Magnus Forslund var en legendarisk seglare i Gotland runt-sammanhang. Han tävlade 42 gånger varav 27 i sin scampi, en båttyp som hade sin storhetstid på 1970- och 80-talen.
Magnus Forslund gick bort 2010 och hans båt, Boj-Boj, seglas i årets tävling av Peter Forslund, en av hans tre söner.
I årets tävling debuterar nästa generation Forslund, kusinerna Anna Forslund Lagerstierna, 24 år, och Eva-Stina Forslund, 20 år. De är dessutom en av enbart två båtar med bara kvinnor ombord i tävlingen.
Var för sig har de tävlat tidigare, men i år ska de runda Gotland på egen hand just i en scampi, som en duo, i doublehanded-klassen. Detta till skillnad mot deras farbror Peter Forslund, som seglar med besättning.
”Det ska bli kul att tävla mot Peter, även om vi inte kör i samma klass. Han seglar ju med full besättning”, säger Anna Forslund Lagerstierna.
Kusinernas scampi heter Ulrika och är byggd 1974.
”Vi är uppväxta med den här båten. Det är en trygg och stabil båt för oss. Den väger 3,3 ton”, säger de.
Även om de seglat tillsammans tidigare är det mycket som är nytt.
”Vi har inte varit ute på havet tillsammans ännu. Vi har övat en del i ytterskärgården, men vi har inte seglat över något hav”, säger Anna Forslund Lagerstierna.
Eva-Stina Forslund fyller i:
”Vi är säkra på att vi klarar av att hantera båten i alla väder och vi har segel för olika vindförhållanden. Det som blir nytt är att segla i tre–fyra dygn utan att kunna sova ordentligt.”
”Man kan inte riktigt sätta upp ett schema innan, det beror ju på hur mycket det blåser. Vi kommer att sova ganska korta pass. Om det blåser mycket kanske det blir någon timme åt gången bara.”
Sommaren 2011 flyttades starten till centrala Stockholm och tävlingen bytte namn till ÅF Offshore Race. I och med det blev starten någon av en folkfest, men förhållandena blev samtidigt svårare.
”Det är väldigt trångt vid starten. Det känner vi är den största utmaningen. Det här med att köra långa sträckor till havs, det har jag gjort tidigare, suttit uppe på natten när det varit mörkt och blåst och regnat. Men att det bara är vi två när det är trångt och dessutom en massa kommersiell trafik, det kan bli lite jobbigt. Är man full besättning är det ju lättare att hålla koll när fler ögon kan håll utkik”, säger Anna Forslund Lagerstierna.
Till Sandhamn och öppet hav kan det beroende på vind ta mellan sex och nio timmar.
”På vägen dit går man igenom Oxdjupet som ligger vid Rindö och Värmdö. Där finns både bilfärjor, Finlandsfärjor och tävlingsbåtar. Men vi är inte oroliga. Det känns mer som att man är med i en tävling när man har andra båtar nära. Ute på öppet hav kan det ju vara så att man inte ser någon annan båt. Då är det svårt att mäta sig med de andra, att veta om det går bra eller dåligt.”
På onsdag kväll vet man hur det gått för kusinerna i den tävling som gärna vill se sig som kappseglingens Vasalopp, en tävling som lockar såväl amatörer som proffs, unga som gamla.
1991 var rekordmånga båtar anmälda, 470 stycken. I år ställer cirka 250 upp, men dagens båtar är större och kräver i allmänhet fler i besättningen, så när det gäller antalet seglare är minskningen inte lika stor.
