Hoppa till innehållet

Nästa stopp blir Malta

Redan när han bytte från välbetald riskkapitalist till statsanställd vd på Svenska Spel fick han försvara sitt val.
Sedan dess har Jesper Kärrbrink gjort flera oväntade karriärsteg. Det senaste draget är att flytta till Malta.

BROKIG YRKESBANA. ”Det är ingen karriär”, säger Jesper Kärrbrink.
BROKIG YRKESBANA. ”Det är ingen karriär”, säger Jesper Kärrbrink.Foto: Oskar Omne

”Jag var länge den unga och lovande. På mitt nya jobb är jag överlägset äldst. Men det är härligt att kunna luta sig mot sin erfarenhet”, säger Jesper Kärrbrink, som för ett par veckor tillträdde som vd för nätkasinot Mr Green Ltd.

Han är inte högste chef för Mr Green, som hade intäkter på 800 miljoner kronor i fjol. Vd för moderbolaget, som är listat på Aktietorget och har ett börsvärde på cirka 1,2 miljarder kronor, är Per Norman.

”Per sitter i Stockholm och håller i allt som gäller börsen och ägandet. Jag är chef för Maltabolaget där all spelverksamhet sker och där vi har 180 anställda.”

”Spelbolagen är en klassisk bubbla som snart spricker”, sa du som vd för Svenska Spel när jag intervjuade dig i Di 2005.
”Haha, vad skönt att jag hade fel! På den tiden var Unibet och Betsson den svurne fienden. Varje dag tog de marknadsandelar från oss. Men äras den som äras bör. Jag har följt branschen ända sedan den tiden och Unibet och Betsson har gjort det riktigt bra.”

Vad är det som lockar med Mr Green?
”Min ’sweetspot’ är att gå in i ett bra bolag och ta det till nästa nivå. Det är då jag är bäst och gör mest nytta. Det var det jag gjorde på Svenska Spel och Euroflorist och det är det jag ska göra på Mr Green.”

Redan som 28-åring fick Jesper Kärrbrink sitt första chefsjobb, som vd för Östersunds-Posten.

”Vi var en av de första tidningarna i Sverige som digitaliserade verksamheten. Så gott som varje vecka hade vi höga tidningschefer på studiebesök som ville se vad vi gjorde.”

Fyra år senare blev han headhuntad av mediebolaget MTG och flyttade till Stockholm.

”Jag var med och rullade ut Metro internationellt. Jag och Jan Stocklassa var ett år i Prag och drog i gång den första internationella editionen av Metro.”

Samtidigt var internetrevolutionen i full blomning. Tillsammans med ÖP:s chefredaktör Bosse Svensson och Bonnier-chefen Håkan Ramsin skrev Jesper Kärrbrink boken ”Den digitala mutationen” (1998), som handlade om hur internet påverkade alla företag.

Året efter lockades Jesper Kärrbrink över till Bonnier, där han först var vd för det kortlivade startuplabbet Bonnier Interactive och sedan chefade över Bonnier Veckotidningar.

År 2000, när it-yran nådde kokpunkten, hoppade Jesper Kärrbrink på it-tåget till fullo som partner på riskkapitalbolaget It Provider.

”Håkan Ramsin och jag hade en liten portfölj med aktier i bland annat Letsbuyit, som jag jobbade med vid sidan av. It Provider och dess grundare Johan Hernmarck ville köpa portföljen och få med oss på köpet. Jag hade egentligen ingen lust att sluta på Bonnier, men det var så mycket pengar att jag kunde betala mina huslån och få en del över, så jag tackade ja.”

Kort därpå sprack it-bubblan.

”Jag var fyra år på It Provider. De tre sista handlade bara om att rädda det som räddas kunde. Det var panikförsäljningar, kapitalanskaffningar, neddragningar.”

När han 2004 ersatte Meg Tivéus som vd för den statliga monopoljätten Svenska Spel fick han ändå försvara sitt val bland vänner och tidigare kolleger.

”Folk tyckte att jag var vansinnig som gick till ett statligt vd-jobb. Men det var fantastiskt. Meg hade lagt en bra grund och jag visste exakt vad som behövde göras.”

Problemet var bara att Jesper Kärrbrink fick nej på många av sina idéer, som gällde allt från att ta Svenska Spel ut i världen till att vässa konkurrensen mot de privata aktörerna.

”Vi fick igenom en del, som att vi lanserade nätpoker. Men det är klart att det var frustrerande att få smäll på fingrarna hela tiden. Droppen var när jag, över ett år efter att alliansen hade tagit makten, äntligen fick ett möte med dåvarande finansministern Anders Borg. Han förklarade då att jag kunde glömma tidigare utfästelser från borgarna och att Svenska spel i stället behövde bromsas ytterligare för att blidka EU-kommissionen. Då sa jag upp mig.”

Vid sidan av vd-karriären förverkligade även Jesper Kärrbrink sina författardrömmar. Finansthrillern ”Dödlig exit”, skriven tillsammans med Håkan Ramsin, kom ut 2002 och blev även en långfilm ett par år senare med Mads Mikkelsen och Samuel Fröler i huvudrollerna. En andra thriller ”Ängel & demon” kom ut 2008.

I samma veva, våren 2008, tog Jesper Kärrbrink över som vd för det börsnoterade katalogbolaget Eniro.

”Bara ett par månader efter att jag började kom Lehman Brothers-kraschen. Det ledde till att Eniro hamnade i djup kris på grund av hög skuldsättning.”

Den krisen pågår än i dag. Jesper Kärrbrink fick sparken 2010 och sedan dess har vd:arna, styrelserna och ägarna avlöst varandra.

”Nu är det nog kört för Eniro tror jag. Det fanns en potential till vändning, men problemen med finanserna har hela tiden tagit för mycket kraft och fokus från verksamheten.”

Efter Eniro var Jesper Kärrbrink ledig i nästan ett helt år innan han 2009 blev vd för den anonyma blomsterförmedlaren Euroflorist. Det sågs av vissa som ett nedköp.

”Efter att jag hade fått sparken från Eniro var jobbalternativen lite mer begränsade, speciellt i mer publika bolag. Men Euroflorist var perfekt för mig. Jag hade gjort en lista på vad jag ville ha i mitt nästa jobb och Euroflorist, som jag kände väl eftersom jag redan satt i styrelsen, hade allt på den listan. Det enda som inte var med på listan var att kontoret låg i Malmö.”

Efter fyra års pendlande till Malmö sa han upp sig i höstas, och i vintras fick han frågan om vd-jobbet på Mr Green. Nu ska villan i Sollentuna säljas. Till hösten går flyttlasset till Malta.

”Min fru tar tjänstledigt. Vi ser det som ett äventyr.”

Hur ser du själv på din karriär så här i backspegeln?
”Det är ingen karriär. Jag har inte tänkt att jag hela tiden ska klättra högre till ett tyngre eller finare jobb, utan jag har bara hoppat på de jobb jag har tyckt verkar kul.”

Innehåll från EKNAnnons

Svenska bolaget räddar amerikanska tak – växer så det knakar

Moa Mossberg är kundansvarig på svenska ABECE som gör maskinsystem för tillverkning av takpannor i betong.
Moa Mossberg är kundansvarig på svenska ABECE som gör maskinsystem för tillverkning av takpannor i betong.

När orkanerna river taken av Floridas villor får Nyköpingsföretaget ABECE fullt i orderboken. Så här rodde de hem en affär värd 100 miljoner kronor med hjälp av statliga EKN, Exportkreditnämnden.

EKN finns till för alla svenska företag, stora som små, i alla branscher – läs mer

Florida innehar rekordet som USA:s mest orkandrabbade delstat; av de 301 orkaner som slagit mot USA mellan 1851 – då man började räkna – och 2022, har 120 träffat Florida. För de flesta är orkanerna synonyma med allvarliga skador och stora förluster. För tillverkare av takpannor är de en guldgruva.

– Florida har i många år varit en ”sold out market”, vilket innebär att takpanneproducenterna säljer slut på allt de hinner tillverka. Orkanerna bidrar absolut till det, liksom faktumet att det byggs så många villor här. Det finns helt enkelt gott om tak som kan flyga av, säger Moa Mossberg, kundansvarig på svenska ABECE som gör maskinsystem för tillverkning av takpannor i betong.

Från smedja till storspelare

Efter orkanen Ians härjningar år 2022 bestämde sig ägaren till en av dessa takpanneproducenter, Crown Roof Tiles, att det var dags att expandera. Ägaren ville fördubbla sin produktionskapacitet med en ny fabrik, och för produktionslinjen vände han sig till just ABECE – ett företag som startade som smedja i Nyköping 1919 och började utveckla sina maskinsystem på 60-talet. Affären skulle landa på drygt 100 miljoner kronor, mer än hälften av ABECE:s omsättning.

– För utomstående kan det låta konstigt att Crown Roof Tiles vände sig till oss med en så stor affär. Men vi har hållit på med det här så länge och drivit utvecklingen så pass att vi idag har en världsledande marknadsposition. Det är främst vi och ett italienskt företag som levererar de här systemen globalt – och jag vågar säga att vi är mycket bättre än italienarna, säger Erik Lindeberg, vd för ABECE.

Erik Lindeberg, vd för ABECE.
Erik Lindeberg, vd för ABECE.

Samarbetar med EKN

ABECE:s storaffär med Florida innefattar att bygga en hel produktionslinje, skeppa den över Atlanten, montera den på plats och utbilda personalen. Sedan ska det gå som på löpande band: I en produktionslinje från ABECE kommer sand, cement och vatten in – och härdade, målade och paketerade betongpannor kommer ut. Maskinsystemet producerar 140 pannor per minut – det blir 50 000 pannor på ett skift – och automationsgraden är hög.

– Vi har varit på plats sedan i augusti 2023 och är nu i slutskedet: Vi trimmar in systemet och snart är de uppe i full produktion. Då har de en av de bästa produktionslinjerna i världen, säger Erik Lindeberg.

Eftersom investeringen var så pass stor ville kunden i Florida köpa produktionslinjen på avbetalning, något som hade varit svårt för ABECE att erbjuda på egen hand. Därför ansökte de om en garanti från statliga EKN, Exportkreditnämnden, vars uppdrag är att stötta svensk export.

– Med garantin kunde vi erbjuda kunden en avbetalningsplan på tre år samtidigt som vi får betalt direkt av vår bank, detta genom ett lån med EKN:s garanti som säkerhet. Kunden betalar i praktiken sedan av till vår bank via oss – och skulle de av någon anledning inte kunna betala är det EKN som tar risken, säger Moa Mossberg.

95 till 98 procent av ABECE:s omsättning kommer från export och därför är den här typen av samarbeten vanliga för företaget. Kunden får en attraktiv finansieringslösning samtidigt som ABECE direkt kan återinvestera betalningen i sin nästa affär.

– Vi håller redan på att bygga nästa linje som ska till England – det är så vi kommer att gå från 175 till 200 miljoner kronor i omsättning i år, avslutar Erik Lindeberg.

Kolla om EKN kan hjälpa er att få JA från banken

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera