Varför mår vi så dåligt i dag trots att vi har det mycket bättre? Med den frågan som utgångspunkt har Sime, tillsammans med stiftelsen Ekskäret, skapat ett nytt eventkoncept. På Sime Consciousness, som hålls nästa vecka i Stockholm, kommer ett tjugotal föreläsare, allt från forskare till psykologer och författare, att medverka. Begrepp som jagutveckling, värderingar och mindfulness står i centrum.
”Vi tror att ledare som är bra på att prata med sig själva är bra på att prata med andra och utveckla dem. Det leder i sin tur till starkare organisationer och i förlängningen ett bättre samhälle och där vill vi vara med och påverka. Det krävs en ny typ av ledare och bolag, där vägen till framgång startar hos dem själva”, säger Ola Ahlvarsson, en av grundarna till Sime.
Han ser eventet som något utav ett experiment med tanke på att Simes konferenser brukar kretsa kring ny teknologi. Biljettpriset är baserat på ett så kallat ”trust price”, vilket innebär att besökaren betalar det de tycker att hen har råd med. I vanliga fall kostar en biljett till Sime mellan 10 000 till 12 000 kronor.
”Vi litar på att alla gör en mogen bedömning av vad de tycker att det är värt. Vi kanske tjänar mindre pengar detta år, men mer nästa. Det här är lite av ett experiment från vår sida, men det finns ett otroligt stort intresse märker vi”, säger Ola Ahlvarsson.
Det här området anses ofta som lite flummigt – hur ska ni undvika den stämpeln?
”Orden har blivit väldigt flummiga, men vi väljer att ta en annan utgångspunkt som är vetenskapligt belagt. Det finns ingen magi, inga tibetanska munkar och ingen astrolog. Det är snarare ett managementevent än ett flummigt event.”
Ett begrepp och nytt forskningsområde är compassion, självmedkänsla, som bygger på att aktivera kroppens trygghetssystem. Christina Andersson, psykolog och forskare inom klinisk neurovetenskap, leder olika studier på Karolinska insitutet och Handelshögskolan. Där tittar de på betydelsen av trygghet för att vi ska fungera optimalt som individer och hur företagskultur går att stärka genom just medkänsla.
”Vi har tittat på vilka faktorer som gör oss otrygga och tränat medarbetare i compassion. Där har vi sett effekter i hälsa, bättre sömn och en utvecklad självmedvetenhet och medvetenhet om andra. Ledare kan träna sin compassion och utveckla en medvetenhet som gör gruppen lugn”, säger hon.
Christina Andersson förklarar att när vi blir stressade triggas vårt hotsystem och vi blir självcentrerade för att sätta oss själva i säkerhet.
”Samhället har drivit på en individualism, där vi måste prestera och nå toppen. Vi är hårda mot oss själva och blir därmed otrygga. Är vi lugna och trygga får vi tillgång till att prestera bra och tar vi hand om oss själva kan vi också ta hand om andra. Vi behöver de här sakerna som vi har tagit för givna tidigare. Vi har med hjälp av hjärnforskning och psykologi sett effekterna av att vi försöker klara allt själva.”
Sedan 2010 har antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa ökat med 70 procent, enligt Arbetsmiljöverket. Anna Bennich Karlstedt, psykolog och HR-chef, tror att det handlar om en kombination av ett ökat effektivitetsklimat och det i högre grad gränslösa arbetslivet. Hon pekar också på att det handlar om otydliga förväntningar från arbetsplatserna och en större otrygghet när det kommer till exempelvis anställningsformer.
”Vi har ett 24-timmarssamhälle där det är hur lätt som helst att vara igång dygnet runt. Vi kan handla klockan 22 och kolla mejlen hela tiden. De här faktorerna gör att det ligger på oss individer att hitta återhämtning, och det funkar inte. Vi får för lite vila och det blir vi till slut sjuka av”, säger hon.