Hoppa till innehållet

Partyt under bron

Vattenhålet Trädgården i Stockholm har dragit hundratusentals människor sedan starten 2003.
I år har framgångsmaskinen skippat halva vaktstyrkan – och introducerat en pissoar för tjejer.

FESTPLATS. Trädgården har Skanstullsbrons höga betongbågar som tak. Ett 1800-talshus med stor gård är hjärta för både boule, pingis, barer och restaurang.
FESTPLATS. Trädgården har Skanstullsbrons höga betongbågar som tak. Ett 1800-talshus med stor gård är hjärta för både boule, pingis, barer och restaurang.Foto: Foto: Joey Abrait
FESTPLATS. Trädgården har Skanstullsbrons höga betongbågar som tak. Ett 1800-talshus med stor gård är hjärta för både boule, pingis, barer och restaurang.
FESTPLATS. Trädgården har Skanstullsbrons höga betongbågar som tak. Ett 1800-talshus med stor gård är hjärta för både boule, pingis, barer och restaurang.Foto: Joey Abrait
GRUNDARE. Johan Wiklund.
GRUNDARE. Johan Wiklund.

Dånet av hundratals glasflaskor som krossas i sopbilen är öronbedövande. Det är måndag och de sista resterna från helgens festligheter på Trädgården städas bort. En vanlig sommarhelg besöker runt 4 000 människor nattklubben under Skanstullsbron i Stockholm, och det sätter sina spår.

Vd:n Johan Wiklund räcker över ett par hörlurar innan han visar runt.

”Man kan låna dem i infodesken, det är för de som har barn med sig.”

Småbarn på en klubb låter som rena rama skräckkonceptet för en förälder, men det speglar Trädgårdens förändring över de senaste åren. I dag kan man gå på loppmarknad, spela pingis och boule, kolla på fotbolls–EM eller äta på restaurangen Växthuset. Trädgården är inte enbart en nattlig företeelse längre.

”Vår vision är att det ska bli en destination som är öppen dygnet runt, vi vill bredda vår produkt och addera saker hela tiden. Exakt vad det ska bli vet vi inte, vi har ju en kyrka, det kanske kan bli vigslar i den till exempel. Den yngre generationen vill dessutom festa på ett annat sätt, och på andra tider.”

Huset under bron AB har på några få år vuxit och blivit en bubblande klubbjätte i ständig förändring. I dag har bolaget runt 40 heltidsanställda och 2014 omsatte bolaget 56 Mkr och gjorde en vinst på 3 Mkr före skatt. De två största delarna i verksamheten är Trädgården och vinterklubben Under bron, som beskrivs som Trädgårdens elaka syskon.

Grundarna Johan Wiklund och Jakob Grandin växte upp på samma gata i Mälarhöjden, men var bara bekanta. Jakob Grandin hade drivit klubben Trädgården sedan 2003, då låg den på bakgården till restaurang Flemings på Kungsholmen. Samtidigt drev Johan Wiklund ett klädföretag, men när den största kunden gick i konkurs la han projektet på hyllan.

Tillsammans bestämde de sig för att flytta på klubben, och efter en lyckosam sökträff på Blocket hittade Johan Wiklund ett hus under Skanstullbron från 1800-talet. Huset, med en gård på 2 000 kvadratmeter, hade tillhört en gammal nedlagd rörfirma och stod tomt.

”Vi satsade 100 000 kronor och byggde lite barer av bildäck, allt var väldigt spartanskt. Första kvällen trodde vi att det skulle komma typ 800 personer, men vi landade på närmare 3 500. Det var en chock för alla inblandade”, säger Johan Wiklund.

Tillsammans startade de Huset under bron AB och 2011 togs Jon Birgne in i bolaget i samband med starten av restaurangen. I år har de satsat på större liveframträdanden, en bio, en pissoar för tjejer och festbåten M/S Trädgården. Dessutom har de bytt ut halva vaktstyrkan mot så kallade servicevärdar.

”Vi har få incidenter och vill utveckla servicebiten med människor som är kommunikativa och förstår Trädgården”, säger Johan Wiklund.

Vad skulle du själv säga är anledningen till er framgång?
”Dels är det nog att jag och Jakob kompletterar varandra bra. Han är väldigt energisk och jag är mer pragmatisk och långsiktig. Vår relation har varit helt avgörande, och att vi har samma visioner. Sedan har vi byggt hela organisationen som ett bolag snarare än som en restaurangbusiness”, säger Johan Wiklund.

Det största intäktsbenet är öl, på ett år säljer Huset under bron närmare 150 000 liter. Men utan inträdet hade de inte gått runt, berättar Johan Wiklund. Under de kvällar Trädgården har klubb är det gratis fram till klockan åtta, sedan är det en prisstege som gäller. Går man in efter klockan 24 ligger entrépriset på 185 kronor.

Tycker folk att inträdet är för högt?
”Många kan tänka sig att betala för bio, men inte för att gå på en nattklubb. Det är nog ett gammalt tänk som ligger kvar om vad en nattklubb är. De tycker det är dyrt, men det jag tror många inte ser är att man betalar för en upplevelse.”

Den största svårigheten för Trädgården är att de är väderberoende – en regnig kväll minskar antalet besökare med drygt 30 procent. Evenemang som Way Out West i Slottsskogen i Göteborg, som drar en liknande publik, gör också att antalet besökare minskar.

”Det gäller att lokalisera datum vi måste pressa på lite mer, som att boka in större evenemang och akter. En lördag i juli behöver vi kanske inte ösa på lika mycket som en kväll i maj.”

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Framtidens nyckeltal – därför är de avgörande för ditt företag

Annie Sebelius är hållbarhetschef på Grant Thornton.
Annie Sebelius är hållbarhetschef på Grant Thornton.

Ta steget in i framtiden – med hållbarhet och de sociala frågorna i fokus.

– Att integrera ESG-nyckeltalen i företagsstrategin är avgörande för att säkra en långsiktig framgång, säger Annie Sebelius, hållbarhetschef, Grant Thornton.

Har du koll på framtidens nyckeltal?

I en värld där klimatfrågan, socialt ansvar och ansvarsfull företagsstyrning blir allt viktigare står företagen inför nya utmaningar. Det räcker inte längre att enbart fokusera på traditionella finansiella nyckeltal. Framtidens företag måste inkludera ESG-nyckeltalen – Environmental, Social, Governance – i sin redovisning för att vara konkurrenskraftiga – och för att följa lagen.

– Historiskt sett har företag kunnat fokusera enbart på de finansiella nyckeltalen, men i dagens komplexa och snabbrörliga värld räcker det inte. Det är som att titta med bara ett öga på verksamheten, säger Annie Sebelius.

Miljö och relationer

Hon förklarar att man behöver betrakta ESG-nyckeltalen som en integrerad del av hela företaget för att förstå deras betydelse. De miljömässiga nyckeltalen (E) handlar om hur företaget påverkar och påverkas av miljön, vilket inkluderar allt från koldioxidavtryck till hållbar resurshantering. Sociala nyckeltal (S) fokuserar på företagets relationer och ansvar gentemot anställda, leverantörer och samhället. Governance (G) rör företagets styrning, riskhantering och kvalitetsarbete.

Med det nya CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) från EU, som bygger på ESG-nyckeltalen, blir det tydligt att företag måste anpassa sig. Regelverket syftar till att förbättra och standardisera rapporteringen av hållbarhetsinformation, vilket i sin tur är kopplat till företagets tillväxt och långsiktiga resultat.

Förutom miljöaspekterna står även de sociala nyckeltalen i fokus i framtiden.

Annie Sebelius konstaterar att företag som inte erbjuder utvecklingsmöjligheter, en inkluderande kultur och jämställt ledarskap riskerar att förlora kompetent personal, eller aldrig ens bli relevant som en potentiell kommande arbetsgivare.

Bättre affärer

– Om vi ser det som att ESG finns för att utveckla företag - då kan vi börja se möjligheter istället för hinder. Att påbörja sin CSRD-anpassning är ett steg mot att göra bättre affärer, anställa fler kompetenta människor och få dem att stanna längre, säger Annie Sebelius.

– För företag som vill vara framgångsrika i framtiden är det tydligt att ESG-nyckeltalen inte bara är något jobbigt eller kostsamt som man måste arbeta med för att reglerna säger så. De är en självklar del av en hållbar och lönsam affärsmodell.

Annie Sebelius konstaterar att många stora företag i Sverige redan har gjort anpassningar till CSRD/ESG-nyckeltalen.

– Däremot kan det vara annorlunda för växande entreprenörbolag. De har inte haft hållbarhetsavdelningar som har haft koll på dessa ämnen, utan de har kanske drivit bolaget på samma sätt i generation efter generation eller av andra anledningarinte varit nära de här frågorna. För dessa bolag kan CSRD bli ett bryskt uppvaknande, då de ofta är underleverantörer till stora bolag, och plötsligt upptäcker att de behöver rapportera för att största kunden begär det.

Annie Sebelius ger därför entreprenörsföretagen rådet att hoppa på tåget redan nu, även om själva CSRD-rapporteringsplikten ligger något/några år framåt i tiden.

Viktig konkurrensfördel

– Dessutom kan det vara en konkurrensfördel att komma igång med ESG-arbetet tidigt. Det handlar om verksamhetsutveckling och att vara relevant som företag i framtiden. Kanske kommer du därför att lyckas locka ny, kompetent personal, skapa fler affärer, få bättre finansieringsvillkor av banken, och så vidare. Här finns massor av möjligheter!

Förutom att stärka det egna företaget lyfter Annie Sebelius även fram chansen att bidra till ett bättre samhälle.

– Näringslivet kan göra verklig skillnad, och omställningen börjar i det lilla hos varje enskilt bolag.

Har du koll på framtidens nyckeltal?

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera