Hoppa till innehållet

Ikea blir museum

I världens första Ikeavaruhus öppnar snart världens första Ikeamuseum. Museet ska visa företagets väg från det lilla postorderföretaget till den globala möbelkoncernen.

RETROSPEKTIV. I tio installationer visas möbler från 1960-talet och framåt på museet i Älmhult, som öppnar den sista juni.
RETROSPEKTIV. I tio installationer visas möbler från 1960-talet och framåt på museet i Älmhult, som öppnar den sista juni.Foto: Foto: Johan Bävman

Under de kommande åren räknar Ikea med att presentera omkring 2000 nya produkter. Samtidigt samlar man nu en del av det man hittills har gjort under ett tak, i det allra första Ikeavaruhuset som öppnade i Älmhult 1958.

2012 flyttade varuhuset i Älmhult till nya och större lokaler i utkanten av den småländska tätorten. Kvar blev ett tomt varuhus som fram till i dag delvis fungerat som mötesplats för Ikeas anställda och leverantörer och det är i delar av det varuhuset som Ikeas museum öppnar inom kort.

”Det är här vår historia börjar och det är en väldigt speciell och central plats för Ikea”, säger Cia Eriksson, kreativ ledare för Ikea museum.

Förberedelserna har pågått i flera år, men det var först i november förra året som teamet bakom museet i etapper fick tillgång till lokalerna. Hela byggnaden fick man tillgång till i mars.

För inträdet på 60 kronor kan en vuxen besökare vandra runt i utställningens tre delar på fyra plan. Allt inleds med en berättelse om hur det var att växa upp på en gård i Småland under början av 1900-talet, för att ge en bild av det samhälle som formade Ingvar Kamprad. I slutet av 1940-talet tar folkhemmet form och det är också då som Ikea växer fram.

”Vi har varit med i över 70 år och har många berättelser att dela med oss av”, säger museichefen Carina Kloek-Malmsten.

Hon säger att det är lika viktigt att visa upp misstag som lett till lärdomar som att visa upp framgångarna.

”I berättelsen om hur det har var möjligt för Ingvar Kamprad att göra den här resan finns så klart också misstag som vi hela tiden har kunnat lära oss något av.”

Längs väggarna hänger samtliga Ikeakataloger och projektioner visar hur det såg ut när varuhuset öppnade. Bilderna visar bland annat rökande besökare inne i varuhuset och hur askfat stod utställda på borden bland utställningarna.

I tio installationer visas möbler, hämtade ur katalogerna, från 1960-talet fram till och med 2010-talet. En stor del av arbetet har handlat om att samla in möbler och andra föremål.

”Vi har haft en person som arbetat heltid med att hitta alla föremål. Ungefär 20 procent av föremålen hade vi själva i våra ägor, resten har vi köpt in från i princip hela Sverige”, säger Carina Kloek-Malmsten.

Fasaden har återställts till sitt ursprung och allt som byggts på har rivits. Inuti varuhuset har taket lyfts för att släppa in mer ljus.Utställningsytan på 3 500 kvadratmeter rymmer en fast utställning och en tillfällig utställning. Den första tillfälliga utställningen fokuserar på köket och visades upp under designveckan i Milano 2015.

Här finns även en ny växande del av Ikeakulturen: att hacka Ikeamöbler. Bland annat visas hack upp som är gjorda av studenter vid utbildningen för industridesign vid Lunds universitet där olika möbler utanför det ordinarie kökssortimentet gjorts om till just kök.

”Utställningarna ska förändras över tiden och genom att skapa ett levande museum så hoppas vi kan locka besökare och få dem att komma tillbaka också”, säger Carina Kloek-Malmsten.

Carina Kloek-Malmsten säger att de flesta museibesökarna sannolikt kommer att komma från Sverige, men att det finns intresse från en rad av de 48 länder som möbeljätten finns i. Hur många besökare som man hoppas på vill Carina Kloek-Malmsten inte precisera, men en siffra som nämnts är 200 000 besökare per år.

”Det är en fin spekulation och ett rimligt mål”, säger hon.

Enligt uppgift investerar Ikea 80 miljoner kronor i museet i Älmhult.

”Det är en siffra som jag inte kan bekräfta. Vi ser det som ett sätt att lyfta fram företagets historia och ser museet som en investering i oss själva”, säger Carina Kloek-Malmsten.

Museet öppnar den 30 juni, samma datum som när varuhuset öppnade 1958.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera