Fettisdagen stundar och runtom i landet försöker landets bagerier och konditorier tillverka så många semlor som möjligt.
”Det gäller att peppa personalen, för det är ganska monotomt. Allt kretsar kring semlor vid den här tiden på året. På själva fettisdagen gäller det att få tag på all personal som kan”, säger Mattias Ljungberg som driver anrika Tössebageriet i Stockholm.
Efterfrågan är stor. Mycket stor. Många svenskar bjuds på en semla på jobbet på tisdag. Kanske blir det ytterligare en på kvällen med familjen.
I Bageriförbundets årliga konsumentpanel uppgav 55 procent av svenskarna att de äter en semla på fettisdagen. Det innebär att det säljs mer än fem miljoner semlor på en dag. Den genomsnittliga semlan kostar 25 kronor. Därmed omsätter den gräddiga bakelsen 125 miljoner kronor – bara på en dag.
”Jag brukar säga att semlan är branschens livboj. Efter jul har folk ont om pengar och går inte till bagerier och konditorier. Men tack vare semlan lockas man dit och handlar”, säger Martin Lundell.
Sannolikt äter svenskarna semlor för minst en miljard kronor per år.
”Vi har tidigare gjort en bedömning att det säljs 40 miljoner semlor i Sverige per år, jag tror att det är alldeles för lågt räknat”, säger Martin Lundell.
För Tössebageriet är semlan enormt viktig.
”För vår del gör vi 20–30 procent av årsomsättningen på semlor. För några år sedan låg vi på 10 procent”, säger Mattias Ljungberg.
För två år sedan lanserade han den uppmärksammade semmelwrapen. Den blev en enorm succé och bageriet säljer fortfarande mer av den annorlunda skapelsen än av vanliga semlor.
Framgångarna med semmelwrapen inspirerade Mattias Ljungberg till att skriva en hel bok om semlor: ”Är semlan en semla”. I den går han igenom flera av de varianter på semlor som har dykt upp genom åren. Den här säsongen har marsipansemlan och ölsemlan fått mycket uppmärksamhet.
Trots att Mattias Ljungberg tillhör en av innovatörerna på semmelområdet menar han att den traditionella semlan fortfarande dominerar totalt.
”Men det skrivs mycket om nyheterna och det är bra för branschen”, säger han.
Veckorna före fettisdagen handlar större delen av verksamheten Tössebageriet om semlor. Det är man inte ensamma om. Trots att semlor säljs på bensinmackar och matbutiker står sig konditorisemlan bra.
”De flesta bagerier säljer så mycket de kan producera. Många bagerier går ut med information i förväg till kunderna om att man måste beställa semlor för att vara säker på att få”, säger Martin Lundell.
Och hur är det då, när är det okej att börja äta semlor? Vid nyår, menar Mattias Ljungberg.
”Jag kör från nyår till påsk. Jag tycker inte att man ska börja tidigare än så. Det ska vara lite happening”, säger han.
Men det finns bagerier som stretar emot. Annas Hembageri i Mariefred, Årets café enligt White Guide, säljer inga semlor före fettisdagen.
”Vi fortsätter några dagar efteråt också. Vad jag vet är vi ensamma kvar med den linjen”, säger Robert Schweitz som driver bageriet tillsammans med hustrun Anna Randolf Schweitz.
I stället får kunderna förbeställa semlor som hämtas ut på fettisdagen. Förra året sålde Annas Hembageri 2 000 semlor på en dag i en ort med drygt 4 000 invånare.
”Jag sa till en kollega i Stockholm att han skulle behöva sälja en halv miljon semlor för att komma upp i samma marknadsandel”, säger Robert Schweitz och skrattar.
Han tror att bageriet förlorar lite i försäljning av semlor, men menar att man vinner på sikt.
”Många som kommer in och frågar efter semlor köper något annat. Sedan driver det upp intresset här, det blir en hype. Vi får väldigt mycket positiv respons”, säger Robert Schweitz.
