Hoppa till innehållet

Höjdare tar hjälp av gatusmarta

Nu startar Fryshuset ett projekt där åtta höga chefer i svenskt näringsliv får var sin ung mentor som ska coacha dem i gatusmart ledarskap.
”Folksam försäkrar varannan svensk, så vi måste kunna förstå och kommunicera med alla i samhället”, säger Folksams vd Jens Henriksson.

MÅNGFALD I FOKUS. Mentorsprogrammet ska ge adepterna mod att rekrytera utifrån andra meriter än de traditionella. Om detta talades det intensivt på kickoffträffen.
MÅNGFALD I FOKUS. Mentorsprogrammet ska ge adepterna mod att rekrytera utifrån andra meriter än de traditionella. Om detta talades det intensivt på kickoffträffen.

Stämningen är entusiastisk och lite pirrig när Di är med på kickoffen för det ett år långa mentorprogrammet Up and Coming Executive Program på Fryshuset i Hammarby sjöstad i Stockholm. Några par har hunnit ses en gång före första träffen, andra inte.

Programmet är ovanligt på så sätt att det är de unga som coachar de äldre, och inte tvärtom.

”Det är väldigt kul att få vända på perspektiven. Jag har själv varit mentor i olika sammanhang, men nu får jag prova på motsatsen”, säger Birgitta Stymne Göransson, styrelseproffs och en av adepterna i programmet. Hon är också styrelseordförande i Fryshuset.

Tanken med programmet är att mentorerna ska bredda adepternas syn på vad kompetens är så att adepternas företag vågar rekrytera arbetskraft som inte brukar komma i fråga vid mer traditionella rekryteringsprocesser.

”Ramarna är för snäva, många talanger faller bort för att de inte har akademiska meriter eller rätt nätverk”, säger Fatima Åsard, projektledare på Fryshuset.

Sverige är en av världens mest internationaliserade ekonomier, samtidigt som integrationen fungerar dåligt.

”Det betyder att våra förorter är fulla av kompetens som Sverige behöver, inte minst när det gäller språkkunskaper. Det handlar inte om att vara snäll, utan näringslivet behöver de här talangerna för att vara lönsamt”, säger Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset.

Kerstin Lindberg Göransson, vd för Akademiska hus, tror att hennes mentor ska skaka om hennes inrotade värderingar.

”Jag hoppas att hon kan göra mig till den normkritiska person man behöver vara som vd i dag för att kunna identifiera, attrahera och konkurrera om talanger”, säger hon.

Entreprenören Daniel Beijner driver tillsammans med sina kompanjoner tatueringsstudion Salong Betong, som finns i Högdalen, Stockholms city och Malmö. Han växte upp i en miljö som präglades av kriminalitet, våld och missbruk.

”Jag har gått i sju olika skolor och har inga betyg. Men med ren vilja, lojala vänner, drivkraft och hunger har vi byggt upp ett lönsamt bolag och ett känt varumärke”, säger han.

Daniel Beijners oro för att adepternas deltagande mest skulle vara fernissa försvann när han träffade sin egen adept, Per Lindberg, vd för Billerud Korsnäs.

”Per är en jordnära människa, som också har kämpat. Han är en strateg, men ändå fri och galen precis som jag. Det kommer att bli ett givande åt båda håll.”

Per Lindberg själv är mest nyfiken på vad drivkraften är för en entreprenör som inte har gått den traditionella vägen, som genom högskolan.

”Det här programmet visar också att det finns möjligheter även för dem som inte har de allra bästa förutsättningarna i livet, det är jätteviktigt.”

Faje Gani är chef för Twitters nordiska säljbolag Sellbranch, delägare i restaurangen Yuc och tidigare delägare och vd för Nöjesguiden. Trots att han har en akademisk examen sökte han 200 jobb utan att ens komma på intervju när han var klar på universitetet. Till slut tog han sig ett alias, Alex Niklasson, för att komma på intervju och starta sin karriär.

Han är uppvuxen i Bredäng, som ligger intill villaområdet Mälarhöjden där hans adept Jens Henriksson, vd på Folksam, bor.

”Där går en av Sveriges skarpaste klassgränser, vill jag påstå. Det är intressant. Men jag brukar handla på Hemköp i Bredäng, och min dotter har spelat fotboll i Sätra”, säger Jens Henriksson.

”Och när jag var tio, elva år valde jag medvetet att spela fotboll i Mälarhöjden för att lära mig bättre svenska”, säger Faje Gani.

Benny Örnerfors är vd för statligt ägda Bilprovningen, som konkurrensutsattes 2010.

”Vi är ett välskött företag som klarade omställningen till konkurrens bra, men nu måste vi ta nästa steg och där hoppas jag kunna bolla med min mentor. I ett bolag med lång tradition är det lätt att hamna i gamla hjulspår, jag vill ha hjälp att tänka utanför ramarna. Hur attraherar vi kunder på en marknad som präglas av överkapacitet? Det är inte så lätt att skapa en relation när man träffar kunden en gång om året”, säger Benny Örnerfors.

Hans mentor, Feras Mahdi, avslutade aldrig gymnasiet men är nu kundtjänstchef för 220 anställda på franskägda Teleperformance Nordic.

”Vi är världens största callcenterbolag. Jag hoppas att jag kan bidra i det här programmet, för när jag talar med vänner och bekanta brukar de blir förvånade när jag berättar om vår branta tillväxtkurva och mångfalden hos våra anställda. Att anställa unga människor med skiftande bakgrund är en högst medveten strategi i vårt bolag”, säger han.

