Hoppa till innehållet

Få vill ha en sorglig begravning

Sorgligt, finstämt eller som en fest? Nu står det klart hur svenskarna vill bli hedrade efter döden. I en enkät som begravningsbyrån Fonus genomfört bland 1047 personer svarar mer än hälften, 55 procent att de vill att begravningen ska vara "personlig".

Foto: Colourbox

"Det finns många sätt att låta en begravning spegla vem en människa var. Allt från val av plats och musik till vad man äter på minnesstunden. Jag vet en familj som valde att utforma minnesstunden till en kräftskiva, eftersom den avlidne älskade kräftor", säger Peter Göransson.

Bara 3% vill ha en sorglig begravning och 19% vill att den ska vara som en fest. 

Den så kallade standardbegravningen, sorgekläder, dyster orgelmusik, jordfästning under regntung himmel följt av smörgåstårta och avslagen lättöl har alltså ersatts av nya traditioner. 

Det gäller inte minst valet av musik. I en annan undersökning so Fonus låtit göra står klart att Björn Skifs och Carola är i hasorna på Johann Sebastian Bach på topplistan av musik på begravningar. 

Stefan Fred, organist i Västermalms församling i Stockholm, vittnar om att valet av begravningsmusik har förändrats under hans mer än 20 år i yrket.

"Våra kyrkliga handlingar generellt, både dop, vigslar och begravningar, är mer privata angelägenheter i dag, och det finns en stor vilja att gestalta det på olika sätt. Man vill sätta sin egen prägel på gudstjänsterna", säger han till TT.

Hitlistan på begravningar

1. Johann Sebastian Bach - Air

2. Björn Skifs - Håll mitt hjärta

3. Carola bl.a - Härlig är jorden

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera