Di Weekend NYHETER

Lågt engagemang för barnens rätt

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

LÅT BARN FÅ VARA BARN. Fiona Rotberg på Global Child Forum och Johan Öberg på Boston Consulting Group är förvånade över att de nordiska företagen inte placerar sig högre när engagemanget i barns rättigheter rankas.

Foto: Amanda Lindgren

Nordiska företag ligger under det globala genomsnittet när det gäller engagemang och åtaganden i barns rättigheter, enligt en ny rapport. Samtidigt kräver nya EU-regler utförligare redovisning av bolagens egna hållbarhetsmål, där barns rättigheter ingår.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

”Barns rättigheter är en fråga som måste upp på styrelsenivå i fler nordiska företag”, säger Fiona Rotberg, forskningschef på den ideella organisationen Global Child Forum.

Det är en ideell, internationell organisation som startades av det svenska kungaparet 2009. Syftet är att verka för barns rättigheter genom att få näringslivet att samverka med den offentliga sektorn, universitetsvärlden och övriga samhället.

”Stora framsteg har gjorts, men alltför många barn lider och dör, och ännu fler får aldrig möjlighet att förverkliga sin fulla potential. Vi vuxna måste se till att barnens rättigheter respekteras, det är vår moraliska plikt. Det är också den bästa investering vi kan göra i vår gemensamma framtid”, säger drottning Silvia.

Tillsammans med konsultfirman Boston Consulting Group, BCG, har Global Child Forum tagit fram en rapport om Nordens 300 största börsnoterade företag. Det är den femte rapporten i en serie, som har gjorts både på global nivå och i andra världsdelar tidigare.

Företagen har utvärderats enligt sju olika faktorer och rankats på en skala från 0 till 9. Det globala genomsnittet är 2,9, medan det nordiska är 2,0.

”Vi är förvånade över att nordiska företag inte ligger högre. Men om man bryter ut de 30 största bolagen, som storleksmässigt är mer jämförbara med de 1 000 största företagen i den globala studien, ser det i alla fall bättre ut”, säger Johan Öberg, vd för BCG i Sverige.

73 procent av de 300 nordiska företagen har en policy för hur man förhindrar barnarbete, men endast 17 procent följer upp hur den efterlevs i årsredovisningar och liknande dokument. Motsvarande siffror på global nivå är 63 respektive 41 procent.

”En förklaring till de nordiska siffrorna kan vara att många bolag befinner sig långt från problemområdena, rent geografiskt. Man tror att man kan bocka av frågan om man har skapat rätt förutsättningar. Kanske är vi lite naiva på den här punkten”, säger Johan Öberg.

Men en ändring i ett EU-direktiv kräver nu att företag tillhandahåller bättre icke-finansiell information, där uppföljning av de egna hållbarhetsmålen ingår.

”Det gäller inte bara det egna företaget, utan även i leverantörsledet”, säger Johan Öberg.

Ansvaret för barnrättsfrågor ligger på styrelsenivå i 10 procent av de nordiska företagen, mot 13 procent i den globala studien.

”Det är en låg siffra. Samtidigt ser vi att engagemanget blir mycket större i företag där ansvaret kommer upp på högsta nivå”, säger Fiona Rotberg.

Norden skiljer också ut sig vad det gäller engagemang i fler frågor än kampen mot barnarbete, där exempel kan vara produktsäkerhet eller etik i marknadsföringen. Bara 12 procent av de nordiska företagen uppger att de agerar på sådana områden, mot 24 procent i den globala studien.

Till de enskilda företag som ligger högst i rankningen bland de nordiska hör Tele2, Telia, Ericsson, H&M, Clas Ohlson, Norsk Hydro och Trelleborg.

Hon avslöjar bolagens mörka sidor

It och telekom utmärker sig som bästa bransch, med ett genomsnitt på 4,0. En förklaring kan vara att barn är särskilt exponerade på nätet, både när det gäller sexuellt utnyttjande och mobbing.

”Barn utgör en så stor del av branschens slutkonsumenter att affärsnyttan med att engagera sig deras rättigheter blir väldigt tydlig”, säger Fiona Rotberg.

De branscher som får lägst poäng i Norden är hälso- och läkemedelsindustrin, finansiella tjänster samt rese- och turistnäringen.

Industrikoncernen Trelleborg är ett exempel på ett företag som vill mer än att bara skriva policydokument om barn och ungdomar. Deras princip är att verka där de har egen produktion, som i Sverige, Sri Lanka, Indien och Brasilien.

I Sverige arbetar koncernen dels med integration av nyanlända, dels med stöd till idrottsaktiviteter för funktionshindrade.

”Här i Trelleborg tog vi emot ett stort antal flyktingar förra hösten. Då fick alla på huvudkontoret erbjudande om att bli mentorer för de nyanlända, och det föll väl ut”, säger Trelleborgs vd Peter Nilsson.

Ungefär 25 nyanlända barn fick var sin mentor via samarbetet, och bolaget ska just inleda ett nytt program.

”Jag var själv mentor åt en kille, och ska få en ny när som helst. Man träffas och fikar någon timme varannan eller var tredje vecka. Jag försöker hjälpa till med praktikplats och liknande, jag är ju etablerad i samhället och kan dra i en del trådar. Jag bidrar med en liten insats, som blir väldigt uppskattad av mottagaren.”

Trelleborg samarbetar även med Lunds universitet för att hjälpa nyanlända högskoleutbildade att komma ut i näringslivet.

”Just nu har vi till exempel en kille från Syrien som kommer att få sin examen validerad med hjälp av sin praktik på ett apoteksbolag, om allt går enligt planerna”, säger Peter Nilsson.

»Företagen måste ta över stafettpinnen«

I Sri Lanka har Trelleborg engagerat sig i både daghem och skolor. Daghemmen drivs i samarbete med organisationen Child Action Lanka och skolorna drivs tillsammans med Star for life, som är Sigma-entreprenören Dan Olofssons utbildningsprogram.

”Nu öppnar vi vår tredje skola på Sri Lanka, nära vår största fabrik där. Det finns både en medmänsklig och en affärsmässig dimension i det här. De som jobbar på fabriken är stolta över att vi är engagerade i lokalsamhället, och det är en fördel för oss när vi ska rekrytera”, säger Peter Nilsson.

I Indien och Brasilien stöttar Trelleborg barn via lokala partner. I Brasilien har 6 000 förskolebarn fått hjälp tack vare att Trelleborg har bidragit med bättre lokaler och lekplatser samt coachning av lärare.

Enligt Peter Nilsson har bolaget slutat ge pengar till stora, internationella biståndsorganisationer som inte har projekt med lokal förankring där Trelleborg har verksamhet.

”Vi väljer hellre lite mindre, lokala projekt där vi kan ha direktkontakt med de personer som driver dem. Det är viktigt att leverera kvalitet i de projekt man väljer, och inte sprida pengarna. I de här länderna måste man ha kontroll på vart de tar vägen. Samtidigt kan man inte driva projekten i egen regi, utan man behöver lokal kunskap för att det ska bli bra.”