Hoppa till innehållet

Festival tar strid för fakta

Vetenskapsfestivalen i Göteborg är en uthållig succé som får allmänheten att vallfärda för att träffa forskareliten.

Årets upplaga väntas locka uppemot 80 000 besökare som bland annat kan se fram emot allt om huvudtemat tillit och hur världen påverkas av alternativa fakta och falska nyheter.

Ett ljud som kommer från vänster träffar vänstra örat först, och det räcker för att avgöra riktningen även om man blundar. Med trattar som leder in ljudet i fel öra luras vi tro att ljudet kommer från ett annat håll.
Ett ljud som kommer från vänster träffar vänstra örat först, och det räcker för att avgöra riktningen även om man blundar. Med trattar som leder in ljudet i fel öra luras vi tro att ljudet kommer från ett annat håll.Foto: Foto: Bo Håkansson

Redan första gången den Internationella Vetenskapsfestivalen arrangerades 1997 kom en storpublik på över 30 000. Sedan dess har dragningskraften ökat ytterligare och den tvärvetenskapliga festivalen har blivit en besökarmagnet av rang. I år väntas runt 70 000–80 000 personer komma till festivalens hundratals föreläsningar, debatter och andra aktiviteter som är spridda på ett stort antal ställen runt om i staden.

”Även om vi är i Göteborg är detta inte bara en lokal angelägenhet. Faktum är att Vetenskapsfestivalen inte bara är den största kunskapsfesten i sitt slag i Sverige och Norden. Det är också ett av de största populärvetenskapliga evenemangen även internationellt”, säger Jennie Turner som är programansvarig.

Hon har därmed en viktig roll i Vetenskapsfestivalen, som nu i veckan startar för 21:a året i rad.

”Det känns otroligt roligt att äntligen få komma i gång. Vi är väldigt stolta över årets program som runt 1 000 personer från bland annat lärosäten och forskningsintensiva företag och institut bidragit till att ta fram. Vi hoppas det ska bli både inspirerande och lärorikt för så många som möjligt”, säger Jennie Turner, som är anställd på Göteborg & Co.

Det kommunala bolaget är en av sex huvudmän bakom festivalen, där även bland andra Göteborgs universitet, Chalmers och statliga Vetenskapsrådet ingår.

Men även näringslivet inklusive storföretag som Volvo, Skanska och Astra Zeneca är med både som sponsorer och deltar i programmet på olika sätt.

”Bakgrunden till framgångarna är nog att vi har lyckats skapa en unik mötesplats där både skolungdomar och allmänheten får chansen att under kreativa former få träffa forskare och experter och att vi alltid försöker hitta angelägna ämnen som berör många. Den är till för alla och gratis och syftet är både att skapa en positiv attityd till forskning och vetenskap och att uppmuntra till högre studier”, säger Jennie Turner.

Hon visar runt i den 2 000 kvadratmeter stora Experimentverkstaden som ställts i ordning i en gammal byggnad i Frihamnen. Där är fullt med skolbarn i olika åldrar vid Di:s besök och entusiasmen påtaglig vid de olika stationerna som kretsar kring teknik, utmaningar och uppgifter att lösa.

”Vi räknar med över 20 000 skolbarn och lärare besöker festivalen, och många får chansen att komma ut på universitet och företag för att laborerar och träffa forskare och annat. Allt för att väcka intresse och lust för bland annat naturvetenskap och teknik, områden där bristande intresse sedan länge setts som ett stort problem och utmaning för Sveriges framtida konkurrenskraft”, säger Jennie Turner.

I programmet skriver ni att mötesplatser som Vetenskapsfestivalen är viktigare än någonsin – vad menar ni med det?

”Det handlar bland annat om att vi ser en ökad polarisering och en orolig värld där missnöjespartier växer och misstro inom och mellan länder ökar och där också vetenskapliga fakta ifrågasätts”, säger Jennie Turner.

”Allt från Donald Trumps anklagelser om falska nyheter och klimatförnekelse till forskningsskandalen om luftstrupar här på hemmaplan har också skapat en debatt där det allt oftare ifrågasätts vad och vem vi kan lita på och i år går vi på djupet med vad dessa händelser och utmaningar kan innebära”, säger Jennie Turner.

Dessa frågeställningar hänger intimt samman med huvudtemat som är tillit.

”Tillit är kanske inte ett begrepp många av oss tänker på varje dag. Men i själva verket är det ett fundament för att samhället ska fungera och brist på tillit till allt från vården, polisen, politiker till medier och relationerna inom och mellan länder och det är något föränderligt som kommer att diskuteras och analyseras”, säger Jennie Turner.

Även för näringslivet är temat högaktuellt, anser hon.

”Tillit har beskrivits som detta århundrades främsta valuta, och är bland annat en förutsättning för delningsekonomin som spås växa kraftigt.”

Och något överraskande får årets besökare Vetenskapsfestivalens en varning.

”Vissa ämnen är känsliga och att utmana sina åsikter kan vara obehagligt. Men det är lätt att fastna i åsiktskorridorer och att reflektera, diskutera och informeras om viktiga frågor får oss alla att växa”, säger Jennie Turner.

Innehåll från LingioAnnons

Språkappen som samarbetar med över 100 kommuner och företag

Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.
Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.

Lingio startade som ett volontärprojekt för att hjälpa nyanlända med det svenska språket. Knappt nio år senare samarbetar Lingio med över 100 kommuner och flera stora företag –vars anställda får lära sig yrkessvenska via ett mobilspel.

När Yashar Moradbakhti och hans medgrundare Morten Diesen och Per-Olov Jernberg fick höra att 80 procent av Sveriges chefer anser att språket är största hindret för att anställa utrikesfödda bestämde de sig för att starta språkappen Lingio. Det började som ett volontärprojekt 2015 i samband med den ökande andelen flyktingar som kom till Sverige. 

– Vi som startade var alla tekniker, och hade jobbat på några av Sveriges största tech- och spelutvecklarföretag, och kände att vi måste hjälpa samhället. Kopplat till integration är språket den största barriären och det var så det började, säger Yashar Moradbakhti.

”Lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar”

Att det ska vara roligt att lära sig språk är något som har symboliserat Lingios satsning. Därför är utbildningsmaterialet utformat som ett mobilspel – och man kan därmed göra delmomenten i kursen när det passar i vardagspusslet.

– Lingio är som ett mobilspel, fast för lärande. Varje del tar fem, tio minuter och klarar man det får man en stjärna och kan gå vidare. Plötsligt är man fast i tre timmar, konstaterar Yashar.

Ett upplägg som verkar uppskattas bland användarna.

– När vi har jämfört med likvärdiga kurser är det tolv gånger fler av Lingios kursdeltagare når sina kursmål. Jag tror att det beror på att vi har lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar att använda. Plus att de lär sig något som är relevant för deras yrke. På ett roligt sätt kan de lära sig något som kan förändra deras liv, säger Yashar.

Jobbar med över 100 kommuner

Lingio erbjuder omfattande kurser i yrkessvenska för 25 olika yrkesroller som säkerställer rätt språkkompetens hos befintliga och nya medarbetare. Företaget samarbetar i dag med över 100 kommuner och företag, och har många kunder inom vården där språkbarriärerna är en ofta återkommande debatt. En undersökning från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) visar att 73 procent av de närstående till personer på äldreboenden upplever att personalen inte förstår vad de säger på grund av bristande språkkunskaper och regeringen utreder språkkrav för anställda inom äldreomsorgen.

– Det är inte bara för individen det är viktigt att lära sig yrkessvenska. För organisationen är det jätteviktigt att veta att deras anställda till exempel förstår dokumentation och kan göra sig förstådda till kollegor, brukare och anhöriga, avslutar Yashar.

 

Läs mer om Lingios utbildningsplattform 

Läs mer om Lingios språkapp för vård och omsorg 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lingio och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera