Hoppa till innehållet

Förvaltar historia

I slutet av 1700-talet planerades mordet på Gustav III på Hufvudsta Gård i Solna.
Familjen Wibom har ägt gården i 200 år, och som sjunde generationens ägare hyr Johan Wibom i dag ut lokalerna till företag.

ANRIK PLATS. Johan Wibom har bott på Hufvudsta Gård i hela sitt liv. Sedan 1996 är det också hans arbetsplats då han tog över ansvaret av förvaltningen.
ANRIK PLATS. Johan Wibom har bott på Hufvudsta Gård i hela sitt liv. Sedan 1996 är det också hans arbetsplats då han tog över ansvaret av förvaltningen.Foto: Jack Mikrut

”Var det inte här på Hufvudsta Gård som mordet på Gustav III planerades?”

Johan Wibom är van vid att svara på frågan. Som ansvarig för Hufvudsta Gård i Solna har han många historier.

Fram till 1817 hade gården flera ägare, men det platsen är mest känd för är just att det var här som mordet på Gustav III planerades.

Enligt vissa historieskrivningar ägde konspirationen rum i den tidigare huvudbyggnaden, som senare flyttats ett hundratal meter norr om gården. Enligt Johan Wibom, vars släkt ägt Hufvudsta Gård i 200 år, ägde konspirationen rum i flygeln där han själv bor i dag. I ett av rummen på nedre våningen, där Johan Wiboms föräldrar bor, finns kulhål bevarade bakom en tavla. Det skulle kunna vara spår efter en provskjutning.

”Det är de rummen som finns beskrivna av de som var med. Kakelugnarna, väggfälten, entrén och så vidare. Jag skulle gissa att mordet planerades i flygeln där vi bor, men man får dock vara ödmjuk för fler teorier.”

Claes Fredrik Horn, Adolph Ribbing och Jacob Johan Anckarström dömdes alla till döden genom halshuggning, men grevarna benådades.

Claes Fredrik Horn, den dåvarande ägaren till Hufvudsta Gård och en av konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, landsförvisades till Köpenhamn. Johan Wiboms anfader med samma namn köpte senare gården av hans son, och beslöt sig för att bygga ett pampigare hus, stall, statarbyggnader, bränneri och bageri.

Sedan dess har åtta generationer Wibom huserat i de två gula flyglarna. Johan Wibom och hans fru Josefine delar i dag den vänstra flygeln tillsammans med sina föräldrar. Johan Wibom tar oss runt bland byggnaderna som en gång i tiden var bland annat bränneri och bageri. I dag är i princip allt anpassat till kontorslokaler som Johan Wibom hyr ut till ett 20-tal olika företag.

Drygt 175 personer rör sig i Hufvudsta Gårds olika lokaler varje dag. Det stora huset kallas i dag för ”Slottet”, men huruvida Hufvudsta Gård är ett slott eller en gård råder det delade meningar om.

”Det har aldrig varit ett slott egentligen, det finns vissa kriterier som måste uppfyllas för att något ska få kallas ett slott”, säger Johan Wibom som bara benämner det som huvudbyggnaden.

Johan Wiboms primära uppgift är att skapa intäkter för att restaurera och underhålla gården, ett arbete som hans farbror och far började med på 1970-talet. 1996 sålde Johan Wibom sitt företag och tog över ansvaret att förvalta gården efter att ha arbetat som entreprenör i it-branschen.

”Jag har bott här hela mitt liv, så jag har aldrig flyttat hemifrån. Det är lite speciellt. När jag var liten var vi mycket mer ensamma här, runt om fanns mest skog som jag minns det. I dag har vi hamnat mer i centrum och väldigt nära Stockholm. Det är en ny tid och än mer viktigt att gården får leva bevarad”, säger Johan Wibom.

Förutom att bygga nya lokaler som ska inrymma fler företag arbetar Johan Wibom med att återställa alla byggnader till originalskick. Exteriören på huvudbyggnaden är klar sedan tre år tillbaka och nu arbetar han med de intilliggande flyglarna. Han räknar med att arbetet kommer att ta åtminstone 20 år till.

”Arbetet kräver mycket kunskap och tålamod, men framför allt varsam hantering och ett passionerat intresse. Allting tar mycket längre tid än vad man tror. Men det är också en del av glädjen”, säger Johan Wibom som själv samlar på antikviteter mellan 1750- och 1830-talet.

Är det inte tröttsamt att bo och arbeta på samma plats?

”Jo det skulle man kunna tycka, men jag har nog aldrig känt så. Miljön här är väldigt inspirerande och dagarna ser aldrig likadana ut.”

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Undvik fallgroparna – så lämnar du över familjeföretaget till nästa generation

De senaste åren har regelverket för att överlåta företag inom familjen blivit mer gynnsamt. 

Men en generationsväxling kommer sällan utan utmaningar. Genom att planera och börja i tid kan du ändå undvika de största fallgroparna, förklarar Ålandsbankens expert.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

Plötsligt är den här – dagen då du känner att det är läge att ta ett steg åt sidan. Kanske har insikten kommit smygande: En dag måste ju företaget överlåtas till någon annan. Antingen till familjens yngre förmågor, eller via ett externt ägarskifte.

Genom att planera och göra rätt saker vid rätt tidpunkt har du möjlighet att stärka ditt företags förutsättningar och bygga en stabil grund för både kontinuitet och tillväxt – och inte minst att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa generations ledarskap – konstaterar Fredrik Benson som är finansiell planerare på Ålandsbanken.

– Ett generationsskifte i ett familjeföretag väcker en rad olika juridiska frågeställningar, men det är också mjuka värden och känslor involverat i ett sådant beslut. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp som innefattar de ekonomiska, juridiska och de familjemässiga aspekterna, säger han.

Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.
Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.

Generationsskiftet tar 1-3 år

Fredrik Benson berättar att det viktigaste råd han kan ge är att börja planera i tid. 

– Ett lyckat generationsskifte tar oftast mellan ett och tre år, kanske till och med längre. Men många tror att det räcker med att prata igenom det över en söndagsmiddag. Vid ett ägarskifte måste du ta hänsyn till allas viljor, behov och kunskap – och det tar betydligt längre tid än så.

Gemensamt för många av de mest framgångsrika generationsskiftena ser han i att den tilltänkta efterträdaren har kommit in i verksamheten tidigt och fått lära sig hur det fungerar inifrån. På så sätt förbereds de för uppgiften och får praktisk erfarenhet samtidigt som deras kunskap och ledarförmåga kan sättas på prov. Detta är speciellt viktigt om företaget är centrerat runt den nuvarande ägaren. 

– Vissa företag är uppbyggda kring en enda person och om nästa generation inte har någon erfarenhet från verksamheten kan det snabbt gå utför efter ett ägarskifte. Om det inte finns någon naturlig efterträdare kan det vara bättre att sälja företaget till en extern part, och att göra det när företaget fortfarande har ett högt värde, säger Fredrik Benson.

Bortse inte från mjuka värden

Ingen familj är den andra lik och därför är också varje generationsskifte unikt. En vanlig situation är att det finns flera syskon i familjen, men att enbart ett av dem är intresserat av att ta över familjeföretaget efter föräldrarna. Ska de övriga syskonen kompenseras för det på något sätt? Och i så fall hur? 

Det behöver inte röra sig om företag i hundramiljonersklassen för att en sådan fråga ska skapa irritation och konflikt i en familj, framhåller Fredrik Benson. Därför betonar han att mjuka värden som dessa är viktiga att fundera över, och att det är angeläget att processen fram till skiftet är tydlig och formaliserad så att det inte kvarstår några frågetecken.

– Det finns ingen universallösning utan varje företagarfamilj måste hitta den lösning som passar just deras situation och förutsättningar. Det är också därför vi verkligen betonar vikten av att börja i tid, säger Fredrik Benson.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Nya fördelaktigare regler

Ekonomiskt har det blivit mer fördelaktigt med generationsskifte inom familjen de senaste åren. Fram till 2019 beskattades, något förenklat, överlåtelser inom familjen nämligen högre än försäljningar till en extern part. Därefter ändrades lagstiftningen och nu gäller samma skatteregler i båda fallen. Överlåtelsen behöver dock uppfylla en rad kriterier för att få beskattas på det här sättet.

– De nya reglerna gjorde systemet betydligt mer rättvist, men reglerna är stenhårda med en rad kriterier som måste vara uppfyllda. Det är således fortsatt viktigt att planera ordentligt. Det här kräver specialistkunskap. Uppfyller du inte alla kriterier går det inte att göra ägarskiftet med de mer gynnsamma skattereglerna och det påverkar hur mycket pengar du får kvar att leva på efteråt, säger Fredrik Benson. 

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera