Precis intill vägen ned mot Hoburgen, Gotlands sydligaste spets, ligger några vitkalkade hus omgivna av en typiskt gotländsk stenmur. Men den som tror att det är en vanlig gård byter snabbt uppfattning vid synen av den högresta, röda metallskulpturen på andra sidan grinden.
”Vi bor i huset till vänster där”, säger Marita Jonsson, grundare till Körsbärsgården, men visar vägen i motsatt riktning.
För i dag är det konsthallen och skulpturparken som hon och maken Jon Jonsson har skapat här som hon vill visa.
Hit kom paret 2000. Då hade de under många år bott i Visby där Marita Jonsson, som i grunden är konsthistoriker, arbetade som länsantikvarie och Jon Jonsson drev en arkitektfirma.
”Men jag kände att jag ville göra något mer än att bara leva ett byråkratliv. Jag hade länge drömt om att flytta till landet och ägna mig mer åt mitt skrivande”, säger hon.
När gården blev till salu var det främst den gamla visningsträdgården, där de kunde odla frukt och grönt, som fick paret att bestämma sig. Då fanns inga planer på någon konsthall.
”Det var vår dotter Helga, som hade drivit ett fotogalleri i Visby, som började göra små utställningar här och driva kafé”, säger Jon Jonsson.
I kaféet och butiken jobbar fortfarande Helga Jonsson under sommarmånaderna, men konsten har flyttat ut till konsthallen. Den byggdes 2009, delfinansierades av Jordbruksverket och Barbro Oschers stiftelse, och ritades givetvis av Jon Jonsson. Till invigningsutställningen bjöds konstnärer som tillbringar somrarna på Gotland in att ställa ut, bland dem väletablerade konstnärer som Dan Wolgers, Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström.
”Det började bra, när så många etablerade konstnärer tackade ja”, säger Marita Jonsson, och får medhåll från maken:
”Det har också hjälpt när vi har frågat nya konstnärer, eftersom det har varit lite som ett godkännande av att vi är på en viss nivå. Det har fått alla vi hittills frågat att tacka ja.”
Ann Wåhlström, Eva Lange och Jan Håfström är bara några av de berömda konstnärer som ställt ut hos Körsbärsgården de senaste åren. Samtidigt har utställningsytorna blivit fler.
”Efter att ha byggt konsthallen fick vi lite blodad tand, och har byggt ut nästan varje år sedan dess”, säger Jon Jonsson.
Den ursprungliga konsthallen har i dag svällt till 600 kvadratmeter utställningsyta. På den samsas ofta flera utställningar samtidigt, som varar mellan två veckor upp till två månader. Just nu pågår till exempel utställningen Kropp och Form där bland annat skulpturer av Fredrik Wretman och Cajsa von Zeipel visas. Medan det i ett annat rum visas videoverk av konstnärsduon Simka.
Det senaste tillskottet i byggnadsväg får man dock lämna huvudbyggnaden för att hitta. Längs med skulpturparken, och Gustav och Ulla Kraitz 18 stora blå klot som ligger utspridda i gräset, byggdes förra året ett långsmalt skulpturgalleri.
”Inspirationen hittade vi i ett badhus i Frankrike där det fanns bås för att byta om. Den lite labyrintiska formen var precis det vi sökte för att skapa små, individuella rum som ger skulpturerna den plats de är värda”, säger Marita Jonsson.
Här ryms både inköpta och lånade verk, allt från Sadaharu Horios träskulpturer och ett stort flickansikte av Hertha Hillfon till Klara Kristalovas flickskulptur som har grenar i stället för armar.
Från början kom ”typisk konsthallspublik”, det vill säga främst lite äldre kvinnor. Men i dag, mycket tack vare konstskolan för barn, är en stor del av de omkring 25 000 personer som besöker gården varje år unga och barnfamiljer.
”Man kan tycka att det var en lite märklig idé för en entreprenör att flytta till Sundre med 22 invånare och hoppas att det ska komma folk hit, men det är roligt att det går”, säger Marita Jonsson.
De många besökarna gör att Körsbärsgården går runt, utan anslag från stat eller kommun, trots att den bara har öppet mellan maj och september.
”Men vi har fullt upp även på vintern. Förutom att vi måste se en massa konst, finns det en hel del att fixa med här”, säger Marita Jonsson.
Och blir det tid över, kanske Marita Jonsson också hinner läsa igenom romanen hon precis har skrivit färdigt.
