Hoppa till innehållet

Elektroniken styr i biblioteket

Bibliotekarien behöver inte hjälpa låntagaren att hitta bland hyllorna. Det finns nämligen knappt några böcker i Chalmers nya bibliotek, som man kallar Sveriges första lärandetorg. ”Mitt jobb handlar mer om att guida rätt i den elektroniska världen”, säger Liza Nordfeldt, bibliotekarie.

INFORMATION. ”Låna böcker är inte längre den största anledningen till att människor besöker Chalmers bibliotek”, konstaterar bibliotekschefen Daniel Forsman. ”I stället handlar det om att man vill komma till en plats som ger studiero och där man kan söka efter information digitalt.”
INFORMATION. ”Låna böcker är inte längre den största anledningen till att människor besöker Chalmers bibliotek”, konstaterar bibliotekschefen Daniel Forsman. ”I stället handlar det om att man vill komma till en plats som ger studiero och där man kan söka efter information digitalt.”Foto: Jesper Frisk
PLUGGAR. Agnes Nyberg och Clara Rinhammar studerar Sjöfart och logistik på Chalmers i Göteborg. De går gärna till det nya lärandetorget för att det är en så behaglig miljö. ”Det är ont om sådana här platser att plugga på”, säger de.
PLUGGAR. Agnes Nyberg och Clara Rinhammar studerar Sjöfart och logistik på Chalmers i Göteborg. De går gärna till det nya lärandetorget för att det är en så behaglig miljö. ”Det är ont om sådana här platser att plugga på”, säger de.Foto: Jesper Frisk
SÖKNING. Bibliotekarien Liza Nordfeldt hjälper både studenter och allmänheten till rätta på det nya lärandetorget i Kuggen på Lindholmen. Det handlar mest om att söka i det elektroniska materialet, men det går också att beställa fysiska böcker från Chalmers andra bibliotek.Foto: Jesper Frisk
LÄRANDE. Chalmers bibliotek på Lindholmen är först i Sverige med ett så kallat lärandetorg, eller Learning commons. Oscar Törnberg, Viktor Johansson och Erik Lexberg pluggar maskinteknik på Chalmers Lindholmen.
LÄRANDE. Chalmers bibliotek på Lindholmen är först i Sverige med ett så kallat lärandetorg, eller Learning commons. Oscar Törnberg, Viktor Johansson och Erik Lexberg pluggar maskinteknik på Chalmers Lindholmen.Foto: Jesper Frisk

På Lindholmen i Göteborg ligger Kuggen, som med sin form av kugghjul liggande på varandra och färgsprakande fasad har blivit ett landmärke. Ritad av Gert Wingårdh och Jonas Edblad invigdes den 2011 och tanken var att skapa en mötesplats för utbildning, forskning, näringsliv och övriga samhället, men det har inte varit så mycket aktivitet i husets nedre delar. Tills nu när entréplan och två våningar har blivit Chalmers lärandetorg – ett slags digitalt bibliotek med fokus på lärande mer än fysiska böcker.

Vid disken står bibliotekarien Liza Nordfeldt. Lådor bakom henne är märkta med lappar som visar att där finns usb-minnen, adaptrar, hörlurar och laddare, saker som behövs på ett digitalt bibliotek.

”Folk frågar var böckerna är någonstans och undrar om de har kommit rätt, men vi har hittills fått mycket positiv respons. Vill man ha en särskild bok kan vi alltid beställa hit den från Chalmers andra bibliotek”, säger hon.

Begreppet lärandetorg, på engelska learning commons, började utvecklas på amerikanska universitetsbibliotek och har spridits över världen i takt med att allt mer information är digital.

Grundtanken handlar om att skapa en miljö som inbjuder till studier både enskilt och i grupp och där det ska finnas särskilt utbildad personal som kan hjälpa till att leta rätt på information i databaser och bland den stora mängd elektroniska verk som Chalmers har.

”2000 var första gången som inköp av elektroniskt material översteg tryckt material. Tio år senare hade vi tillgång till 260 miljoner elektroniska informationsresurser som böcker, artiklar, rapporter och tidsskrifter. I dag har den siffran ökat till uppskattningsvis 629 miljoner, att jämföra med att vi har cirka 450 000 tryckta verk för utlåning”, säger bibliotekschefen Daniel Forsman.

Av medieanslagen per år på 29 miljoner kronor används nästan allt till elektroniskt material. Endast runt tusen nya böcker köps in.

”Med en så stor global kunskapsproduktion som finns blir tjänsterna att hjälpa folk att hitta rätt viktigare än någonsin. Våra huvuduppgifter är både att tillgängliggöra information och också lära ut hur man värderar och använder den. Det är en risk för alla att hamna i filterbubblor där man bara tar del av information från sina egna kretsar”, säger Daniel Forsman.

Kostnaden för lärandetorget var cirka 8 Mkr. Arkitekter från Inobi har formgett lokalerna där inredningen går i tre mättade färgnyanser av lila, grönt och blått. Det finns soffor, fåtöljer, stolar och bord i olika höjder. Borden är specialdesignade i former som tar upp Kuggens olika vinklar.

Det finns möjlighet att dra sig undan i något av grupprummen som har uppkallats efter svenska patent som blixtlåset, trepunksbältet, kullagret och skiftnyckeln. För dem som behöver finns också ett enskilt läsrum med ett datorprogram för dyslektiker och andra med läs- och skrivsvårigheter.

En trappa ned sitter Clara Rinhammar från Borås och Agnes Nyberg från Stockholm och arbetar med ett grupparbete om miljön till sjöss. De läser andra året på Sjöfart och logistik på Chalmers.

De har varit regelbundna besökare sedan lärandetorget öppnade den 1 december.

”När man kom in var det lite konstigt att det inte fanns några böcker, men det är ju så här framtiden ser ut. Vi har med oss våra datorer och sitter och arbetar. Det är en bra plats, för det är så mysigt och lugnt”, säger Clara Rinhammar.

De har även varit där på kvällstid när personalen inte är på plats.

”Det är bra att man kan vara här även på kvällarna, men jag är glad över att det finns personal på dagarna om man behöver hjälp med något”, säger Clara Rinhammar.

Väggen bakom dem är täckt av en stor bokhylla där de flesta hyllor gapar tomma. Men lite här och var står böcker från förr som prydnad. Där finns Bra Böckers lexikon, en välkänd syn i många svenska hem för ett antal år sedan, och även antika årsböcker av The Society of Naval Architects and Marine Engineers från 1918 och framåt.

”Vi ser det som att vi binder ihop det gamla med det nya”, säger Liza Nordfeldt.

Innehåll från Autolease DNBAnnons

Satsar tillsammans på laddning för elbilar: ”Enkelt för föraren”

Anders Lindström, skandinavisk affärsutvecklare hos Autolease.
Anders Lindström, skandinavisk affärsutvecklare hos Autolease.

Smidigare att hitta laddning – med din leasingbil.

Här är satsningen som ska få fler att välja elbil.

– Tack vare samarbetet med Northe får våra kunder en helhetslösning med tillgång till ett brett publikt laddnätverk samt uppkopplade hemma och kontorsladdare, säger Anders Lindström, skandinavisk affärsutvecklare hos Autolease.

EXTERN LÄNK: Hitta din leasingbil till företaget här

Allt fler företag satsar på elbilar, både för transport och som tjänstebilar till sina anställda. Hos leasingföretaget Autolease ser man ett ökat tryck och räknar med att åtta av tio leasingbilar är fossilfria senast 2025.

– Alla, både vi och kunderna, är intresserade av hållbarhet. Det är inget vi tar lätt på och har därför ett tydligt mål gällande nollutsläppsfordon. Det driver på omställningen men det ställer också nya krav, både på oss som leverantör och för kunderna själva, säger Anders Lindström.

Samtidigt som intresset ökat för elbilar har möjligheterna att hitta laddstationer varit en utmaning för företagskunder, menar han:

– Marknaden i Sverige kring laddning har fokuserat på privatkonsumtion, det är lite olyckligt eftersom det är företagsmarknaden som har kraften att ta investeringarna. Dessutom har man missat kring komplexiteten när det kommer till den administrativa delen för laddning hos företagskunder.

Northes vd David Fauné  och Autoleases Anders Lindström.
Northes vd David Fauné och Autoleases Anders Lindström.

Därför inleder nu Autolease ett samarbete med svenska techbolaget Northe, vars plattform möjliggör för Autolease kunder att ladda publikt, på arbetsplatsen eller i hemmet. I tjänsten finns en betallösning som är skräddarsydd för företag som även inkluderar möjligheten till återbetalning för elförbrukning i hemmet.

– Samhället vill göra det självklart att välja elbil framför andra bilar, men då behövs det även tekniska lösningar som gör att laddning inte blir en administrativ börda oavsett om du laddar hemma eller på en annan plats, säger Northes vd David Fauné och fortsätter:

– För oss är samarbetet med Autolease superviktigt, vi har båda innovation som fokus och vill se en utveckling på elbilsmarknaden. Det finns en efterfrågan att förenkla laddning av bilen och då svarar vi gemensamt upp på den.

Anders Lindström pekar på just enkelheten som en avgörande faktor för kunderna:

– Det blir en enkelhet för företaget att göra en omställning och hantera administrationen, det blir enkelt för föraren att ladda då man får fler laddpunkter att tillgå. Man ska inte behöva känna ”laddångest”.

Båda företagen ser partnerskapet som ett startskott och ser gärna att fler aktörer ansluter:

– Från vårt perspektiv handlar det mycket om hur vi gemensamt kan hitta lösningar i branschen. Förflyttningen från bensinbilar till laddbart har gått oerhört snabbt, men vi ser också att det behövs en större samsyn och samarbete mellan olika aktörer. Det vi kan erbjuda är en teknik som underlättar det, säger Fauné.

Lindström lyfter fram att gemensamma satsningar skapar förutsättningar till att alla på elbilsmarknaden blir nöjda. Plattformen möjliggör även för Autolease att fördjupa samarbetet med redan existerande leverantörer samt komplettera med nya, påpekar han:

– Marknaden har inte varit konsoliderad till en lösning. Istället har olika aktörer haft sina egna lösningar, vi har biltillverkare som byggt sina egna nätverk eller distributörer av laddnätverk som gått sin egen väg.

Det har funnits en ”protektionism” som vi nu ser luckras upp, säger han och lägger till:

– Vi är övertygade att ju fler som samarbetar, desto större möjligheter till en bra affär för alla.

EXTERN LÄNK: Så väljer du rätt bil – ta hjälp av experterna 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera