Hoppa till innehållet

En konst för små bolag att lyckas med export

Startup-bolag siktar ofta på en global marknad. Men för många små och medelstora företag är tröskeln hög för att våga satsa på export.
Framför allt handlar det om mod.

VANN I LÄNGDEN. Löshårsföretaget Rapunzels grundare Ida Backlund hade en klar strategi för hur bolaget skulle bearbeta utlandsmarknaden.
VANN I LÄNGDEN. Löshårsföretaget Rapunzels grundare Ida Backlund hade en klar strategi för hur bolaget skulle bearbeta utlandsmarknaden.Foto: Jesper Frisk

Goda förebilder kan inspirera och fungera som katalysatorer för att locka fler svenska bolag att ta steget ut på den internationella arenan. Det är tanken bakom den nya boken ”Miljardvallen, tio svenska företag om hur man skapar framgång genom export”. Den har initierats av Karl-Adam Bonniers stiftelse och Forum for Global Business, och har Lars Nilsson som redaktör.

Intervjuer med vd:ar och grundare ger en inblick i hur flera svenska bolag har lyckats med sin internationella expansion.

Det är ett brett spektrum av bolag som är med, från Babybjörn och Linas Matkasse till Oatley och Rapunzel of Sweden. Även börsbolag som Mycronic och Pardox Interactive finns med som inspirerande förebilder.

En av Sveriges största exportsuccéer inom modebranschen är Gudrun Sjödén. Grundaren själv pekar på att företags framgång kommer från att kunna se vart man är på väg.

”Du måste följa marknaden, förstå och tolka trenderna. Det moderna ledarskapet handlar mer om rörlighet än att strukturera allt i alla lägen. Med den snabbhet som råder i modebranschen i dag så måste du följa med i flödet. Vara flexibel. Det funkar inte annars”, säger Gudrun Sjödén i boken.

Att sågverksföretaget Bergkvist-Insjön sprängt miljardvallen i omsättning handlar framför allt om export och att bolaget lyckats ta vara på tillfällen som dykt upp, till exempel att samarbeta med japanska Tomoku Hus.

”Mycket av företagande är just det. Tillfälligheter”, berättar Ulf Bergkvist, styrelseordförande i bolaget.

Första beställningen var på 44 containrar. Numera skeppas 6 000 containrar med trävaror från Insjön till Asien om året.

Enskilda samarbeten kan samtidigt vara en fälla. It- och medicinteknikföretaget Sectra var nära avgrunden när partnern Philips, som stod för 60 procent av omsättningen, köpte en konkurrent och började sälja deras system i stället.

”Vi kommer aldrig att låta en distributör eller kund bli större än cirka 5 procent av omsättningen igen. Det är för farligt”, säger Sectras vd Torbjörn Kronander i boken.

En av få saker han skulle göra annorlunda i dag är att ha börjat exportera tidigare till Holland.

”Vi har nästan samma kultur. De förstår oss och det är relativt lätt för svenskar att göra affärer där, även om de också är duktiga affärsmän och stenhårda förhandlare. Men en liknande affärskultur är underskattat och viktigt, speciellt för ett ungt företag”, säger han.

Di-Gasellen och e-handelsbolaget Rapunzel of Sweden, som säljer löshår och peruker, har lyckats tack vare en genomtänkt strategi för att ta sig in på utländska marknader.

”Vi tog hit unga medarbetare från utlandet och utbildade dem på plats i Umeå. De fick jobb, träning och en bostad här. Kontraktet byggde på tre månaders vistelse men de flesta blev kvar i ett eller flera år. Vi behövde deras kunskap om språket, kulturen och marknaden i det land där vi ville etablera oss”, berättar bolagets grundare Ida Backlund, som sålde bolaget 2015.

Ett par av bolagen som finns med i boken har varit nära att krascha. Att satsa på export är ett risktagande för små och medelstora företag.

”Vi vill vara en katalysator och inspirationskälla. Den röda tråden i boken är att det kan gå fel i början, men att det handlar om att inte ge upp. Misstag kan vara väldigt lärorika”, säger Tor Bonnier, ordförande i Forum för Global Business som är en del av Karl-Adam Bonniers stiftelse.

Planer finns redan på en uppföljare, men med omvänt perspektiv: Hur utländska företag ser på att göra affärer i Sverige.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera