För 40 år sedan, 1976, startades bokförlaget En bok för alla, för att med hjälp av statligt stöd ge ut utvald kvalitetslitteratur till priset av bara några kronor per bok. Tanken var att verka läsfrämjande och att göra litteratur tillgänglig för alla, både ekonomiskt och hos breda återförsäljare. Redan från starten tryckte man 50 000 exemplar vardera av de fem starttitlarna, bland dem Ivar Lo-Johanssons ”Gårdfarihandlaren” och Karl Rune Nordkvist ”En dag i oktober”.
När verksamheten var som störst hade man ett tiotal anställda som drev läsfrämjande verksamhet, bland annat genom att åka till fackförbunden och starta bokcirklar, liksom ut i skolorna för att tala med lärare och på föräldramöten. En bok för alla hade också en stark folkbildningsidé.
”Tanken var att böckerna inte skulle kosta mer än kiosklitteratur eller ett paket cigaretter. Den kvalitativa billiga litteraturen skulle stå som motvikt till allt våld, porr och trams som ansågs dominera kiosklitteraturen”, berättar Eja Embretsson.
Regeringen Reinfeldt tog bort statsstödet för En bok för alla 2007, och sedan dess drivs verksamheten i mindre form, som ett icke vinstutdelande aktiebolag. Ägare numera är Alfabeta Media, Ordfront förlag och En bok för allas vänner. Sedan Eja Embretsson tillträdde som ny vd 2014 har förlaget fokuserat mer på nyanlända flyktingar.
”Jag tycker att det är en viktig grupp att satsa på just nu”, säger hon.
Assyriska kulturföreningens kvinnosektion i Södertälje startade förra sommaren läsprojektet Läsa för integration, för nyanlända barn och vuxna, där de bland annat arrangerar läshjälp för barn mellan 3 och 10 år och språkkafé för tonåringar. En bok för alla hjälper till med böcker och fondansökningar.
Ett annat läsprojekt är Letterbox club, ett brittiskt projekt som förlaget provar tillsammans med Socialtjänsten och flera andra aktörer. Tillsammans skickar man bokpaket till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd.
”Man når barn som annars är svåra att nå. Vi vill försöka väcka läslusten och möter man böcker är det en större chans att man vill läsa, helt enkelt”, säger Eja Embretsson.
”I årets bokutgivning är empati en gemensam nämnare, hur viktigt det är att ta hand om varandra”, fortsätter hon, och visar bland annat bilderboken ”Astons stenar” av Lotta Geffenblad som handlar om ett hundbarn som tar hem ensamma stenar och tar hand om dem, liksom ”Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen”, av Jonna Björnstjerna.
En bok för alla ger i stort sett enbart ut tidigare redan publicerade verk, en del decennier gamla, andra bara ett par år. Ungefär 25 titlar uppdelade på fyra boksläpp per år blir det. En årlig förtjänst på cirka 400 000 kronor återinvesteras och används till bokprojekt som man tycker är viktiga, men som man inte räknar med ska tjäna några pengar. Ett exempel är serieromanen ”Sofia Z-4515” om romer under Förintelsen. Förlagets storsäljare är antologierna med utdrag ur många olika böcker, de flesta sammansatta av Siv Widerberg. Sedan första utgåvan 1989 har de sålt över två miljoner exemplar.
”I Pisaundersökningen visade det sig att svenska barn har särskilt svårt för läsförståelse. En av anledningarna är att man läser mindre i dag och också att föräldrar läser mindre för sina barn. Forskning visar att barn som har blivit lästa för har ett ordförråd på 50 000 till 70 000 ord, medan barn som inte blivit lästa för har 15 000–17 000 ord, så det är en enorm skillnad. Men de behöver också förebilder, att se vuxna läsa. Om inte föräldrar läser, är det viktigt att man får göra det i skolan”, säger Eja Embretsson.
Ett av de bästa läsfrämjande projekten på senare år tycker hon är McDonald´s bokkampanj tillsammans med Läsrörelsen, där snabbmatskedjan delar ut böcker i stället för leksaker tillsammans med sina Happy meal.
”Att demokratisera tillgången på böcker är viktig. I höst hoppas jag att vi kan ge ut en trespråkig bok på dari, arabiska och svenska också”, säger Eja Embretsson.
