Hoppa till innehållet

Kunglig medalj till revoltören

I dag, tisdag delar kronprinsessan Victoria och anrika Kungliga patriotiska sällskapet ut sju näringslivsmedaljer till lika många svenska framstående entreprenörer. Bland dem finns i år Klarnas Sebastian Siematkowski, Rangsells Erik Sellberg och Piratförlagets Ann-Marie Skarp.

KRONA PÅ VERKET. Ann-Marie Skarp, vd för Piratförlaget, är en av mottagarna av näringslivsmedaljen. ”Piratförlagets framgångar beror på alla anställda och våra författare, så medaljen är till oss allihop”, säger hon.
KRONA PÅ VERKET. Ann-Marie Skarp, vd för Piratförlaget, är en av mottagarna av näringslivsmedaljen. ”Piratförlagets framgångar beror på alla anställda och våra författare, så medaljen är till oss allihop”, säger hon.Foto: Foto: Jesper Frisk

”Jag kan givetvis inte ta åt mig enskild ära för Piratförlagets framgångar, verksamheten beror helt på alla anställda och våra författare, så medaljen är till oss allihop”, konstaterar Ann-Marie Skarp, vd och en av förlagets grundare.

För 18 år sedan omdanade Piratförlaget hela den svenska bokbranschen och skapade ett nytt sätt att driva förlag, bland annat genom ett annat ersättningssystem där författarna fick mer betalt. Nu, 2017, är förlaget en självklar del av branschen och Ann-Marie Skarp ska tillsammans med de andra entreprenörerna få sina medaljer från Kronprinsessan Victoria under en ceremoni på Riddarhuset i Stockholm i kväll. Tal ska hållas av FN:s speciella sändebud för Syrien, Staffan de Mistura. De som får medalj ska äga företaget helt eller delvis, ha drivit det minst i tio år och ha en bra ekonomi och omsättning.

”Medalj är ju inte precis något man går och funderar på såhär på 2010-talet, så detta var verkligen inte något jag var förberedd på. Samtalet kom som en jättestor överraskning. Men jag är stolt och känner verkligen att vi är i hedervärt sällskap”, säger Ann-Marie Skarp.

Piratförlaget omsatte under 2016 81 miljoner kronor och gjorde en vinst på 7,4 Mkr.

”Det är nära all-time high, vi hade en enormt framgångsrik utgivning under den här perioden med bland annat Martina Haags och Jans senaste romaner”, säger Ann-Marie Skarp och syftar på Haags ”Det är något som inte stämmer” och maken Jan Guillous sjätte del i romanserien Det stora århundradet.

”Vi har gått med vinst varje år. Däremot kan omsättningen variera mellan 50 och 80 miljoner kronor, vi har inte lagt en bestämd omsättning utan vi klarar att skifta med samma omkostnader.”

Vad hade du önskat att du hade vetat när ni startade eget förlag?

”Jag hade 25 års förlagserfarenhet men hade ingen som helst kunskap om momsredovisning, lagervärderingar eller andra handgripliga företagsmässiga kunskaper. De funktionerna hade andra koll på när jag jobbade på ett stort förlag. Det tog ett år innan jag kunde arbeta främst som förläggare igen.”

Försäljningen av ljudböcker har ökat markant på senare år, vilket är en stor förändring i bokbranschen. Hur stor är den för er?

”De tryckta böckerna är vår huvudverksamhet, men de strömmade ljudböckerna står för nära 20 procent av vår omsättning i dag. Vi såg ju att det var på väg att bli väldigt stort, men jag tror ändå att många i branschen blev förvånade över hur fort det gick. En del titlar fungerar bättre än andra som ljudböcker, som spänningslitteratur och böcker som det finns flera av i en serie. Det är en rolig utveckling eftersom den ger böckerna längre livslängd.”

Hur mycket pirater känner ni er nu när ni till och med får medalj av kronprinsessan Victoria?

”Vi känner oss som en självklar del av den svenska bokbranschen, men vi känner oss också väldigt fria. Vi kan manövrera snabbt, behöver inte anpassa oss efter andra och kan kosta på oss att testa nya saker. Nu för några månader sedan överraskade vi bokbranschen med att arrangera en fest för alla våra konkurrenter på Hotel Diplomat, med efterfest på vårt förlag. Det var jätteroligt. Vi är en så liten bransch i Sverige och vi värnar alla om boken. Vi vill ha en bra atmosfär i branschen.”

I Piratförlagets kommande utgivning finns bland annat Per Schlingmanns bok om politikernas spel på Almedalsveckan, Mikael Niemis första roman på fem år och Pascal Engmans thrillerdebut.

Trots den tjusiga utnämningen är dock vare sig Ann-Marie Skarp, eller hennes make och sällskap till prisutdelningen, Jan Guillou, några rojalister.

”Haha, verkligen inte. Kungafamiljen gör ett utmärkt jobb, men att de ska vara statschef håller jag inte med om.”

Inte heller är det säkert att pristagaren kommer att hålla klädkoden som är frack och långklänning.

”Nej du, jag tar det jag har och som jag är bekväm i.”

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Gynnsamt att renovera just nu: "Många bra offerter från duktiga firmor"

Emma Lundin, är marknadsområdeschef för ombyggnad på Riksbyggen.
Emma Lundin, är marknadsområdeschef för ombyggnad på Riksbyggen.

Ett balkongbygge eller en fasadrenovering kan kännas avlägset för många bostadsrättsföreningar i dagens läge. Men faktum är att tajmingen kan vara helt rätt.

– Det är helt enkelt köparnas marknad idag, och det kan bli dyrare om ett eller två år när byggbranschen fått fart igen, säger Emma Lundin på Riksbyggen.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i bostadsrättsföreningen 

Det höga ränteläget har slagit mot många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Många befarar dessutom att kostnadssmällen fortfarande ligger framför dem. Därför kan renoveringar och underhåll vara något som man helst skjuter framför sig så länge det bara går.

Men det finns flera anledningar att tänka annorlunda, konstaterar Emma Lundin, som är marknadsområdeschef för ombyggnad på Riksbyggen. Utöver att en renovering faktiskt kan ses som en investering, kan föreningar i dagens läge dessutom få klart bättre pris för många typer av renoveringar jämfört med för några år sedan.

– Byggbranschen i Sverige går på halvfart och företagen behöver sätta sin personal i arbete. När vi på Riksbyggen hjälper föreningar med deras renoveringar så får vi in väldigt många bra anbud just nu – duktiga entreprenadfirmor och riktigt bra offerter, säger hon.

Köparnas marknad för byggtjänster

Riksbyggen har under många år hjälpt bostadsrättsföreningar över hela landet med större renoveringar och underhåll genom att ta ett helhetsansvar för processen. Från att utreda behovet och upphandla en entreprenör, till att sköta det juridiska och till och med stå för garantin.

– Det är helt enkelt köparnas marknad idag. Så även om det kan ta emot att göra stora investeringar i fastigheten så ska man vara medveten om att det kanske kommer att vara mycket dyrare om ett år eller två när byggbranschen fått fart igen.

Skicket på föreningens ekonomi påverkar självklart möjligheterna att genomföra renoveringar. Men även om det krävs ett utökat lån för projektet, kan satsning vara värt det, påpekar hon:

– Lånebehovet är så klart en faktor man får väga in här. Det är också en avvägning vi på Riksbyggen gör tillsammans med de föreningar vi hjälper. Men ställer vi räntekostnaderna mot den lägre prisbilden så talar fortfarande mycket för att man ska ta tillfället i akt att göra investeringen nu.

Det finns dessutom fler anledningar till att inte vänta med renoveringen. Den första är att eftersatt underhåll kan leda till kostsamma skador på fastigheten – och därmed högre kostnader över tid.

Energibesparing kan täcka kostnaden för lån

– Det är riskfyllt att bygga upp en underhållsskuld i det här ekonomiska läget. Om ni till exempel får en vattenskada i fastigheten så kommer det att leda till en mycket högre totalkostnad och dessutom orsaka större bekymmer för alla boende.

Ett annat konkret skäl till att genomföra vissa stora renoveringar är att de faktiskt kan sänka föreningens rörliga kostnader. En nyrenoverad fastighet kan få lägre försäkringskostnader, mindre kostnader för service och underhåll och kanske framför allt lägre kostnader för el och värme.

– Vi ser alltid över möjligheten till energibesparande åtgärder i och med en renovering. Det kan handla om till exempel solcellsinstallation, renovering och styrning av värmesystem eller bättre isolering, och vi har haft fall där energivinsten faktiskt möjliggjorde att kunden kunde utföra övrig renovering utan att höja avgifter. I många fall kan investeringen betalas av på några års sikt, och därefter endast vara en årlig besparing.

En kontakt, ett kontrakt – och ett pris

Riksbyggen sköter ekonomisk och teknisk förvaltning för tusentals bostadsrättsföreningar i Sverige. Dessutom hjälper de alltså styrelser och föreningar med både stora och små renoveringar. De gör det i form av ett fastpriserbjudande som inkluderar allt.

– Det är verkligen en helhetslösning. Oavsett om det handlar om att det behöver ställas ut tillfälliga toaletter på gården, eller att ett ärende om stambyte hamnar i hyresnämnden så hanterar vi det, säger Emma Lundin.

Fastpriset inkluderar till och med kostnader som annars kan vara svåra att förutse, som exempelvis så kallade ÄTA-kostnader, som uppkommer därför att entreprenörens kostnader blivit högre än den ursprungliga kalkylen.

Så hur går det egentligen till när en styrelse anlitar Riksbyggen för en ombyggnad eller renovering? Det är en process i fyra steg: utredning, projektering, utförande och uppföljning.

– Vi undersöker era önskemål och förutsättningar, tar in anbud och upphandlar. Det är dessutom Riksbyggen som skriver kontrakt med entreprenörerna och vi som lämnar fem års garanti på arbetet.

Den sista punkten är extra viktig i det ekonomiska läge vi befinner oss i. Många föreningar har råkat ut för att en mindre entreprenör gått i konkurs. Men, säger Emma Lundin, Riksbyggen kommer garanterat inte att gå i konkurs.

– Det här är helt enkelt en trygg lösning som sparar föreningen en massa tid och resurser, och dessutom garanterar ett bra slutresultat. Jag vågar också säga att det dessutom kan spara föreningen pengar, eftersom vi på Riksbyggen är väldigt vana upphandlare av den här typen av tjänster.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen hjälpa er Brf. Be om gratis offert 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort.  

HÄR FINNS RIKSBYGGENS FASTIGHETSFÖRVALTNING

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera