När Aftonbladets förre publisher Jan Helin rekryterades till SVT för ett år sedan var uppdraget att framtidssäkra den statliga mediejätten. Det gäller att återta den yngre generationen nyhetskonsumenter.
På ettårsdagen för när beskedet om att den då legendariske kvällstidningschefen Jan Helin skulle lämna sin tjänst som publisher på Aftonbladet spreds i medierna, träffar Dagens industri honom i SVT:s kontorslokaler på Gärdet i Stockholm.
Då, i mitten av december 2015, gick retoriken ut på att ta ansvar för det Aftonbladet han lämnade genom att gå i ett bra läge. Kvällstidningen som han varit chefredaktör och vd för i åtta år var rustad för framtiden, samtidigt som erbjudandet från SVT kändes intressant och utmanande.
I dag står han vid sina ord.
”Jag trivdes bra på Schibsted och hade kunnat köra två år till, men har du haft den typen av uppdrag i ett decennium så har du inte samma energi. När du börjar känna igen frågorna är du inte lika förändringsbenägen i en tid när du måste vara det”, säger Jan Helin.
Jan Helin framhåller att han inte tog jobbet på SVT för att jobba mindre, att trycket är hårt även hos den statliga mediejätten, men att det är annorlunda från Aftonbladet.
”Det är ett annat uppdrag och mindre intensivt, det är en helt annan sak att driva en bottenrad och att driva en affär, sedan är det helt olika kulturer”, säger Jan Helin, programdirektör för nyheter, sport, samhälle och dokumentär, barn och minoriteter.
På SVT möttes Jan Helin av flera positiva överraskningar, den största var kunskapen och kompetensen när det kommer till rörligt berättande, som han beskriver som ”världsklass”. Den mindre bra var möteskulturen.
”Alla möten tar väldigt mycket tid. Frågorna halkar som en tvål mellan vem som äger dem och har mandat att agera på dem. Jag är van att jobba i en organisation där man måste vara tydlig med att någon måste äga frågan direkt.”
Enligt Jan Helins egen beskrivning finns en förväntansbild inom SVT att han ska bidra till att göra organisationen mer snabbrörlig.
För egen del är det mycket Jan Helin vill förändra, eller snarare förbättra. Under de åtta månader som har gått sedan han klev på public service-jätten har han hunnit sätta en plan för vad som måste göras för att SVT ska vara både kreativt och tekniskt ledande i framtiden.
Här pekar Jan Helin på tre prioriterade projekt: förtydliga SVT:s position online för nyheter, vilket innefattar att nå ut till yngre tittare, utveckla en strategi för vad SVT Sporten ska vara i en kraftigt förändrad värld för sporträttigheter, och sist men inte minst, att förstärka användarupplevelsen i mobilen.
”Mobilen växer klart snabbast som nyhetsplattform. Vi måste söka en tydlig position där och vara kreativt ledande för nyhetsberättande i rörlig bild. Kvällstidningarna sparkar oss rätteligen på smalbenen där och Facebook ställer videokonsumtion i mobilen på ända”, säger Jan Helin.
Tv-konsumtionen i övrigt utvecklas i två tydliga riktningar online, dels mot påkostade serier och dokumentärer på Netflix och HBO, och dels mot lågproducerat och nischat innehåll som på Youtube. För SVT med en så kallad genreoberoende ställning är detta en utmaning, beskriver den förre kvällstidningschefen.
”I tv-soffan sätter Netflix ett helt annat tryck mot SVT än vad en vanlig tv-kanal gör, eftersom de fokuserar nästan uteslutande på dramaserier och dokumentärer och med en budget på 6 miljarder dollar per år. Det tvingar oss med fullsortiment att tänka över hur vi ska klara hela bredden som ligger i vårt uppdrag.”
SVT har delvis bemött denna typ av konkurrens genom att satsa hårdare på dokumentärer och alltjämt på drama. Men högsta prioritet just nu har arbetet med att utveckla SVT Nyheter online.
En ny organisation för SVT Nyheter är under uppbyggnad, där en videodesk med rent digitalt fokus skapas tillsammans med en ”breaking news”-redaktion, som ska agera på stora nyhetshändelser.
Viss ny kompetens behövs, men i övrigt tror Jan Helin på utbildning. Han menar att det finns en övertro på att man måste rekrytera unga människor för att bli bra online.
”Man ska inte mystifiera digitalisering. Är man journalist och driven av att berätta historier, så betyder digitaliseringen att du får en rad andra verktyg och möjligheter. 22-åringar har ett annat konsumtionsmönster och förhållande till digitala medier än vi, men det betyder inte att de är bättre journalister och tv-producenter.”
Livesändningar, som kvällstidningarna tydligt har positionerat sig inom, får en självklar plats i SVT:s digitala nyhetsdygn, men Jan Helin tonar ned dess betydelse.
”Jag tror att live är en hajp som söker sin plats i ett nyhetsflöde som pågår i realtid. Det kommer alltid att vara viktigt att vara där det händer när det händer, men det man glömmer är att live i sig sällan når en hög räckvidd, utan ger mer en upplevelse av autenticitet och närvaro på en nyhetssajt, vilket stärker varumärket. Vi har redan förstärkt våra livesändningar, men det är inte allena saliggörande.”
SVT:s största utmaning för framtiden är enligt Jan Helin att nå en yngre, nyhetsintresserad och nyfiken publik. Lyckas man inte med det så hotas kärnan i public service, menar han.
”SVT är starkt i broadcast med en äldre profil för ’Aktuellt’ och ’Rapport’, men det är strategiskt viktigt att SVT återupprättar relationen med de yngre nyhetskonsumenterna. Att återföda public service för nya generationer är en vision”, säger Jan Helin.
I en medieutveckling med mer algoritmstyrda redaktionella flöden, som bland annat inte kan skilja på nyheter och fejkade nyheter, blir visionen extra angelägen då SVT som public servicebolag får en än viktigare roll att hålla fast i värden som saklighet och opartiskhet, menar Jan Helin.
”Vår viktigaste uppgift är att vara engagerande och spännande, att få tittare att komma till våra plattformar, och samtidigt stå kvar i sakligheten och opartiskheten. Det är särskilt viktigt i en tid där skiljelinjen mellan åsikter och fakta rörs ihop. Därför finns det också fog för att säga att public service roll aldrig har varit viktigare.”