Hoppa till innehållet

Miljardvärden skapar blodig bransch

Jordens noshörningar bär på en förmögenhet – över 3,5 miljoner kronor var.
Efterfrågan på deras horn har ökat explosionsartat, vilket utlöst en skrupelfri tjuvjakt i miljardklassen, med högre avkastning och lägre risk än kokainhandeln.
Nu släpper Markus Lutteman thrillern ”Blodmåne”, för att få folk att agera.

HOTAD ART. I Sydafrika är tjuvjakten på noshörningar som mest intensiv i världen. Noshörningsjakten har ökat explosionsartat, från 13 skjutna djur 2013 till 1 200 år 2015.
HOTAD ART. I Sydafrika är tjuvjakten på noshörningar som mest intensiv i världen. Noshörningsjakten har ökat explosionsartat, från 13 skjutna djur 2013 till 1 200 år 2015.Foto: Foto: Schalk van Zuydam
”Fortsätter jakten i nuvarande takt finns inga vilda noshörningar kvar om tio år”, säger Markus Lutteman
”Fortsätter jakten i nuvarande takt finns inga vilda noshörningar kvar om tio år”, säger Markus LuttemanFoto: Malin Lutteman
BESLAG. Horn från svarta noshörningar som hittades i samband med ett beslag mot tjuvjägare i Kenya.Foto: Khalil Senosi
DYRT. Priset för noshörningshorn är nästan dubbelt så högt som det svenska guldpriset.
DYRT. Priset för noshörningshorn är nästan dubbelt så högt som det svenska guldpriset.Foto: Petr David Josek

”En faktabok hade kanske lästs av 5 000 redan frälsta. Jag vill skaka om och med faktabaserad spänningsfiktion få fler att engagera sig och göra vad de kan för att rädda arten innan det är för sent”, säger Markus Lutteman.

Han är journalist i botten och har tidigare skrivit höjdhopparen Patrik Sjöbergs biografi ”Det du inte såg”, Odd Molly-grundaren Per Holknekts biografi ”1960–2014” och flera spänningsromaner tillsammans med Mons Kallentoft.

Noshörningar har funnits i över 60 miljoner år, men de senaste hundra åren har antalet vilda individer minskat från en halv miljon till 29 000. Tjuvjakten i enbart Sydafrika har gått från 13 skjutna djur år 2007 till nära 1 200 år 2015, en ökning med nästan 9 000 procent på åtta år.

”Fortsätter jakten i nuvarande takt finns inga vilda noshörningar kvar om tio år”, säger Markus Lutteman.

Varför ökar efterfrågan just nu – vad används hornen till?

”Merparten går till medikamenter. Den snabba jaktökningen beror på en relativt ny myt om att hornet tros bota cancer. Men även gamla västerländska myter om potensmedel har börjat anammas i öst.”

Det finns dock inga belägg för att noshörningshorn botar sjukdomar.

”Cancermyten sägs ha börjat efter att en vietnamesisk minister påstått i media att han blev av med sin obotliga cancer genom att äta pulveriserat noshörningshorn. Varken jag eller andra journalister har lyckats spåra källan, men i Vietnam dör människor av cancerformer som vi i Sverige kan behandla. Folk blir desperata och gör vad som helst.”

Noshörningshornen lockar inte bara sjuka. De har också blivit en statusmarkör.

”Rika vietnameser som vill imponera på sina gäster serverar drinkar spetsade med pulveriserat noshörningshorn – The Millionaire’s Cocktail. Ju mer pengar som medelklassen får desto dyrare saker måste överklassen skaffa sig för att behålla avståndet.”

Hornen används även till skulpturer på den kinesiska marknaden. Hornen på en vuxen noshörning väger i snitt 5,9 kilo. De tar liten plats, kan lagras lång tid och har blivit en ny investeringsbransch i samma härad som konst, guld och diamanter.

”Ju fler djur som dödas desto mindre utbud framöver, och därmed ännu högre priser”, säger Markus Lutteman.

Priset för noshörningshorn ligger kring 70  000 dollar, över 600 000 kronor, per kilo. Det är nära dubbelt så mycket som dagens svenska guldpris på 360 000 kronor per kilo och dyrare än både diamanter och kokain i USA, enligt amerikanska källor.

86 procent av all tjuvjakt sker i Sydafrika. Handeln börjar ofta med att en fattig man i Moçambique illegalt tar sig in i grannlandet Sydafrika och dess nationalpark Kruger, en av jordens mest djurrika parker med en nästan dubbelt så stor yta som Skåne.

”Många använder bedövningspilar, som mindre nogräknade veterinärer säljer, och bara söver djuret innan de skär av hornet. När noshörningen vaknar vacklar det runt med ett meterlångt sår i ansiktet innan det kvävs till döds när blodet når bihålorna. Är det en hona med kalv dör båda. Som alltid är det jägaren som tar de största riskerna och tjänar minst pengar i kedjan, men för honom kan ett horn betyda mat för familjen i två år”, säger Markus Lutteman.

Handeln styrs av välorganiserade brottssyndikat i främst Asien, men även terrororganisationer som al-Shabaab, Lord´s Resistance Army, Janjaweed och Boko Haram sägs skaffa svarta pengar den vägen. Miljardmarknaden hålls uppe av fattigdom, girighet, korruption, låga straff och nationella prioriteringar som utbildning och jobb framför noshörningarnas liv.

”Kina investerar till exempel sjukt mycket i Afrika, vilket gör att myndigheterna ser mellan fingrarna. I Zimbabwe förser landets underrättelsetjänst tjuvjägare med vapen. Det är som om Säpo skulle sponsra vapen till svenskar för att skjuta varg.”

Noshörningshorn går att sälja i mycket små doser. Vanligaste bearbetningen är att skrapa hornet i en liten skål.

”De stora pengarna och små riskerna skapar en extremt utbredd korruption. Även ambassadpersonal, vars portföljer inte får undersökas i tullen, och högt uppsatta tjänstemän är inblandade.”

Den cyniska världshandeln har även nått Sverige.

Så sent som i våras dömdes tre svenskar för handel med ett stulet noshörningshorn. Några år tidigare grep polisen två irländare efter att de försökt sälja horn till auktionsfirman Bukowskis och 2011 stals ett horn från Göteborgs Naturhistoriska museum.

”Det finns runt 1 100 noshörningar i fångenskap. Det är bara en tidsfråga innan en djurpark drabbas”, säger Markus Lutteman.

Det är också utgångspunkten för boken. ”Blodmåne” börjar med att en noshörning dödas brutalt på Kolmården, men handlingen förflyttar sig sedan till Sydafrika.

Boken släpps på Noshörningarnas dag den 22 september. Två dagar senare inleds Cites Cop17, ett internationellt toppmöte i Johannesburg med fokus på handeln med noshörningshorn. Senare i höst kommer en Netflix-dokumentär om tjuvjakten, producerad av skådespelaren Leonardo di Caprio.

”Di Caprio är Hollywoods miljösamvete. Allt som görs för att väcka engagemang och rädda noshörningarna är bra.”

Vad kan en Di-läsare göra för att minska tjuvjakten?

”Köp aldrig souvenirer tillverkade av djurdelar, oavsett om försäljaren viftar med intyg. Om du ser delar av hotade vilda djur till försäljning på marknader eller i butiker, slå larm hos den lokala polisen. Under ’Cites’ på Jordbruksverkets hemsida finns länkar till bra information, och skänk pengar till organisationer som arbetar för att minska efterfrågan. Utan efterfrågan, ingen tjuvjakt”, säger Markus Lutteman, som skänker en del av bokintäkterna till Traffic och Education for Nature Vietnam.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera