I samband med flyktingkrisen 2015 fick journalisten Malin Eirefelt och förläggaren Lina Nordstrand en idé om att ge ut en handbok för privatpersoner med råd om hur man kunde hjälpa nyanlända att etablera sig i Sverige. Nu är duon aktuell med en liknande manual – som denna gång riktar sig till näringslivet.
”Efter att vi hade släppt den första boken kontaktade många företagare oss med frågor om vad de kunde göra för integrationen. När den första akuta krisen är över ska ju alla nya svenskar ut i jobb och då måste företagen ta över stafettpinnen från civilsamhället”, säger Malin Eirefelt.
I ”Lilla integrationshandboken för företag” har Malin Eirefelt och Lina Nordstrand därför samlat 44 uppmaningar till näringslivet. Duon har sammanställt råden baserat på intervjuer med både storföretag och små egenföretagare, som alla har sjösatt framgångsrika integrationsprojekt på sina arbetsplatser.
”Det finns företag som har ett stort behov av arbetskraft, särskilt inom olika bristyrken. Samtidigt står många personer som är nya i Sverige utanför arbetsmarknaden. Det saknas arenor där de här två parterna kan mötas och det är en av de största utmaningarna i Sverige i dag”, säger Lina Nordstrand.
Boken berättar att ett aktivt arbete med integration kan leda fram till affärsmässiga vinster, både på utländska och inhemska marknader.
”Om en person bryter på svenska betyder det bara att den personen kan ett språk till, som du själv troligtvis inte pratar. Det måste företagen inse och i boken har vi samlat många tydliga exempel på att det finns pengar att tjäna”, säger Malin Eirefelt.
En framgångssaga är försäkringsbolaget Folksam som 1999 anlitade en kundtjänst där de anställda talade femton olika språk. Därigenom kunde de tillskansa sig 75 procent av marknadsandelarna för sålda hemförsäkringar i de mest invandrartäta svenska områdena.
”Företagen vittnar också om att arbetsklimatet förbättras med anställda av olika bakgrunder. Mångfald på en arbetsplats bidrar till mer kreativt tänkande och innovation”, säger Lina Nordstrand.
Axel Johnsongruppen, som bland annat äger Åhléns, Hemköp och Willys, är ett annat storföretag som aktivt valt att prioritera mångfald. De har satt upp ett mål om att ledningsgrupperna ska bestå av minst 20 procent anställda med utländsk bakgrund senast år 2020.
”Om Axel Johnsongruppen ser mångfald som affärskritiskt har jag svårt att se att det inte skulle vara detsamma för vilket företag som helst, som har hela Sverige som potentiell målgrupp, det vill säga”, menar Malin Eirefelt.
Förutom att företagen uppmanas bredda sin rekrytering vid nyanställningar lyfts praktikplatser också fram som en enkel metod för att sysselsätta fler. Både bryggerifirman Carlsbergs svenska gren och statliga Sveaskog öronmärkte praktikplatser åt nyanlända efter flyktingkrisen för två år sedan.
”Vi måste påminna oss om att migration inte är en fluga. Det är något som vi genom historien alltid har levt med. Givetvis belastar invandringen statens finanser på kort sikt, men långsiktigt behöver Sverige dessa människor, bland annat med tanke på vår åldrande befolkning. Det är viktigt att se framåt och näringslivet måste börja arbeta mer lösningsorienterat”, säger Lina Nordstrand.
Möbelföretaget Ikea har också lotsat in nya svenskar i sin verksamhet och erbjuder sina handledare en utbildning i hur man hanterar kulturskillnader. En av uppmaningarna i boken är att företagen ska vara flexibla när det kommer till exempelvis ledighet, så att personer som tillhör andra religioner än kristendomen kan fira sina föredragna högtider.
”Visst är det lättare att anställa tio personer som du har pluggat med på Handelshögskolan. Men företagare arbetar ju inte för att det ska vara så enkelt som möjligt, utan för att nå maximal lönsamhet”, säger Malin Eirefelt.
Vad händer om man följer de 44 uppmaningarna?
”Då får vi ett samhälle där alla har möjlighet att uppfylla sina drömmar. Vi fastnar inte i krångel och Sverige blir ett mer gångbart land internationellt. Vi kan exportera mer och få en större förståelse för globala marknader”, säger Malin Eirefelt.
