Under januari råder inte bara brist på pengar i plånboken - kulturutbudet är också skralt, skriver Di Weekends Caroline Åkerlund i en krönika.
Caroline Åkerlund
Text
BILLIGT. Kartongheadset.
Januari kallas ibland årets fattigaste månad. Och ja, efter julklappar, julmat, mellandagsrea och nyårschampagne ekar det nog ganska tomt i mångas plånböcker. Men det är ändå ingenting mot hur fattig på ny kultur månaden januari visar sig vara vid en snabb genomgång.
På bio visas visserligen några nya filmer, men de riktigt maffiga storproduktionerna lyser med sin frånvaro ända till slutet av månaden.
Samma sak på landets alla teaterscener. Visst finns det några undantag som bekräftar regeln, men i övrigt är det fjolårets repertoar som nöter på tiljorna.
I konstvärlden är det flera gallerier som öppnar, medan de stora utställningarna på landets konstinstitutioner öppnar först senare under våren.
Och i konserthallarna är det inte mycket bättre.
Förutom heavy metal-bandet Slipknot, Gunhild Carling jazzvarieté och några klassiska orkesterkonserter, är det inte många som vågar spela musik före löningsdagens förlovade datum.
Att utbudet är skralt blir alla som har satt upp ”att bli mer kulturell” på nyårslöfteslistan (och har pengar kvar) snabbt varse om. Visserligen kan man börja året med att vara sist med att se det gamla. Men hur uppiggande är det?
Nej, i väntan på premiärer och vernissager rekommenderar jag i så fall att testa en ännu ganska outforskad kulturvärld, den virtuella verklighetens.
2015 var nämligen året då virtual reality tog fart på allvar i spelbranschen och inom journalistik. Nästa anhalt är kulturen, enligt kännare.
Redan nu finns enkla kartongheadset för dryga hundralappen att köpa där den smarta telefonen förvandlas till projektor. Och även om utbudet av filmer fortfarande är begränsat, kommer det i alla fall garanterat att berika både nya och gamla kulturmänniskors tillvaro. Oavsett hur fattig januari är.
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Så blev sextiotalshusen en energikälla – kunde sälja el redan första året
Steg för steg har bostadsrättsföreningen Trelleborgshus 1 förbättrat sin energiprestanda. Kronan på verket är de solceller som installerades 2021 och som redan första sommaren genererade ett så stort överskott att BRF:en kunde börja sälja el
– Man gör en sak, tjänar in pengar på det, och så lägger man besparingen på nästa sak, säger tidigare ordföranden Urban Nilsson.
Bostadsrättsföreningen Trelleborgshus 1 består av fyra bostadshus med 136 lägenheter, ett miljöhus och garagelängor. I flera år har föreningen arbetat aktivt med effektiva energiförbättringar – och i och med installationen av solceller 2021 fick fastigheten samma energiprestanda som ett nybygge. För detta utsågs Trelleborgshus 1 samma år till årets mest hållbara bostadsrättsförening av Riksbyggen.
Elingenjören Urban Nilsson hade jobbat länge inom el- och kylbranschen när han för sexton år sedan blev styrelseordförande för Brf Trelleborgshus 1. Erfarenheterna hjälpte honom i arbetet med att göra sextiotalshusen mer klimatsmarta.
– När jag började hade styrelsen inlett förnyelsen genom energibesparande åtgärder som extraisolering av fasader och vindar, byte till treglasfönster och automatisering av husens värmesystem. Sedan tog jag arbetet vidare – och på tre år lyckades vi förbättra våra energiprestandavärden från 137 till 87 kWh/m2, säger Urban Nilsson som idag har lämnat posten som ordförande.
Urban Nilsson, styrelseordförande för Brf Trelleborgshus 1.
Under åren i styrelsen ledde han föreningen genom en mängd hållbarhetssatsningar: extra täta säkerhetsdörrar till alla lägenheter, ackumulatortankar anslutna till värmepumparna, laddstolpar på parkering och i garage, inköp från lokala leverantörer, fastighetsnära källsortering, utlåningscyklar, grönsaksodlingar, insektshotell, bikupor, och mer därtill.
Solcellerna på taken kallar han för kronan på verket. De 750 solpanelerna upptar en yta av 1 226 kvm och har en effekt om cirka 250 kWp med 90 kWh batteribackup. Under 2023 producerade solcellerna drygt 250 MWh.
– Redan första sommaren genererade de ett så stort överskott av energi att vi kunde sälja tillbaka el till Trelleborgs energiverk – så mycket att det räckte för att värma upp fem enplanshus i ett år, säger Urban Nilsson.
Solcellsprojektet genomfördes i samarbete med Riksbyggen, något som Urban Nilsson är mycket nöjd med.
– Det är verkligen ett genomtänkt projekt och det blev väldigt bra att göra det tillsammans med Riksbyggen. Själva hade vi inte klarat ett så stort jobb.
Förbättringarna har utförts i olika steg så att föreningen inte direkt har behövt höja avgifterna.
– Man gör en sak, tjänar in pengar på det, och så lägger man besparingen på nästa sak. Eftersom vi köper ekonomisk och teknisk förvaltning av Riksbyggen så har vi också kunnat ta hjälp av deras konsulter och på så vis kunnat undvika dyra misstag.
Föreningen ser investeringen i solceller som ett sätt att framtidssäkra sig mot elkostnaderna – men det handlar inte bara om pengar. Sedan solcellerna installeras har föreningen sparat in nästan 300 ton koldioxid. Det motsvarar planteringen av nästan 9 000 träd.
– Med tiden kommer den här investeringen att betala sig själv, men redan nu känns det bra att vi faktiskt gör något för miljön, säger Urban Nilsson.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
