Hoppa till innehållet

Nytt kalsongmärke växer på träd

Gran och tall ska bli underkläder när modeskaparen Stefan Söderberg går från väletablerade Hope till nystartade Allvar. Nu vill han och kollegan Niklas Gilmark få fler att se värdet i svensk skog.

SERIÖST. Den tidigare Hope-grundaren Stefan Söderberg har startat Allvar tillsammans med Niklas Gilmark. Med sina produkter vill de få andra bolag att se svensk skog som en tillgång.
SERIÖST. Den tidigare Hope-grundaren Stefan Söderberg har startat Allvar tillsammans med Niklas Gilmark. Med sina produkter vill de få andra bolag att se svensk skog som en tillgång.Foto: Joey Abrait

I hundratals år har träden stått i de svenska skogarna. Men snart kan de också finnas i våra garderober, när det nya varumärket Allvar, som gör underkläder av svensk skogsråvara, lanseras.

”Det är fascinerande att man kan göra kläder av skogen som våra släktingar en gång höll till i”, säger Niklas Gilmark, en av grundarna till Allvar.

Idén fick han för två år sedan. Nyligen utexaminerad från Handelshögskolan i Stockholm ville han starta en affärsverksamhet som skulle gå att skala upp. Efter att ha läst en artikel om hur viskosmaterial tillverkades av bambu, fastnade han för tanken att göra kläder av skog från Ångermanland.

”Jag har jobbat i skogen med plantsättning och röjning, så på ett personligt plan tilltalades jag av att använda råvaran på ett annorlunda sätt. Dessutom kändes idén genomförbar, eftersom man använder samma tillverkningsprocess för både bambu och trä”, säger Niklas Gilmark.

Men att han skulle få med sig klädskaparen Stefan Söderberg, som tillsammans med Ann Ringstrand grundade det svenska modemärket Hope för 14 år sedan, var inte givet.

När Niklas Gilmark hörde av sig hade de aldrig träffats. De hade erfarenheter från helt olika branscher, och tillhörde inte samma generation. Den enda gemensamma nämnaren var att de båda kom från Härnösand.

”Och när jag var liten hade Niklas morfar en sportbutik som jag ofta var inne i för att testa fotbollar och skateboardar. Till slut undrade han om jag inte skulle köpa någonting”, minns Stefan Söderberg.

Men samtalet från Niklas Gilmark var vältajmat. Strax innan hade Stefan Söderberg valt att kliva av sin operativa roll i Hope. Stefan Söderberg är fortfarande delägare i Hope, som är ett av Modesveriges starkare varumärken, med en omsättning på över 100 miljoner kronor, flera egna butiker och visningar i Paris.

”Att lämna Hope föregicks av mycket funderande på vad jag tycker är kul och brinner för. Jag hade kommit fram till att jag inte tycker om när det blir för mycket förvaltning, och började tänka på vad jag skulle göra i stället.”

Men trots att han inte hade något nytt jobb på gång, var Stefan Söderberg inte helt lätt att övertala.

”Jag tände inte riktigt på idén med kalsonger, och jag hade erfarenhet av att viskosmaterial ofta är sladdrigt, och känns lite som en trasa, vilket inte lät så kul.”

Vad fick dig att ändra dig?
”Jag gillade att det fanns en story att berätta, att det var mer än bara design. Ingen har jobbat med ursprungsmärkt material från skogen, vad jag vet, vilket kändes bra. Dessutom kändes Niklas lite som en frisk fläkt, han kommer in från sidan, är inte förstörd av branschen och ser bara möjligheter.”

Och varför insisterade du, Niklas, så mycket på att få med Stefan på det här?
”För att han har en fin känsla för detaljer i sin design, samtidigt som han har ett mörker som har synts i Hope-plaggen, och som går igen nu.”

Även i företagsnamnet kan man säga att det finns en viss svärta. Efter att ha fått kassera flera namnförslag, landade valet på Allvar.

”Och ganska snabbt kändes det bra, det fångade väl in att vi är från mörka Norrland, och den allvarliga känslan vi har till gran- och tallskog”, säger Niklas Gilmark och får medhåll från Stefan Söderberg:

”Dessutom tyckte vi att det var roligt med en skön kontrast till Happy socks, som också gör underkläder.”

Det är inte den enda skillnaden för modeskaparen. Van vid att arbeta i en bransch där plaggen förändras mycket från säsong till säsong, har arbetsprocessen varit en annan när det gäller att skapa en basprodukt som underkläder är.

”Samtidigt är det lite av en utmaning designmässigt, eftersom vi har sett att folk är väldigt lojala sina underklädesmärken. Jag är ett levande exempel på det, och har nog haft samma leverantör i 20 år”, säger Stefan Söderberg.

När märket, som hittills har finansierats med eget kapital, samt stöd från bland annat Vinnova och Almi invest, lanserar sina första kalsonger blir det därför två olika boxermodeller, en med plan front och en med knappgylf, i färgerna vitt, svart, ljus- och mörkgrått, som kommer att säljas för omkring 300 kronor styck.

”Nästa steg blir att göra T-shirtar och en damkollektion”, säger Stefan Söderberg.

Märkets udda materialval ligger i linje med den trend som blivit allt tydligare i modebranschen de senaste åren, där nyskapande allt mindre handlar om design, och allt mer om nya material.

För Allvar sker grundproduktionen hos Domsjö fabriker, utanför Örnsköldsvik, som bland annat använder klenved och spill från sågverk för att göra cellulosamassan till viskostyger.

”Men utmaningen har egentligen inte varit tekniken, utan spårbarheten. Att veta var träden kommer ifrån, så att det verkligen är svensk skog vi använder”, säger Niklas Gilmark.

I framtiden har han en vision om att man ska kunna få veta från exakt vilket område eller hygge ens underkläder kommer ifrån. På samma sätt som det i dag går att spåra plantan kaffebönor kommer i från.

”För vi ser mer och mer att människor bryr sig om var saker och kläder kommer ifrån. Och förhoppningsvis hakar andra modemärken på, när de ser det värde vi ser i svensk skog”, säger Niklas Gilmark.

”Att lämna Hope föregicks av mycket funderande på vad jag tycker är kul och brinner för.”

Stefan Söderberg

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera