Di Weekend NYHETER

Samling runt konsten

FEM I FAMILJEN. Greger Olsson har ägnat 40 år att samla stora mängder latinamerikansk konst, och samlingen vårdas ömt även av hustrun Ulla, sonen Henrik och dottern Emma. Nu ställs delar av samlingen ut på Landskrona konsthall.

Lars Jansson

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I 40 år har Greger och Ulla Olsson samlat latinamerikansk konst i stor skala. För första gången ställs nu den unika samlingen ut i stor skala.
Samtidigt har familjen börjat fundera över det oundvikliga generationsskiftet.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

Skattejuristen Greger Olsson och hans hustru Ulla började samla konst i mitten av 1970-talet, och har i dag ett tusental tavlor, skulpturer och teckningar i sin samling, och dessutom ytterligare verk i form av mattor, designmöbler och annat. Större delen av samlingen finns vanligtvis i familjens hem på Österlen i Skåne, men även i hemmet på Malta och i barnen Emmas och Henriks respektive hem.

”Vi bor med konsten hela tiden och hänger om den ibland. När barnen kommer hem har de ofta önskemål om vad de vill se, verk som de kommer ihåg. Det är det som är vitsen, det ska vara en levande konstsamling”, säger Greger Olsson.

Det är framför allt han som är den drivande kraften bakom samlingen, men tack vare hans stora engagemang har hela familjens liv präglats av konsten – otaliga semesterresor har fyllts av besök på gallerier och museer. Med tiden har samlingen närmast blivit en femte familjemedlem som alla månar om och har åsikter om.

”Jag var rätt trött på museer och konst när jag växte upp, men efter gymnasiet och lite resor kom det naturligt att läsa konstvetenskap”, säger Emma Olsson, som sköter mycket av kontakterna med konstnärerna och uppdaterar The Olsson Art Collections olika kanaler med information.

För det är inte en kollektion av enstaka verk. Med åren har familjen Olsson många gånger arbetat i projekt med konstnärer i olika latinamerikanska länder, och beställt en större mängd verk där de också har kunnat influera den konstnärliga processen. Det innebär att flera konstnärer finns representerade i samlingen med verk från hela deras karriär, över flera decennier.

Greger Olsson fastnade för latinamerikansk konst efter ett besök hos den venezuelanska konstnärinnan Elba Damast i New York 1978. Via Damast och hennes make, konstnären Peter Mackie, introducerades de successivt för fler latinamerikanska konstnärer och har sedan dess gjort många resor i Latinamerika för att etablera relationer och köpa konst.

Hittills har samlingen med få och mindre undantag enbart funnits hos familjen, men i sommar ställs 96 verk av åtta olika konstnärer ut på Landskrona konsthall.

Bowies konstsamling under klubban

Varför ställer ni ut er privata samling först nu?

”Vi kände ett behov av att visa upp oss och dela med oss av intresset för en privat samling – varför man har den och vad man kan göra med den. Vi vill både inspirera andra att titta på konst, uppskatta den och sedan kanske också förvärva konst”, säger Greger Olsson.

”Samtidigt visar vi också våra konstnärer att när ett verk från dem hamnar i vår samling är det inte borta från omvärlden utan lever vidare. Det är viktigt både för oss, konstnären och för konstverket – konst blir ju på inga sätt sämre för att den blir äldre.”

Hur har ni valt ut verken till utställningen?

”Det är faktiskt barnen som har fått välja verk mot bakgrund av att vi ville ha ett representativt urval med retrospektiv insikt. Det var kul att se och höra vad de tycker, och att de har känsla och engagemang i det här är en lisa för en gammal mans själ”, säger Greger Olsson.

»Det är riktiga drömobjekt«

En oundviklig fråga är hur samlingen ska förvaltas i framtiden. Fortfarande köps nya verk in och enligt Emma Olsson är det fadern som tar de slutgiltiga besluten. Och även om ett generationsskifte kan dröja länge är planen att behålla samlingen i familjen.

”Vi kommer inte nödvändigtvis att förvärva nya verk då, men vi kommer att marknadsföra och promota de konstnärer vi har och försöka få mer uppmärksamhet i Sverige och Europa”, säger Emma Olsson.

”Vi vill ha kvar den så länge det går ekonomiskt, det behövs stort utrymme och vi vill inte ha konsten på lager. Målet är att barnen ska kunna ha lika kul med konst som vi har haft, kunna fortsätta resa och träffa konstnärer och ha ett umgänge med konst i vid bemärkelse”, säger Greger Olsson.