Helena Skåntorp, vd på Lernia och en av adepterna, pekar på den utmaning Sverige står inför med många nyanlända.

”De länder som tar sig an den utmaningen på ett klokt sätt blir de som lyckas framöver”, säger hon.

Innehåll från HörmannAnnons

Garageportar öppnade dörren till industrier över hela världen

Richard Thomsen tog över vd-posten hos Hörmann Svenska AB för fyra år sedan.
Richard Thomsen tog över vd-posten hos Hörmann Svenska AB för fyra år sedan.

Från lilla verkstaden – till 40 stora fabriker runtom i världen.

Så blev familjeföretaget en ledande industrikoncern.

– Nummer ett är att produkterna är otroligt bra, kvaliteten slår det mesta, säger Richard Thomsen, vd hos Hörmann i Sverige.

EXTERN LÄNK: Vill du veta mer om familjeföretaget Hörmann? Läs vidare här

1935 levererade August Hörmann sin första ståldörr till intresserade kunder i tyska Bielefeld. Efter kriget drev sonen Hermann företaget vidare. Genombrottet kom 1952 när han förvärvade produktionsrättigheterna till garageporten Glenn Berry, som lyfts upp i taket – en teknik som finns kvar i modern tappning än idag.

– Det blev en fullträff, bilen fick sitt genomslag i samma veva och efterfrågan på garage ökade. Man kan säga att garageporten sitter i generna hos familjen Hörmann, det är djupt rotat, säger Richard Thomsen.

Han tog över vd-posten hos Hörmann Svenska AB för fyra år sedan och slogs omedelbart av en sak:

– Jag visste att det var ett välskött tyskt företag med kvalitetsprodukter, men när jag började blev jag förvånad över hur pass bra produkterna är. Vi registrerar extremt få reklamationer och garantiärenden.

Även om garageporten fortfarande är kronjuvelen i Hörmanns produktportfölj – man är marknadsledande i Europa – lyfter Thomsen fram ägarfamiljens innovationsförmåga som en framgångsfaktor:

– Genom alla år har man fokuserat på att utveckla produktsortimentet ytterligare. Om befintliga kunder är nöjda med sin nuvarande produkt från Hörmann, vad mer kan de tänkas köpa? säger han.

Hörmann tar sitt ansvar för nästa generation på fullaste allvar, menar Richard Thomsen.
Hörmann tar sitt ansvar för nästa generation på fullaste allvar, menar Richard Thomsen.

Idag tillverkar företagets 40 fabriker exempelvis ståldörrar, grindar och redskapsbodar – men även helhetslösningar till industrin.

– I en vanlig industrifastighet finns det en kontorsdel, lastning och lossning där vi erbjuder portar, grindar, bommar och pollare som skalskydd. Genom vår breda produktportfölj kan vi nu definieras som en trygg helhetsleverantör för våra kunder, säger Thomsen och fortsätter:

– Att stå på flera ben är viktigt, Hörmann har medvetet investerat brett mot industrifastigheter eftersom det finns en stor efterfrågan av kvalitativa produkter. Under 2024 lanserades två nya fabriker som tillverkar bommar och pendeldörrar.

Utöver produktion till privat- och industrimarknaden satsar Hörmann hårt på service och förebyggande underhåll I Sverige finns det drygt 60 servicetekniker som regelbundet besöker kunder från Uppland neråt landet. För att täcka resterande landet arbetar man med partners.

– Varför har man service? Service alternativt förebyggande underhåll är till för att säkerställa driftsäkerheten och produktiviteten på anläggningen. Vårt serviceavtal skapar en trygghet för kunden genom de kontinuerliga servicebesöken som garanterar att produkterna är i bra skick och proaktivt säkerställa att eventuella driftstopp sker. Förutom trygghet så säkerställer det förebyggande arbetet även funktion och säkerhet till kunden och uppfyller dessutom alla lagstadgade krav. För oss är det ett naturligt förhållningssätt, har man installerat en produkt följer man regelbundet upp den, säger Thomsen.

En alltmer föränderlig omvärld har gjort att Hörmann intensifierat arbetet med att identifiera framtidens affär, menar han:

– Om fem-tio år ser marknaden helt annorlunda ut, det gäller att hela hänga med i utvecklingen och hitta nya kundsegment. Vi ser ett ökat behov av skalskydd i hela Europa, där kan jag tänka mig att både nya och existerande produkter från vår breda portfölj kommer vara efterfrågade.

Huruvida August Hörmann drömde om att familjens verkstad skulle växa till en storindustri får vi aldrig veta. Men Thomsen pekar på att femte generationens Hörmann, som nu slussas in i styret, har samma inställning som grundaren:

– De håller just nu på att lära sig om samverkan mellan fabrikerna och affären i de över 40 olika marknaderna som Hörmann är etablerade. De är ute i verksamheten för att lära sig bolaget från grunden. Man är väldigt kundorienterade och lyssnar på behoven.

Vad skulle du säga utmärker Hörmann idag?

– Att vi som familjeföretag tar vårt ansvar för nästa generation på fullaste allvar. Hörmanns hållbarhetsstrategi har målet att reducera och undvika utsläpp. Där tycker jag företaget ligger extremt långt framme.

EXTERN LÄNK: Vill du läsa mer om Hörmanns breda produktportfölj? Läs mer här

Mer från Hörmann

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hörmann och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera