sådan fråga ska skapa irritation och konflikt i en familj, framhåller Fredrik Benson. Därför betonar han att mjuka värden som dessa är viktiga att fundera över, och att det är angeläget att processen fram till skiftet är tydlig och formaliserad så att det inte kvarstår några frågetecken.

– Det finns ingen universallösning utan varje företagarfamilj måste hitta den lösning som passar just deras situation och förutsättningar. Det är också därför vi verkligen betonar vikten av att börja i tid, säger Fredrik Benson.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Nya fördelaktigare regler

Ekonomiskt har det blivit mer fördelaktigt med generationsskifte inom familjen de senaste åren. Fram till 2019 beskattades, något förenklat, överlåtelser inom familjen nämligen högre än försäljningar till en extern part. Därefter ändrades lagstiftningen och nu gäller samma skatteregler i båda fallen. Överlåtelsen behöver dock uppfylla en rad kriterier för att få beskattas på det här sättet.

– De nya reglerna gjorde systemet betydligt mer rättvist, men reglerna är stenhårda med en rad kriterier som måste vara uppfyllda. Det är således fortsatt viktigt att planera ordentligt. Det här kräver specialistkunskap. Uppfyller du inte alla kriterier går det inte att göra ägarskiftet med de mer gynnsamma skattereglerna och det påverkar hur mycket pengar du får kvar att leva på efteråt, säger Fredrik Benson. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera