Hoppa till innehållet

Ger cancersjuka barn hopp

Vart femte barn som insjuknar i cancer i Sverige överlever inte, en siffra som inte har förbättrats på 15 år. När entreprenörerna Johanna och Fredrik Malms treårige son Nelson dog av en cancertumör i hjärnan bestämde de sig för att göra något åt saken.

AGERAR. Efter att ha förlorat sin treårige son i cancer tog Johanna och Fredrik Malm initiativet till den kliniska prövningsenheten Hope. ”Vi står inte ut med att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige”, säger Johanna Malm.
AGERAR. Efter att ha förlorat sin treårige son i cancer tog Johanna och Fredrik Malm initiativet till den kliniska prövningsenheten Hope. ”Vi står inte ut med att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige”, säger Johanna Malm.Foto: Foto: Amanda Lindgren

Nelsons besvär började som magont. Ingen förstod att han led av något allvarligt, utan han skickades runt bland 14 olika läkare tills han plötsligt blev medvetslös.

En akut röntgen visade på en hjärntumör, och han överlevde mirakulöst en komplicerad operation på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

”Vi kastades in i cancervärlden lika plötsligt som man drabbas av en trafikolycka”, säger Johanna Malm.

Det var en obekant värld för båda Nelsons föräldrar, eftersom Johanna jobbar i finansbranschen och Fredrik är entreprenör och grundare av e-handelsbolag som European Web Lenses och Nordic Eyewear.

Nelson återhämtade sig, men tumören var aggressiv och cellgifter och strålning sattes in. Behandlingen hjälpte dock inte, utan Nelson dog den 14 september 2013. Hela förloppet tog tio månader.

”Livet delades upp i ett före och ett efter”, säger Fredrik Malm.

Nelson var en pigg, glad och tapper patient fram tills de två sista veckorna. Han tyckte mycket om sina sköterskor och läkare, och hans föräldrar såg hur hårt personalen slet. Men de såg också stora brister i vårdsystemet, som de inte hade väntat sig.

”Vi utgick ifrån att vi skulle få världens bästa vård när vi kom in på det här sjukhuset”, säger Fredrik Malm.

I stället insåg de att sjukhuset inte hade tillgång till moderna mediciner och teknik som används i många andra länder.

Via egna kontakter fick de höra talas om ett målsökande preparat som används i Kanada, och som fungerar på patienter som har en viss avvikelse på sitt DNA. De lyckades driva igenom en analys som visade att Nelsons DNA hade avvikelsen. Sedan importerade de själva preparatet genom att söka dispens hos Läkemedelsverket, men processen tog flera månader och när Nelson väl fick medicinen var det för sent. Han dog sju dagar senare.

Johanna och Fredrik Malm insåg också att det inte fanns någon organiserad verksamhet för att koordinera och inhämta information om innovativa behandlingsmetoder från barncancerkliniker i andra länder. Däremot finns sedan många år en sådan motsvarighet för vuxna, Kliniska prövningsenheten, KPE, som ligger under Radiumhemmet.

Johanna och Fredrik Malm tror att det är ganska okänt att överlevnaden i barncancer inte har förbättrats de senaste 15 åren.

I Sverige drabbas ett barn av cancer varje dag. Bland dem är det en femtedel som inte överlever. Det betyder att cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar upp till 14 år.

”Vi vuxna har ett ansvar att ta hand om våra barn och se till att de får bästa möjliga vård, och de får de inte i dag. Vi ligger inte ens i topp i Europa”, säger Fredrik Malm.

Det råder också stor brist på barnonkologer och specialutbildade sjuksköterskor inom barncancervården i Sverige.

”Barn prioriteras lägre. En barnonkolog har mindre betalt än en vuxenonkolog, trots att utbildningen för barnonkologer är längre. Det borde vara tvärtom”, säger Johanna Malm.

Dessutom sker läkemedelsforskningen i första hand på preparat för vuxna. Den cyniska förklaringen är att den marknaden är större.

Efter sonens död bestämde sig Johanna och Fredrik Malm för att göra något konkret för att hjälpa de läkare de hade lärt känna. Därför startade de insamlingsstiftelsen Entrepreneurs for Good. Via stiftelsen har de inlett ett samarbete med Karolinska Institutet, KI, Karolinska Universitetssjukhuset, KS, och Barncancerfonden, som aldrig har samverkat med varandra på det sättet tidigare.

Resultatet har blivit den nya avdelningen Hope, som står för Hematologisk onkologisk prövningsenhet, på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där vårdas en handfull barn sedan i april.

”Där får de tillgång till kliniska studier av läkemedel och behandlingar som hittills inte har kunnat erbjudas i Sverige”, säger Fredrik Malm.

Tack vare Hope har Sverige beviljats medlemskap i den europeiska organisationen för barncancer, Innovative therapy for children with cancer, som består av närmare 50 forskningsinstitut. De stora läkemedelsföretagens forskningsavdelningar har ett direkt samarbete med denna organisation.

”Det är först nu svenska läkare kan ta del av det informationsutbyte som sker där. Nu har vi också en direktkanal till Europas bästa analyslabb, som ligger i Heidelberg”, säger Fredrik Malm.

Hope består än så länge av en verksamhetschef, två läkare och två sjuksköterskor.

Johanna och Fredrik Malm har säkerställt att det finns finansiering för det första året, men sedan behövs mer kapital. Barncancerfonden skjuter till pengar, och KI har beslutat att Entrepreneurs for Good får bedriva insamling i KI:s nätverk av filantroper

”Vår stiftelse har hittills donerat 1,6 miljoner kronor och genom samarbetet med Barncancerfonden och KI får vi in ytterligare 4 miljoner. Men på fem års sikt behöver vi sammanlagt 25 miljoner”, säger Johanna Malm.

Efter fem år är tanken att Hope ska vara självfinansierat via akademiska forskningsanslag och subventioner från läkemedelsföretag, på samma sätt som motsvarigheten för vuxna cancerpatienter finansieras i dag.

”Vi är glada att vårt initiativ har tagits emot så väl. Vi ser oss själva som katalysatorer i det här samarbetet, där många bidrar. Vi hoppas att vi kan inspirera andra till liknande insatser”, säger Johanna Malm.

”Mycket gick fel i vår process med Nelson, och vi kommer alltid att leva med vår sorg. Men vi har bestämt oss för att se framåt. Nu vill vi rädda andra”, säger Fredrik Malm.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera