Hoppa till innehållet

»Noggrannhet i tiden«

Vad har Sveriges riksbank och mästerregissören Roy Anderssons kommande spelfilm gemensamt?
Svar: Ymnighetshorn.

BRINNER FORTFARANDE FÖR FILM. ”Jag är rädd för att sluta arbeta, jag får nästan panik av att tänka på det”, säger regissören Roy Andersson.
BRINNER FORTFARANDE FÖR FILM. ”Jag är rädd för att sluta arbeta, jag får nästan panik av att tänka på det”, säger regissören Roy Andersson.Foto: Foto: Amanda Lindgren

Ymnighetshorn är ett djurhorn som fylls med frukt, mynt eller något annat åtråvärt, och har ända sedan antiken varit en symbol för rikedom och överflöd.

Till skillnad från Riksbankens emblem räknar Roy Andersson inte rikedom i penningar utan i upplevelser och möjligheter, som ständigt fylls på.

”Om det oändliga” är också titeln på hans kommande spelfilm och beskrivs som ”en besläktad men fristående” fortsättning på den hyllade levandetrilogin.

”Den här nya filmen ska bli ännu lite bättre. Jag vill fylla ett ymnighetshorn med en förtätning, ett förtydligande av livet, både det tragiska och det roliga, och bära fram allt det fina som hela tiden fylls på, men som i vardagen kan gå oss förbi.”

Liksom i trilogin består den nya filmen av vitt skilda scener med titlar så som: ”En man som hade gått fel”, ”En barnmorska som älskade champagne så mycket” och en halsbrytande dråplig tolkning av Hitlers sista tid

”Jag blandar hej vilt. Den här filmen är mer dynamisk än mina tidigare.”

Inspirationen är hämtad ur ”Tusen och en natt” och har en fe som berätterska och ledsagare till varje ny historia/scen.

”Liksom Scheherazade berättar en saga för den persiske kungen i ’Tusen och en natt’ för att undkomma sin avrättning vill jag berätta om något som aldrig tar slut.”

Bottnar det här i rädsla för döden?
”Nej, jag är inte så rädd för att dö. Jag är rädd för att sluta arbeta, jag får nästan panik av att tänka på det. Och så är jag rädd för att inte lyckas.”

Fortfarande ..? Du fyllde 73 år i våras och har hållit på med film i mer än ett halvt århundrade ...
”Jag måste skriva alla manus och göra alla skisser för att må bra, men jag har också börjat känna av en del krämpor. Jag har stått så mycket och har stundtals jätteont i ena höften, månaden därpå är det knät som krånglar.”

Så det är ålderdomen som jagar dig och får dig att göra mer av samma, det vill säga, i ditt fall, en film till?
”Inte bara. Jag tror att jag har en blick för tillvaron, en känslighet för att se och lyfta fram det icke förutsägbara. Att i bild beskriva och förklara detta att vara människa är kanske värdefullt för andra.”

Krämporna och det myckna resandet runt om i världen vid filmlanseringar har fått Roy Andersson att börja med styrketräning på gym. Enbart ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” har sålts till 46 länder och föranledde 19 intervjuer, under två dagar i New York.

”En annan fördel med träningen är att jag inte är lika sugen på vin efteråt. Det blir oftast en öl till maten i stället.”

Är alkoholen ett problem, menar du?
”Champagne kan jag vara utan, men en fin Chianti eller Bordeaux  Jag dricker vin nästan varje dag, kan knappt äta middag utan ett glas rött eller två. Det är ju så gott, det får mig att koppla av och så tycker jag att mina funderingar blir intressantare när jag är lite berusad. Men det klart att alkoholbegäret påverkar kraften i kroppen.”

Den universella vardagsmänniskans försvarare lagar i princip aldrig mat. Han äter hellre ute, men har två paradrätter som han borstar av då och då:

”Spagetti och köttfärssås och ugnsbakad torsk med massa olika strimlade grönsaker ovanpå och mycket grädde.”

Hur har du råd att äta ute nästan varje dag?
”Jag är helt ointresserad av att äga. Äger man ingen villa, paradvåning, trädgård eller lantställe behöver man heller inte lägga pengar på att det ska se trevligt ut. Studion och all utrustning är redan betald.”

Förvärvet 1980 av hela huset på Sibyllegatan 24 var för att säkra en egen oberoende inspelningslokal. Den egna bostadsytan kom med på köpet.

De senaste årens många och tunga filmpriser gör det lättare för Roy Andersson att få med sig medfinansiärer. Hans filmer har i snitt en budget på 40–50 miljoner kronor och tar fyra år att få klar.

”Den här gången hoppas jag kunna kapa ett år, så förhoppningsvis är filmen klar 2019. Hantverksblicken har blivit skarpare och så är jag lite otålig numera. Jag vill behålla rättigheterna till scenerna och ligger ute med 6–7 miljoner kronor per film”, säger Roy Andersson och berättar om ännu en scen om en man som inte litar på banker utan placerar alla sina besparingar i madrassen, vilket osökt för tanken tillbaka till Riksbanken.

Två korslagda ymnighetshorn har varit världens äldsta centralbanks ämbetsvapen i snart 350 år, inklusive mottot Hinc robur et securitas, Härav styrka och säkerhet, på latin.

Roy Andersson har inget uttalat motto.

”Jag hyser en oerhörd respekt för den enskilda människans oersättlighet. Och så tror jag att det enkla och långsamma, avskalade och noggranna ligger i tiden.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Nu kan AI hjälpa din BRF att spara tid och kapa kostnader

Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.
Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Debatten går het om huruvida AI kommer att ta våra jobb. Men de flesta av Sveriges BRF-styrelser skulle nog uppskatta lite avlastning. Genom en ny tjänst från Riksbyggen kan du med bara några knapptryck skapa en skräddarsydd underhållsplan för din fastighet – komplett med uppskattade kostnader för de kommande 50 åren.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Replano från Riksbyggen

En välskött underhållsplanering är många bostadsrättsföreningars dåliga samvete. Stammar, rörledningar, fönster, fasad, tvättstugan: att hålla koll på fastighetens alla delar tar mycket tid i anspråk. Samtidigt förstår de flesta fördelarna med att planera i förväg, snarare än att behöva släcka bränder.

– En bra underhållsplanering ger styrelsen större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer. Dessutom kan föreningen samordna insatser, vilket både sparar pengar och minskar störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Men framför allt handlar underhållsplaneringen om att kunna lägga en långsiktigt hållbar budget, säger Anna Rosén som är affärsutvecklare på Riksbyggen.

Underlättar för mindre föreningar

Större bostadsrättsföreningar tar ofta in hjälp med underhållsplaneringen, medan mindre föreningar hanterar den själv för att spara tid och pengar. Men risken då är att planen blir för kortsiktig och för oprecis, konstaterar Anna Rosén.

För att hjälpa mindre föreningar har Riksbyggen därför lanserat en ny digital prenumerationstjänst, Replano, som gör det möjligt att ta fram en skräddarsydd underhållsplanering på bara några minuter.

Replano – som främst är utvecklad för föreningar med upp till 50 lägenheter – bygger på AI-teknik, automatiserad datainhämtning från tredje part och Riksbyggens samlade data och kunskap från de 3 000 BRF:er som de hjälper med teknisk och ekonomisk förvaltning.

Det som också är speciellt är att användarna får tillgång till tjänsten månadsvis, där första månaden är kostnadsfri och möjligheten finns att säga upp när som helst.

Snabbt och enkelt att göra sin egen plan

Underhållsplanen skapas i tre steg, förklarar Anna Rosén. Det första är att Replano samlar in den externa data som behövs.

– Tjänsten hämtar in data från bland annat Lantmäteriet och föreningens årsredovisning, och under de få minuter som detta tar så får ni också svara på några frågor om det underhåll som skett hittills. Kan ni inte svaret på de frågorna så gör tjänsten i stället en uppskattning baserat på byggår och en rad andra faktorer.

I nästa steg tar Replano hjälp av karttjänster och AI för att göra så kallad mängdmätning.

– Vi har lärt AI:n att med hjälp av publika karttjänster mäta storleken på bland annat tak och fasader, vilket är väldigt viktigt för att kunna uppskatta kostnaderna som är förknippade med olika åtgärder, säger Anna Rosén.

Det sista steget är att göra en kostnadsberäkning. Replano beräknar underhållsbehovet utefter modern branschstandard – ett stambyte ska till exempel göras var 45 år. Sedan presenteras en underhållsbudget.

– Replano bevakar priser på material och entreprenadtjänster, och kan baserat på det uppskatta föreningens underhållskostnader, både per år och per kvadratmeter. Dessutom ger tjänsten en rekommendation på hur stort årligt sparande som krävs för att ligga i fas, förklarar Anna Rosén.

Rådgivning ger extra stöd

Genom verktyget uppdateras underhållsplan och kostnader löpande. Men ibland behöver man mer hjälp och rådgivning och då erbjuder Replano tillgång till Riksbyggens fulla tjänsteutbud, framhåller Anna Rosén:

– Vi har stor kompetens och erfarenhet inom teknik, juridik och ekonomi – och jag vet att rådgivningen ger ett viktigt extra stöd till våra föreningar. I Replano kan man boka ett videosamtal med en expert direkt i tjänsten och få hjälp, säger hon.

EXTERN LÄNK: Passar Replano er BRF? Gör ett quiz

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera