Tester används inte längre enbart vid chefstillsättningar. De har blivit allt vanligare även vid rekrytering av personal längre ned i hierarkin.
En orsak är att priserna sjunker och det som förr tog flera dagar att göra – med testledare på plats – går nu att göra på distans. Testpersonen loggar in på en webbplats och gör testet på omkring en timme hemma vid datorn.
”Det är en revolution som skett i det tysta. Möjligheten att samla ’Big Data’ öppnar dörren till helt andra statistiska analyser än vad som kunde göras förr. Jag tror att beteendevetenskaplig statistik kommer att växa oerhört mycket de kommande åren”, säger Patrick Littorin.
Han är delägare i testbolaget Psykometrika, har ett mångårigt förflutet i rekryteringsbranschen och har kontinuerligt utvecklat personlighetstester tillsammans med Bo Ekehammar de senaste tio åren.
Psykometrika startade 2006 som ett forskningsbolag. Bo Ekehammar är nestor i testsammanhang, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet och tidigare verksam vid Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm. På 1990-talet gjorde han sig känd bland annat efter att ha granskat – och ratat ett antal av – de tester som Telia och Posten använde sig av.
Personlighets- och ledarskapstester är en mångmiljonindustri. De vanligaste är de så kallade DISC-testerna, (som mäter dominans, inflytande, stabilitet och kompetens) som är det mest kopierade testet och används av väldigt många olika aktörer.
Ledande testleverantör i Sverige är Assessio, som tidigare hette Psykologiförlaget och ägdes av Psykologförbundet. Numera är det privatägt.
Andra testbolag är Cubriks, Cut-e och Talent Q. De två sistnämnda har grundats av avhoppare från den brittiska testjätten SHL.
Grovt uppskattat är nio av tio tester som görs i rekryteringssammanhang i Sverige personlighetstester.
”Kvalitetstänkandet har blivit bättre på senare år. Men som användare bör man alltid fråga efter vetenskaplig dokumentation och vilken eller vilka teorier testet baseras på”, säger Patrick Littorin.
Nytt är dock att allt fler företag efterfrågar tester som handlar om att mäta fördomsfullhet, både vid nyrekryteringar och bland redan anställda.
”Det har ökat explosionsartat”, säger Naemi Littorin, vd på Psykometrika.
Det är både stora börsbolag och tjänsteföretag som vill ha tester av personal även på mindre kvalificerade positioner.
Men att mäta fördomsfullhet är minerad mark. Femfaktorteorin, eller Big Five på forskarspråk, anses i dag vara den mest accepterade vid beskrivningar av personlighet. På senare år har dock kritik väckts mot att de fem faktorerna – emotionell stabilitet, utåtriktad läggning, öppenhet för erfarenheter, vänlighet och samvetsgrannhet – är för luddiga. För att få en mer rättvis bild krävs en djupare analys av underliggande faktorer.
Fördomsfullhet sorteras normalt in i kategorin attityder, men forskarvärlden har i ett antal studier visats att det finns gemensamma personlighetsdrag hos dessa personer. (Se faktaruta).
Föga överraskande är att fördomsfulla människor är mer socialt osmidiga och visar mindre öppenhet än andra.
”De kostar samhället stora pengar. På arbetsplatser skapar de ofta inte bara en tråkig stämning och motsättningar bland personalen utan också mentalt lidande för de som drabbas av fördomarna”, säger Patrick Littorin.
Konsekvenserna av att ha fördomsfulla anställda kan vara stora även bortom att arbetsklimatet blir dåligt och den sociala samvaron påverkas negativt.
Psykometrika har det senaste decenniet samlat på sig en större databas av tester från chefstillsättningar och undersökningar av anställda i större svenska företag, bland annat ett antal börsbolag.
”I de undersökningar vi hittills gjort går det tydligt att se att företagens lönsamhet påverkas negativt av fördomsfulla anställda”, säger Patrick Littorin,
Det borde alltså ligga i företagens intresse att kunna skilja ut fördomsfulla i samband med rekryteringar. Och det är vad som just nu är på väg att hända.
”Allt fler företag frågar efter tester som utvärderar personers fördomsfullhet. Inte bara i samband med rekryteringar, de vill också veta vilka de redan har i båten”, säger Bo Ekehammar.
Psykometrika har i dag ett testbatteri där en del av frågorna är kopplade till att utvärdera personlighet, enligt femfaktormodellen, plus andra mer specifika faktorer som mäter framgång i dagens arbetsliv.
”Vi väger ihop resultaten i tre av testbatteriets totalt 18 olika deltest. Var för sig mäter de tre delarna olika personlighetsfaktorer”, säger Bo Ekehammar.
Psykometrikas analys baseras på tester som cirka 4 000 personer gjort.
”Samtliga redovisade samband är statistiskt signifikanta, det vill säga resultaten av analysen har inte påverkats av slumpen”, säger han.
Di gjorde Psykometrikas test på prov. Det innehåller avsnitt där man uppmanas göra så kallad självskattning som bedömer ens motivation och värderingar samt logiska begåvning liknande Mensatester. Testet innehåller även ett avsnitt där man på mycket kort tid ska bedöma ansiktsbilder för att avgöra vilka känslor personerna på bilderna utrycker. Det är ett modernt sätt att mäta emotionell begåvning (EQ).
En annan del i testet går ut på att para ihop synonyma ord och ytterligare en annan att hitta motsatser i ett antal ord. Kreativ förmåga mäts genom att man ombeds räkna upp möjliga användningar av en specifik sak, exempelvis en särskild möbel.
Testet är utlämnande för den som testas och kräver en genomgång tillsammans med dem som håller i testet.
”Resultatet är inget facit av ens personlighet. Däremot kan det användas som underlag för en vidare diskussion om en person och bör användas som underlag när man tar referenser”, säger Patrick Littorin.
Tester som mäter fördomar är på inget sätt ändstationen. Hetaste forskningsområdet för närvarande är det som akademikerna kallar ”dark side of personality” – den mörka sidan av personlighet kopplad till narcissism, machiavellism och psykopati. Sättet att ge förskönande svar kan också vara en varningsklocka för avvikande personlighetsdrag.
”Ett stort problem är dock hur det ska kunna användas i testverksamhet eftersom återkopplingen till den som testats blir ytterst känslig.”