Hoppa till innehållet

Fråga doktorn digitalt

Med lanseringen av finländska Meedoc får Sverige sin tredje digitala vårdcentral. Patienten kan träffa doktorn via chatt, bilder och video.
”Nu skrivs ett nytt kapitel inom sjukvården”, säger Joakim Röstlund, medicinskt ansvarig på Meedoc.

DISTANSARBETE. Åsa Jansson, specialist i allmänmedicin, kan ta emot patientsamtal var hon än befinner sig. ”Den digitala vården skapar en helt annan flexibilitet för både patienter och vårdgivare”, säger hon.
DISTANSARBETE. Åsa Jansson, specialist i allmänmedicin, kan ta emot patientsamtal var hon än befinner sig. ”Den digitala vården skapar en helt annan flexibilitet för både patienter och vårdgivare”, säger hon.Foto: Foto: Joey Abrait

Regeringen har deklarerat att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025.

”Det är glädjande att regeringen uttalar ett sådant mål, tycker jag. Det är en ny värld som öppnas”, säger Joakim Röstlund, specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig för Meedoc i Sverige.

Han påpekar att digitaliseringen har slagit igenom på de flesta andra områden, som i detaljhandeln, bankväsendet och de flesta myndigheter.

”Jag har länge undrat varför det inte har skett inom primärvården, där köerna är så långa. Men nu verkar det äntligen vara på gång”, säger han.

Enligt Meedoc kan 75 procent av all primärvård ske online. En rapport från konsultbolaget McKinsey visar också att en digitalisering av vården skulle kunna leda till årliga besparingar på 180 miljarder kronor från och med 2025.

Hittills har två digitala läkartjänster lanserats i Sverige, Min doktor och Kry som släpptes 2013 respektive 2015. Båda bolagen är svenska startups.

Min doktor är en datortjänst och Kry är, liksom Meedoc, en app som kan laddas ned på valfri plattform. Min doktor har tagit in 55 miljoner kronor i riskkapital med EQT Ventures som största investerare.

Meedocs Joakim Röstlund beskriver hur patienten loggar in på tjänsten med sitt bank-id, svarar på frågor i ett formulär och bokar tid. På vardagar får man svar inom en timme, på kvällar och helger kan det ta längre tid. Priset är 300 kronor.

”Sedan startar en chatt, där man pratar med sin doktor. Om det behövs kan man komplettera med videosamtal eller bilder som patienten själv laddar upp, till exempel vid hudåkommor. Doktorn kan också skriva ut recept, beställa provtagningar och skriva remisser. Patienten kan även be att få samma doktor nästa gång, vilket jag tror att vi är ensamma om”, säger han.

Meedoc har haft en pilotversion i gång för försäkringspatienter sedan i december, och i augusti ska tjänsten lanseras för allmänheten. De läkare som arbetar åt Meedoc är underleverantörer som fakturerar via egna bolag.

En av de första att teckna avtal med Meedoc var Åsa Jansson, specialist i allmänmedicin och tidigare vd för Kvartersakuten Matteus i Stockholm.

”Den svenska primärvården är knackigt bemannad och jag tror att samhället behöver e-tjänster om vården ska fungera. Unga läkare väljer inte primärvården numera, det ser dystert ut. För bara tio år sedan såg återväxten bättre ut”, säger hon.

”För mig personligen är det spännande att kunna jobba på ett annorlunda sätt, tidigare har jag alltid trott att det var omöjligt att jobba hemifrån i det här yrket. Som före detta verksamhetschef månar jag också extra mycket om patientsäkerheten, vilket Meedoc är noga med. De har till exempel bestämt att inga narkotikaklassade läkemedel ska skrivas ut via vår tjänst.”

Meedoc grundades i Finland 2012 och finns nu i Finland, Irland, Storbritannien, Spanien, Norge och Sverige. Schweiz står näst på tur.

”Det tog oss 2,5 år att utarbeta konceptet, sedan har vi rullat ut i sex länder på sex månader. I slutet av 2017 vill vi finnas i alla europeiska länder”, säger Mikko Kiiskilä, vd och medgrundare för Meedoc.

Bolaget har tagit in drygt 40 miljoner kronor i kapital, där det tyska riskkapitalbolaget XL Health står för merparten. XL Health investerar enbart i e-hälsa och en av placerarna, Frank Gotthardt, är också ordförande och medgrundare i tyska Compugroup Medical. Det är en av de största leverantörerna av journalsystem i Sverige.

