Hoppa till innehållet

Modets mest hållbara idéer utsedda

För andra året i rad har idéer som ska göra textilindustrin mer hållbar prisats.

På onsdagen delade stiftelsen H&M Foundation ut nära 10 miljoner kronor, när innovationstävlingen Global Change Award avgjordes.

VINLÄDER. Rosa Rosella Longobardo och hennes team har tagit fram ett läder som helt skapas på restprodukter från vintillverkning.
VINLÄDER. Rosa Rosella Longobardo och hennes team har tagit fram ett läder som helt skapas på restprodukter från vintillverkning.Foto: Foto: Martina Huber
SKIRA TYGER. Ett av de vinnande teamen har producerat textil från cellulosan i kospillning. ”Förhållandet till mode måste förändras, folk måste sluta att skita i planeten”, säger Jalila Essaidiw.
SKIRA TYGER. Ett av de vinnande teamen har producerat textil från cellulosan i kospillning. ”Förhållandet till mode måste förändras, folk måste sluta att skita i planeten”, säger Jalila Essaidiw.Foto: Martina Huber
PRISUTDELARE. H&M:s vd Karl-Johan Persson delade ut priset.
PRISUTDELARE. H&M:s vd Karl-Johan Persson delade ut priset.Foto: Martina Huber

Vid en ceremoni i stadshuset på onsdagskvällen prisades året fem mest innovativa och hållbara idéer för att sluta modets kretslopp. Prisutdelare var H&M:s vd Karl-Johan Persson.

Syftet med Global Change Award är att ta fram de bästa idéerna för att minska modets påverkan på miljön.

”Vi känner oss tacksamma över att få det här priset, det kommer hjälpa oss att kunna visa att vårt nya sätt att ta fram nylon fungerar”, säger Miguel A. Modestino, som tillsammans med sitt team arbetat fram en metod för att skapa miljövänlig nylon av växtavfall och solenergi.

Under veckan har de fem vinnande teamen träffats för utbildning och information på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, och redan nu ser flera av dem möjligheter till samarbete i framtiden.

”Det är nyttigt att träffa andra som tampas med liknande utmaningar, men vi ser också stor potential att utvecklas tillsammans. Till exempel skulle vi kunna ge färg även till läder”, säger Christopher Hurren, som tillsammans med sin forskargrupp lyckats utvinna färg från utslitna jeans, för att kunna ge färg åt nya.

I år, precis som i fjol, delar vinnarna på 1 miljon euro, cirka 10 miljoner kronor. För prissumman står tävlingens initiativtagare, den ideella stiftelsen H&M Foundation, som helt finansieras av H&M-familjen Persson.

Det är också stiftelsen, tillsammans med KTH, it-konsultbolaget Accenture och en jury bestående av framstående personer från både mode- och miljöbranschen, som har utsett de vinnande bidragen bland de drygt 2 800 tävlingsbidrag från 130 länder som kom in i år.

Hur pengarna sedan ska fördelas över de olika bidragen har allmänheten avgjort via en omröstning på nätet.

”Jag är imponerad av kreativiteten hos årets vinnande team. De har potential att bidra till att återuppfinna modebranschen och ge produkter och resurser mer än ett liv. Att vinna Global Change Award ger dig en skjuts genom finansiering, coachning, tillgång till modeindustrin och validering, som du förmodligen inte kan hitta någon annanstans”, kommenterade Karl-Johan Persson, styrelseledamot i H&M Foundation och vd för H&M, i samband med att vinnarna offentliggjordes.

I priset ingår, förutom prissumman, ett ettårigt utvecklings- och mentorprogram, som leds av Accenture och KTH, där stipendiaterna också ska kunna testa sina idéer i modeindustrin.

Och, sett till fjolårets vinnare, verkar programmet ha varit framgångsrikt, då flera kommit långt med sina innovationer.

Ett exempel är teamet bakom ”100 percent citrus” som utvecklar textilier av överblivna citrusskal från juiceindustrin. Under våren kommer en första kollektion, helt producerad i tyget, att lanseras hos ett italienskt modehus.

Även teamet bakom ”An online market for textile leftovers”, som har skapat en digital plattform för att handla med spill från textilindustrin, är nöjda med utvecklingen efter fjolårets vinst. Under året har bland annat ett pilotprogram lanserats i samarbete med en modekedja och tre av dess fabriker i Bangladesh.

”Hade vi inte vunnit hade det tagit oss minst fem år att nå dit vi har kommit i dag”, säger Ann Runnel, teamets talesperson.

Även årets vinnare hoppas kunna få ut mycket av både prispengarna och mentorprogrammet.

”Det råder stor förvirring på marknaden för läder i dag. Med hjälp av stipendiet kommer vi att kunna nå ut med vår produkt till industrin, söka de internationella patent som krävs och förhoppningsvis helt utrota användningen av både djurläder och syntetiskt läder, som i dag görs av olja”, säger Rosa Rosella Longobardo, vars team har tagit fram ett läder som helt skapas på restprodukter från vintillverkning.

Även om de flesta vinnarna inte har arbetat inom modeindustrin tidigare, har alla stora förhoppningar om att på sikt bidra till att göra branschen långsiktigt mer hållbar. Ett exempel är teamet bakom en digital tråd som ska kunna sys in i textilier och innehålla all information om vilket material de består av. Detta för att lättare kunna återvinna till exempel kläder.

”I dag har vi redan så mycket kläder och textilier i omlopp att vi kommer att kunna klä oss resten av våra liv. Den stora utmaningen är att inte ta fram nytt material utan kunna återanvända det som redan finns, och där tror vi att vi har en lösning”, säger Natasha Franok och får medhåll från Jalila Essaidi, som tillsammans med sitt team producerat textil från cellulosan i kospillning:

”Förhållandet till mode måste förändras, och om tio år tror jag att vi är där. Folk kommer helt enkelt att bry sig mer och sluta skita i planeten”, säger hon och får alla att skratta.

Innehåll från EKNAnnons

Vändningen: Rekordhög framtidstro bland många exportföretag

Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.
Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME & Midcorp på EKN.

Så sent som i november i fjol visade en undersökning från EKN på rekordlåga exportförväntningar bland små och medelstora företag. Nu är det precis tvärtom.

– De här företagen är viktiga för ekonomin, så det är goda nyheter för Sverige, säger Carl-Johan Karlsson på EKN.

EKN:s garantier kan vara det som behövs för att en satsning ska bli av

Optimismen har återvänt bland Sveriges små och medelstora bolag, SME – åtminstone om man ser till en ny undersökning från Exportkreditnämnden, EKN.

Vid sex tillfällen med start i november 2021 har EKN ställt samma frågor till exporterande små och medelstora företag.

I november 2023 låg exportörernas förväntningar i botten. Bara 43 procent av företagarna trodde då på ökad export det kommande året medan 23 procent i stället väntade sig att exporten skulle minska. I den senaste undersökningen är läget ett helt annat: Nu tror 68 procent på ökad export – och bara 7 procent på en minskad sådan.

– Det är inte så ofta man kan säga att siffrorna talar sitt tydliga språk, men så är det nu: Framtidstron är tillbaka. Sedan bottennoteringen under senhösten har vi fått lägre inflation och signaler om en ny räntebana från Riksbanken – och SME reagerar direkt, säger Carl-Johan Karlsson, chef för affärsområdet SME på EKN.

40 procent av exporten

Enligt SCB fanns det i Sverige vid årsskiftet drygt 45 000 exporterande SME, det vill säga företag med 1 till 249 anställda. Det kan jämföras med de drygt 1 000 exporterande företag som har 250 anställda eller fler.

– SME är så många att de står för hela 40 procent av Sveriges totala export. Det gör den här sektorn mycket viktig för ekonomin och sysselsättningen i landet. Alla orter har inte storföretag, men de har små eller medelstora företag. Därför betyder det något när SME tror på ökad export, säger Carl-Johan Karlsson och fortsätter:

– Förenklat kan man säga att när större företag ökar sin produktion kan det innebära en rad saker, som att de flyttar sin produktion utomlands eller köper in fler robotar. När små företag ökar sin produktion så anställer de lokalt.

Röda havet påverkar kortsiktigt

Ser man till förväntningarna som enbart rör det kommande kvartalet och inte helåret visar EKN:s senaste undersökning också på stärkt optimism. Här ligger exportförväntningarna nära toppnoteringen i slutet av 2021. Då hade effekterna av pandemin klingat av och Ryssland hade inte ännu invaderat Ukraina.

– Vi hade nog sett ännu högre förväntningar för det kommande kvartalet om det inte varit för situationen i Röda havet. På kort sikt påverkar det företagens transporter i och med att de nu måste gå runt Afrikas horn, vilket innebär minst tolv dagar längre färd till och från Asien. Men på lite längre sikt ser det ut som om företagen räknar med att det är löst, säger Carl-Johan Karlsson.

Exporten avgörande

I EKN:s undersökning säger 42 procent av de tillfrågade företagen att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan sin export.

– Vår undersökning visar hur avgörande exporten är för de här bolagen. Därför är det av största vikt att de får den finansiering de behöver för att fortsätta växa, oavsett om de exporterar lingonsylt eller enormt avancerade styrsystem till gruvindustrin. Och där har vi på EKN en viktig roll att spela, säger Carl-Johan Karlsson.

EKN kan försäkra upp till 80 procent av bankens risk vid exportaffärer 

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera