Hoppa till innehållet

Husrenovering blev företagsidé

Adi Tatarko har blivit miljardär tack vare heminredningssajten Houzz, som knyter ihop hantverkare, designers och renoveringssugna.
I en exklusiv intervju berättar grundaren och vd:n om framgångsresan.

FÖRETAG VÄRT MILJARDER. Adi Tatarko har skapat heminredningssajten Houzz tillsammans med sin man. Bolaget har 1 200 anställda i 14 länder.
FÖRETAG VÄRT MILJARDER. Adi Tatarko har skapat heminredningssajten Houzz tillsammans med sin man. Bolaget har 1 200 anställda i 14 länder.Foto: Foto: Patrik Olsson

Houzz är en marknadsplats för renovering och design. Företag och privatpersoner kan själva lägga ut bilder på sina projekt, och dessa utgör ett bibliotek där den renoveringsintresserade kan bläddra runt i timmar för att få inspiration. I dag har sajten 40 miljoner unika besökare i månaden och appen utsågs i år av Google till en av världens bästa.

Allt började med att Adi Tatarko och hennes man Alon Cohen köpte sitt drömhus i Palo Alto i Kalifornien. Det var byggt 1955 och hade inte renoverats sedan dess. De satte i gång med renoveringsplanerna men stötte snabbt på problem med att realisera drömmarna.

Ett år efter köpet hade de fortfarande ett hus som behövde renoveras och dessutom renoveringsplaner som de inte gillade eller ens hade råd med. Däremot hade de fått mycket information – och de hade identifierat ett problem.

”Vi insåg att vi inte var ensamma. Vi kände att både de professionella hantverkarna och husägarna var frustrerade över att inte kunna mötas. Houzz blev därför vårt sidoprojekt”, säger Adi Tatarko.

Från början investerade paret 2 000 dollar i månaden för att driva sidan. Maken Alon Cohen kodade och Adi Tatarko arbetade med innehållet. Men sidoprojektet växte snabbt och i slutet av 2009 stod paret vid ett vägskäl. Hur skulle bolaget utvecklas och finansieras vidare?

”Vi kände att vi först och främst behövde en bra användarupplevelse. Sedan tänkte vi att om vi bygger en bra tjänst så kommer användarna själva berätta vad de är beredda att betala för.”

Lösningen blev att ta in riskkapital, något Houzz i dag har gjort i totalt fyra omgångar. Den senaste omgången var i oktober 2014, då det amerikanska riskkapitalbolaget Sequoia gick in med 1,5 miljarder kronor. Bolaget värderades då till strax över 20 miljarder kronor.

2014 var det dags för Houzz att expandera utanför USA:s gränser. De hade redan trafik från andra delar av världen och först lades fokus på Europa. Det är två saker som Adi Tatarko vill ska finnas i de länder man etablerar sig i.

”Det krävs professionella hantverkare och designers som är intresserade av att vara med på plattformen och förändra marknaden. Men vi vill också att det ska finnas ett globalt intresse för det enskilda landets utbud, och Sverige är en nation med många bra designers.”

I september 2015 lanserades Houzz i Sverige, och enligt Adi Tatarko har det gått bra på kort tid.

”Vi har i dag 5 000 professionella hantverkare och designers och drygt 200 000 användare. De är dessutom mycket aktiva.”

Hon beskriver svenskarna som mycket intresserade av inredning och att renovera sina hus. Dessutom menar hon att svensk och skandinavisk design är efterfrågad i hela världen.

Men än så länge genererar inte Houzz några egna intäkter i Sverige. I USA har man en marknadsplats där företag kan marknadsföra sina produkter och användaren kan handla direkt från Houzz hemsida, bolaget tar 15 procent för besväret.

”Vi har också en tjänst där hantverkare och designers kan betala för extra exponering i specifika områden. De tjänsterna kommer att komma till Sverige de närmaste åren”, säger Adi Tatarko.

Hon framhåller att båda intäktskanalerna ger god avkastning men hon vill inte uppge några siffror.

Houzz har i dag 1 200 anställda och verksamhet i 14 länder. Amerikanska Forbes uppskattar hennes privata förmögenhet till 2,7 miljarder kronor, och rankar henne som den 49:e rikaste kvinnan i USA som själv har skapat sin förmögenhet. Men det finns nackdelar med framgången. När hon besöker Sverige är hon ute på en resa som inkluderar fyra länder på fem dagar.

”Det är viktigt att tänka på var din tid gör störst skillnad, oavsett om det är för barnen eller företaget. Det är en utmaning, men en bra sådan för det gör mig också mer effektiv”, säger Adi Tatarko.

Innehåll från LingioAnnons

Språkappen som samarbetar med över 100 kommuner och företag

Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.
Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.

Lingio startade som ett volontärprojekt för att hjälpa nyanlända med det svenska språket. Knappt nio år senare samarbetar Lingio med över 100 kommuner och flera stora företag –vars anställda får lära sig yrkessvenska via ett mobilspel.

När Yashar Moradbakhti och hans medgrundare Morten Diesen och Per-Olov Jernberg fick höra att 80 procent av Sveriges chefer anser att språket är största hindret för att anställa utrikesfödda bestämde de sig för att starta språkappen Lingio. Det började som ett volontärprojekt 2015 i samband med den ökande andelen flyktingar som kom till Sverige. 

– Vi som startade var alla tekniker, och hade jobbat på några av Sveriges största tech- och spelutvecklarföretag, och kände att vi måste hjälpa samhället. Kopplat till integration är språket den största barriären och det var så det började, säger Yashar Moradbakhti.

”Lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar”

Att det ska vara roligt att lära sig språk är något som har symboliserat Lingios satsning. Därför är utbildningsmaterialet utformat som ett mobilspel – och man kan därmed göra delmomenten i kursen när det passar i vardagspusslet.

– Lingio är som ett mobilspel, fast för lärande. Varje del tar fem, tio minuter och klarar man det får man en stjärna och kan gå vidare. Plötsligt är man fast i tre timmar, konstaterar Yashar.

Ett upplägg som verkar uppskattas bland användarna.

– När vi har jämfört med likvärdiga kurser är det tolv gånger fler av Lingios kursdeltagare når sina kursmål. Jag tror att det beror på att vi har lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar att använda. Plus att de lär sig något som är relevant för deras yrke. På ett roligt sätt kan de lära sig något som kan förändra deras liv, säger Yashar.

Jobbar med över 100 kommuner

Lingio erbjuder omfattande kurser i yrkessvenska för 25 olika yrkesroller som säkerställer rätt språkkompetens hos befintliga och nya medarbetare. Företaget samarbetar i dag med över 100 kommuner och företag, och har många kunder inom vården där språkbarriärerna är en ofta återkommande debatt. En undersökning från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) visar att 73 procent av de närstående till personer på äldreboenden upplever att personalen inte förstår vad de säger på grund av bristande språkkunskaper och regeringen utreder språkkrav för anställda inom äldreomsorgen.

– Det är inte bara för individen det är viktigt att lära sig yrkessvenska. För organisationen är det jätteviktigt att veta att deras anställda till exempel förstår dokumentation och kan göra sig förstådda till kollegor, brukare och anhöriga, avslutar Yashar.

 

Läs mer om Lingios utbildningsplattform 

Läs mer om Lingios språkapp för vård och omsorg 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lingio och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera