Hoppa till innehållet

Med konsten inpå knuten

Gotlands sydligaste del lockar varje år etablerade konstnärer och kulturentusiaster. Här har nämligen Körsbärsgårdens konsthall och skulpturpark rotat sig.
Och än så länge har grundarparet inte drabbats av växtvärk.

VILL VISA DET VACKRA. Jon och Marita Jonson grundade Körsbärsgårdens konsthall och skulpturpark i början av seklet.
VILL VISA DET VACKRA. Jon och Marita Jonson grundade Körsbärsgårdens konsthall och skulpturpark i början av seklet.Foto: Foto: Jesper Frisk

Precis intill vägen ned mot Hoburgen, Gotlands sydligaste spets, ligger några vitkalkade hus omgivna av en typiskt gotländsk stenmur. Men den som tror att det är en vanlig gård byter snabbt uppfattning vid synen av den högresta, röda metallskulpturen på andra sidan grinden.

”Vi bor i huset till vänster där”, säger Marita Jonsson, grundare till Körsbärsgården, men visar vägen i motsatt riktning.

För i dag är det konsthallen och skulpturparken som hon och maken Jon Jonsson har skapat här som hon vill visa.

Hit kom paret 2000. Då hade de under många år bott i Visby där Marita Jonsson, som i grunden är konsthistoriker, arbetade som länsantikvarie och Jon Jonsson drev en arkitektfirma.

”Men jag kände att jag ville göra något mer än att bara leva ett byråkratliv. Jag hade länge drömt om att flytta till landet och ägna mig mer åt mitt skrivande”, säger hon.

När gården blev till salu var det främst den gamla visningsträdgården, där de kunde odla frukt och grönt, som fick paret att bestämma sig. Då fanns inga planer på någon konsthall.

”Det var vår dotter Helga, som hade drivit ett fotogalleri i Visby, som började göra små utställningar här och driva kafé”, säger Jon Jonsson.

I kaféet och butiken jobbar fortfarande Helga Jonsson under sommarmånaderna, men konsten har flyttat ut till konsthallen. Den byggdes 2009, delfinansierades av Jordbruksverket och Barbro Oschers stiftelse, och ritades givetvis av Jon Jonsson. Till invigningsutställningen bjöds konstnärer som tillbringar somrarna på Gotland in att ställa ut, bland dem väletablerade konstnärer som Dan Wolgers, Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström.

”Det började bra, när så många etablerade konstnärer tackade ja”, säger Marita Jonsson, och får medhåll från maken:

”Det har också hjälpt när vi har frågat nya konstnärer, eftersom det har varit lite som ett godkännande av att vi är på en viss nivå. Det har fått alla vi hittills frågat att tacka ja.”

Ann Wåhlström, Eva Lange och Jan Håfström är bara några av de berömda konstnärer som ställt ut hos Körsbärsgården de senaste åren. Samtidigt har utställningsytorna blivit fler.

”Efter att ha byggt konsthallen fick vi lite blodad tand, och har byggt ut nästan varje år sedan dess”, säger Jon Jonsson.

Den ursprungliga konsthallen har i dag svällt till 600 kvadratmeter utställningsyta. På den samsas ofta flera utställningar samtidigt, som varar mellan två veckor upp till två månader. Just nu pågår till exempel utställningen Kropp och Form där bland annat skulpturer av Fredrik Wretman och Cajsa von Zeipel visas. Medan det i ett annat rum visas videoverk av konstnärsduon Simka.

Det senaste tillskottet i byggnadsväg får man dock lämna huvudbyggnaden för att hitta. Längs med skulpturparken, och Gustav och Ulla Kraitz 18 stora blå klot som ligger utspridda i gräset, byggdes förra året ett långsmalt skulpturgalleri.

”Inspirationen hittade vi i ett badhus i Frankrike där det fanns bås för att byta om. Den lite labyrintiska formen var precis det vi sökte för att skapa små, individuella rum som ger skulpturerna den plats de är värda”, säger Marita Jonsson.

Här ryms både inköpta och lånade verk, allt från Sadaharu Horios träskulpturer och ett stort flickansikte av Hertha Hillfon till Klara Kristalovas flickskulptur som har grenar i stället för armar.

Från början kom ”typisk konsthallspublik”, det vill säga främst lite äldre kvinnor. Men i dag, mycket tack vare konstskolan för barn, är en stor del av de omkring 25 000 personer som besöker gården varje år unga och barnfamiljer.

”Man kan tycka att det var en lite märklig idé för en entreprenör att flytta till Sundre med 22 invånare och hoppas att det ska komma folk hit, men det är roligt att det går”, säger Marita Jonsson.

De många besökarna gör att Körsbärsgården går runt, utan anslag från stat eller kommun, trots att den bara har öppet mellan maj och september.

”Men vi har fullt upp även på vintern. Förutom att vi måste se en massa konst, finns det en hel del att fixa med här”, säger Marita Jonsson.

Och blir det tid över, kanske Marita Jonsson också hinner läsa igenom romanen hon precis har skrivit färdigt.

Innehåll från SkandiaAnnons

Så undviker du att gå in i väggen – psykologen ger råd

Att låta jobbet gå före hälsan är vanligt. Men det behöver inte vara så. Här är psykologens tips på hur du kan minska stressen – och vilka varningssignaler från kroppen du behöver ta på allvar.

EXTERN LÄNK: Så får du hjälp om du har Skandia hälsoförsäkring via jobbet

Svara direkt på alla mejl och meddelanden som trillar in, pressa oss lite till, säga ja fast vi menar nej, hoppa över pauser, prioritera bort träningen… Vi vet att stress inte är optimalt för vår hälsa, ändå hamnar vi där – varför är det så svårt?

Att stanna upp och bryta den här negativa cykeln kan vara mycket värt. För längre perioder av tydlig överbelastning utan återhämtning kan i slutändan leda till utmattningssyndrom, konstaterar Marie Bremberg.

Hon är legitimerad psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center och betonar vikten av att hitta en balans mellan belastning och återhämtning.

– Pågår stressen under en längre tid och kroppen inte får återhämta sig så tömmer vi våra batterier och utvecklar olika former av symptom som kan vara fysiska, psykiska eller kognitiva, säger Marie Bremberg.

Koll på ”bråttombeteenden”

Tillgängligheten, att vi ständigt kan vara uppkopplade så att gränser suddas ut mellan arbete och fritid är en stor del, menar Marie Bremberg.

– Vi får inte tillräckligt med återhämtning. Vi har även väldigt höga krav på oss idag och jämför oss mycket med andra via t ex sociala medier. Tempot i samhället är väldigt högt.

Vi behöver stanna upp och variera tempot under dagen - ha koll på det som Marie Bremberg kallar för ”bråttombeteenden” och öva på att sakta in.

– Här har vi ju ofta möjlighet att vända den negativa utvecklingen innan det går så långt att vi måste sjukskriva oss. Men märker vi att sömnen är ihållande försämrad, att vi har svårt att hålla humöret eller att de kognitiva förmågorna inte fungerar som de ska då bör man se till att söka hjälp. Vårt behov av återhämtning är ju inte förhandlingsbart, säger hon.

”Väldigt individuellt”

Varför verkar vissa klara av höga krav och snabbt tempo och samtidigt må bra, medan andra inte gör det? Nyckeln menar Marie är att få till någon form av aktiv återhämtning i vardagen, att det finns variationer under arbetsdagen och att man som individ upplever att man har kontroll – att man vet vad som förväntas och man har möjlighet och kunskap att utföra det.

– Det är ju väldigt individuellt, vad som är återhämtande och vad vi upplever som dränerade. Ibland kan det ju även handla om att man behöver arbeta med egna högt ställda krav, oro eller att dra gränser, säger Marie Bremberg.

Fysisk aktivitet och återhämtning är viktigt för att må bra. För att få tid till det krävs det också att man kan säga nej till saker. Det kan vara svårt, eftersom vårt beteende många gånger styrs av kortsiktiga konsekvenser.

Om det känns bra på kort sikt att beta av en överfull inkorg, hjälpa en kollega eller att leverera i tid, så gör vi det. Även om det innebär att gympasset avbokas eller att vi får springa till förskolan med andan i halsen.

Man kanske tänker: ”Så skönt att bli klar!” eller ”Jag ska ta hand om mig sen”. Problemet är om detta beteende pågår under för lång tid. Här tipsar Marie Bremberg om vikten av att våga testa att göra annorlunda.

– Det är ofta lättare att få till en förändring om vi säger till oss själva att vi bara testar, än när vi säger att från och med nu måste jag göra något, som att träna tre gånger i veckan. Testa att till exempel gå en promenad på lunchen eller att säga nej – och se vad som händer.

EXTERN LÄNK: Skandia hälsoförsäkring via jobbet? Så fungerar den 

Förebyggande hälsoarbete är en investering

75,4 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2023 enligt en ny rapport från Skandia. Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

Det finns alltså miljarder skäl att satsa på förebyggande hälsoarbete. Individperspektivet är en bit i pusslet. En annan handlar om vad arbetsgivaren kan göra. Alla arbetsplatser behöver ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Skandias hälsoekonom Jenny Wiener framhåller att arbetsgivare har kraftfulla verktyg de kan använda för att minska sjuktalen – och på samma gång minska det mänskliga lidandet och öka det egna företagets lönsamhet.

– ​​ Vi har jobbat tillsammans med våra kunder med en modell med tyngdpunkt på det förebyggande. Kvittot är väldigt tydligt: vi har satsat långsiktigt på förebyggande insatser och har tillsammans med våra kunder sänkt antalet sjukskrivningar senaste 15 åren. Allt vi gör, det gör vi med tanke på framtiden!, säger hon.

I modellen finns en inbyggd morot genom att kundföretag som arbetar förebyggande och blir friskare också betalar lägre premier. För det lönar sig att tidigt agera på tecken på ohälsa och förhindra att de leder till sjukskrivning, betonar Jenny Wiener.

– Det enskilt viktigaste inslaget i Skandias förebyggande hälsoförsäkring är våra dedikerade hälso- och rehabvägledare som koordinerar, anpassar och följer upp insatser före, under och efter sjukskrivning. Det är en modell med låga trösklar för tidigt stöd, säger hon.

Den som har hälsoförsäkring hos Skandia genom sitt jobb kan kontakta Hälsoslussen för att få tillgång till förebyggande hjälp. Oavsett om problemen beror på jobbet eller är privata, går det att höra av sig dit för att få råd och stöd av Skandias samarbetspartner, Sophiahemmet Rehab Center.

–Man kan inte söka för tidigt, säger Marie Bremberg.

– Det roligaste med mitt jobb är att få vara med och hjälpa personer så de slipper bli sjukskrivna. 8 av 10 personer kommer faktiskt till oss innan sjukskrivning och det är fantastiskt kul att få jobba förbyggande. Tänk om hela vården fick jobba så!

EXTERN LÄNK: Vill du ha ett friskare företag? Förbättra företagets hälsa med Skandia 

Tio tecken som kan vara symptom på för mycket stress:

1. ”Bråttombeteenden” – du gör allt i vardagen mycket fort.

2. Spänningar och värk.

3. Sömnproblem.

4. Glömmer och tappar ord.

5. Irritation och nedstämdhet.

6. Oro och ångest.

7. Nedsatt immunförsvar.

8. Hudirritation.

9. Magproblem.

10. Hjärt- och kärlsjukdomar.

Källa: Sophiahemmet Rehab Center.

Upplever du tecken på långvarig stress bör du kontakta Hälsoslussen. Medarbetare som har tjänstepension med sjukförsäkring hos Skandia får också en hälsoförsäkring utan extra kostnad. Via Skandias hälsosluss får du och dina medarbetare kontakt med en hälso- och rehabvägledare. Hälsoförsäkringen hjälper medarbetaren vid t.ex. nedstämdhet, stress eller värk. 8 av 10 använder hälsoförsäkringen förebyggande för att undvika sjukskrivning. Läs mer om Skandias hälsoförsäkring 

 

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera