För dig som är diabetiker är väl frukosten viktig?
"Definitivt. Att jag drabbades av diabetes beror till stor del på min dåliga livsföring och brist på rutiner. Jag är väldigt dålig på att sköta min diabetes, men frukost äter jag alltid. Det är en enkel rutin att stoppa i sig något när man vaknar på morgonen. En sådan här hotellfrukost är ju direkt lyxig, vanligtvis brukar det bli en tallrik gröt."
Livsångest, sjukdom, missbruk. Efter att ha sett den bitvis smärtsamma dokumentären, där Jacob Frössén följt ditt självförbrännande liv under tre år, undrar man ju hur du mår i dag?
"Jag dras med en del fysiska men, men jag är ju en medelålders man och med tanke på att jag levt ett osunt liv med överdosering av fett, alkohol och diverse preparat så är jag nog i hyfsat gott skick. Men faktum är att för första gången i svensk historia sjunker medellivslängden och det känns väl som att jag kommer att spä på den trenden."
Nu ska filmen visas på SVT - hur känns det?
"Klart att det inte år så kul. Jag såg själv dokumentären för första gången för två veckor sedan. Då grät jag. Jag kunde inte ens titta påde partier där min mamma är med. Men förutsättningen var att Jacob skulle få göra en riktig dokumentär, som inte var tillrättalagd, så jag visste ju att jag skulle bli naken och blottad."
Vad tycker du om resultatet?
"Objektivt är det en bra dokumentär. För mig personligen innebär det smärtsamma insikter. När jag såg den tänkte jag: 'Gud, vilket bedrövligt liv jag har levt'. Den fick mig att inse vilken smärta jag har känt. Men jag tycker inte synd om mig själv, jag tycker att jag har haft ett hyfsat bra liv egentligen."
Varför flyttade du från Stockholm i somras?
"Jag ville bryta med en del dåliga vanor och bo i ett hus på landet. Jag letade efter något som var ekonomiskt rimligt och började titta i Sörmland, men det var dyrt och fult. Nu bor jag i ett jättefint hus i Gräfsnäs, som ligger utanför Alingsås. Det kostade 550 000 kronor."
Du släpper nästa vecka din första platta på sju år. Känns det som en comeback?
"Det är inte så att jag bara har legat på sofflocket under den här tiden, men jag har gjort annat än musik. Jag har bland annat haft fyra konstutställningar och gjort en dokumentärfilm i Afghanistan med Pål Hollender."
Vad fick dig att vilja komma tillbaka till musiken?
"Jag inledde ett nytt samarbete med Torsten Larsson (som bland annat producerat Sound-track of our lives, DI Weekends anm) och plötsligt blev det kul med musik igen. Det var väldigt vitaliserande att hitta en ny radarpartner efter alla år med Heinz Liljedahl (som producerat Olle Ljungströms alla tidigare soloplattor), men jag och Heinz är fortfarande de bästa vänner."
På skivan gör du en duett med Anna Järvinen med titeln Hjältar. Vilka är dina hjältar?
"Kronprinsessan Victoria! Jag har aldrig träffat henne, men hon verkar så fruktansvärt balanserad och mogen sin uppgift, på ett sympatiskt sätt. Jag är jätteglad för hennes skull, men det måste vara hemskt för henne att vi och alla andra finner sådant intresse i att hon ska förlova sig med sin pojkvän sedan sju år."
I dokumentären framkommer att du har kronofogden efter dig. Är det svårt för dig att försörja dig som artist?
"Det funkar, men jag är definitivt ingen höginkomsttagare som när jag jobbade på reklambyrå ett par år på 1990-talet och hade 45 000 kronor i månadslön. Nu snittar jag nog på 6 000 kronor skulle jag tro. Men jag behöver inte mer, jag lever billigt på landet. Det där med fogden är en annan historia. Jag känner inget större behov av att betala skatt."
Skulle du kunna tänka dig att ställa upp i Melodifestivalen för att sälja mer skivor?
"Ärligt talat tror jag att jag har mer att förlora än att vinna på att ställa upp i sådana sammanhang. Visst kanske man kan nå nya lyssnare, men det finns en sellout-faktor också. Risken är att man tappar den publik som redan finns."
Följer du vad som händer i näringslivet?
"Ja då. Jag köper Dagens industri ganska ofta och inbillar mig att jag lär mig en del. I dag läste jag i Di om Berlusconi, Acnes filmplaner och premiären för semlor. Börsen däremot är svår att förstå sig på."
Vad ska du göra i vår?
"Närmast har jag en konstutställning i Västerås och en på Riche i Stockholm. Sedan ska jag och journalisten Cyril Hellman åka till Tanger och bo på Mick Jaggers gamla lantställe. Vi skriver på en bok om mig och honom. I april blir det några utvalda spelningar i Göteborg, Malmö och Stockholm, bland annat här på Rival tror jag."
I dokumentären summerar du dig själv i frasen: "Att få allt man åtrår, men inte kunna njuta av det." Det låter hopplöst.
"Ja, det är rent av Dante Alighieris definition av helvetet. Att lära sig leva med sig själv är ingen enkel sak. För mig har det varit ganska plågsamt."