”Det är en strategisk fördel för oss. På så sätt kan läkarna slippa ha patientdata på flera ställen och det underlättar när vi skickar provsvar fram och tillbaka”, säger Mikko Kiiskilä.

Finland är det första landet i Europa som jämställer e-läkarbesök med fysiska läkarbesök i sitt ersättningssystem. Där är staten huvudman för vården.

I Sverige har Jönköpings län och Stockholms läns landsting gjort detsamma i ett avtal med Kry.

Nyligen inledde även Region Halland ett tillfälligt samarbete med Min doktor, som avlastar akutsjukvården under sommaren.

”Vi ska också närma oss den offentliga vården så småningom. Vi räknar med att fler landsting kommer att följa efter”, säger Joakim Röstlund.

Innehåll från Swedish Pelagic FoundationAnnons

Ny satsning på framtidens hållbara fiskberedning

Swedish Pelagic Foundation arbetar för att stärka och lyfta den svenska pelagiska fiskenäringen med hänsyn till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Stiftelsen har för avsikt att möjliggöra ökad lossning av pelagisk fisk, till exempel sill, skarpsill, makrill, genom etablering av en ny beredningsanläggning i Kungshamn. 

Nyttig, klimatsmart proteinkälla

Sverige har tillgång till fiskekvoter som innebär att vi kan förse Sveriges befolkning med mer än en miljard portioner pelagisk fisk i händelse av kris. Den pelagiska fisken kan dock förtjäna en plats på tallriken oftare även i normala tider. 

– Förutom att pelagisk fisk är nyttig, näringsrik mat som kan bidra till vår livsmedelsförsörjning så är det ett klimatsmart livsmedel säger Morgan Bråse från Swedish Pelagic Foundation. Investeringar i bränslesnåla fartyg och välplanerade fiskeresor resulterar i ett koldioxidutsläpp på 0,6 CO2-ekvivalenter per kilo ätlig del fisk*, väl i nivå med vegetabiliskt protein och betydligt lägre än andra animaliska proteiner.

Investering i utökad svensk beredningskapacitet

Svensk pelagisk beredningsindustri har inte varit konkurrenskraftig och antalet beredningsanläggningar har successivt minskat. Idag finns endast tre anläggningar som kan bereda större mängder pelagisk fisk. De har enbart kapacitet att ta emot och bereda cirka 30 procent av de pelagiska kvotvolymer som fisket förfogar över. Resterande volymer landas utomlands.

För att skapa högre mervärde i Sverige av den pelagiska fisken har stiftelsen tagit initiativ till att etablera en ny sillfabrik och proteinfabrik på västkusten och nästa steg är att söka erforderliga tillstånd. 

Tillvarata hela resursen

När fisk landas och bereds erhålls även en restprodukt i form av avskär. Vid filetering av sill uppgår avskäret till drygt 40 procent av fiskens vikt. Det är viktigt, såväl av miljöskäl som av ekonomiska skäl, att ta till vara och nyttja hela fisken.

– När vi bygger sillfabriken kommer det även att byggas en proteinfabrik intill för beredning av protein och marina oljor. På så sätt kan vi själva skapa mervärde av restprodukten och minska transporterna till alternativa anläggningar. Idag saknar Sverige en motsvarande anläggning och restprodukterna från fiskberedning måste exporteras med längre transporter som följd.

Samarbeten ger möjligheter till cirkularitet och resurseffektivitet

– En etablering i Kungshamn skulle ge möjlighet till samarbeten med ett kluster av företag verksamma inom fiskberedning och annan marin verksamhet säger Therese Mancini (S), kommunalråd i Sotenäs kommun. I Kungshamn finns exempelvis en biogasanläggning som renar processvatten från befintliga fiskberedningsindustrier och producerar el, hetvatten och gas som kan nyttjas av industrierna. Samma företag planerar för en landbaserad laxodling och kommer att vara i behov av råvara till sitt fiskfoder, vilket exempelvis skulle kunna komma från sillfabriken.

Befintliga och tillkommande företag kan också samarbeta om exempelvis personal för bättre resursutnyttjande. Från stiftelsen tror vi att det finns fler områden där samarbete kan ge ömsesidiga ekonomiska fördelar och ökad miljömässig hållbarhet.

Om stiftelsen - Swedish Pelagic Foundation

* https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/rise-klimatdatabas-for-livsmedel

 

Mer från Swedish Pelagic Foundation

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Swedish Pelagic Foundation och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera