Hoppa till innehållet

Köpa antikt är ingen konst

Svensken älskar att lägga pengar på sitt hem, men att köpa förgyllda 1700-tals möbler eller Greta Garbos gamla konst känns nog främmande för de flesta. Här är experternas råd för den som vill investera i antikviteter när de klassiska slagauktionerna står inför dörren.

REKORD. Andy Warhols ”The last supper” auktionerades ut för 61 miljoner kronor på Bukowskis 2014 och är därmed en av de dyraste tavlor som har sålts i Sverige.
REKORD. Andy Warhols ”The last supper” auktionerades ut för 61 miljoner kronor på Bukowskis 2014 och är därmed en av de dyraste tavlor som har sålts i Sverige.Foto: Foto: TT

Vad är viktigt att tänka på när man ska investera i antikviteter?

”Nummer ett är att du tycker om föremålet. Nummer två är att kolla att kvalitén är bra. Lika som när du ska placera dina pengar i fonder eller köpa aktier, så är det bra att be en expert om hjälp. Många tror att de kan bedöma värdet själva, men det krävs en enorm särkunskap”, säger Björn Extergren, intag- och försäljningschef på Bukowskis.

”Det kan vara bra att läsa på lite och självklart ska man försäkra sig om kvalitén. Det är även viktigt att få med sig objektets historia – var det kommer ifrån, vem som har ägt det. Sakernas ursprung har blivit mer i fokus och ökar värdet”, säger Markus Anderzon, intendent för antika möbler & konsthantverk på Stockholms Auktionsverk.

”Köp av seriösa aktörer och köp det inte främst för att vara en investering. Undersök marknaden, ställ många frågor och köp inte första bästa”, säger Magnus Bexhed, vd på Uppsala Auktionskammare.

Vilken typ av objekt ökar mest i värde?

”Det är föremål med en historia som går att följa. Det ger ett mervärde som alltid kommer att hålla föremålet på topplinjen i sin genre. När Greta Garbos saker såldes i början av 90-talet kostade de runt tio gånger mer än likvärdiga objekt på marknaden. När de sedan har sålts vidare har de fortsatt att ha ett värde långt över det normala”, säger Björn Extergren.

”Trenden på konst- och antikmarknaden just nu är att de riktigt ovanliga objekten stiger mycket i pris. Samtidigt har mellanprisklassen tappat lite och blivit mer köpvärda. Många föremål kan också få nytt liv med ganska enkla medel. Folk är lite rädda för att renovera, men det går att höja värdet radikalt om det görs på rätt sätt”, säger Markus Anderzon.

”Den överhängande trenden är att köpa det bästa om man har råd. Det har gjort att toppsegmentet har ökat väldigt mycket i pris de senaste tio åren, medan mellanprisklassen sjunkit något. Det kan vara värt att investera i nu”, säger Magnus Bexhed.

Hur stort kapital behövs för att våga ge sig in i auktioner?

”Det är en vanlig missuppfattning att antikviteter bara är till för några få utvalda. Du behöver inte vara miljonär. Man kan få en fantastisk byrå för 50 000 kronor och det är inte konsumtion utan en investering”, säger Björn Extergren.

”När jag var 15 år köpte jag ett 1600-talsporträtt för 2 000 kronor på en gårdsauktion. Jag fick välja mellan den och en videobandspelare. Det porträttet är värt kanske 30 000–40 000 kronor i dag. Det går att börja i liten skala och allt eftersom man lär sig mer kommer den här världen att växa”, säger Markus Anderzon.

”Det går att köpa fantastiskt fina antikviteter i prisklassen 5 000–10 000 kronor, som dessutom håller i värde. Går du till ett auktionshus i stället för ett möbelvaruhus får du tillbaka ungefär det du har gett. Det är en avancerad form av återvinning”, säger Magnus Bexhed.

Vad är trendigast just nu?

”Det förgyllda har kommit tillbaka i form av våra svenska 1700-talsmöbler med bladguld. De har slitna och lugna förgyllningar, men ger ändå något lite extra. Är man intresserad av inredning är det något att satsa på. Svenska möbler är i världsklass. Det är något som många internationella handlare har fått upp ögonen för, så det gäller att passa på”, säger Björn Extergren.

”Trender är flyktiga nu för tiden. Förr skulle man ha ett antal standardsaker i hemmet – en gustaviansk byrå, en rokokospegel, en oljemålning av Bruno Liljefors. I dag handlar det mer om att själva objektet ska vara ovanligt och spektakulärt”, säger Markus Anderzon.

”Trendigast just nu är nordisk design från 1920 fram till 1960-talet. Det är väldigt eftertraktat i Sverige, men även internationellt”, säger Magnus Bexhed.

Varför ska man investera i antikviteter?

”Det är en väldigt kul industri. De flesta tycker mycket om att lägga pengar på sitt hem, men till skillnad från kapitalvaror så är antikviteter en investering – pengar som du kan få igen och ofta lite till”, säger Björn Extergren.

”Objekten har ett reellt värde. Vad som än händer, om börsen kraschar, om det blir ett dataintrång eller total kollaps, så har du fortfarande den där stolen eller kandelabern kvar. Du kan njuta av dem oavsett och de har alltid ett fast värde”, säger Markus Anderzon.

”Att investera sitt pensionskapital i antikviteter och hoppas att de ska fördubbla sitt värde på några år är inget jag skulle göra. Värdet påverkas mycket av trender och risken är för stor. Köper du däremot ett föremål för att du faktiskt vill ha det hemma, så kan det även bli en god investering om du undviker fallgroparna”, säger Magnus Bexhed.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera