På Lindholmen i Göteborg ligger Kuggen, som med sin form av kugghjul liggande på varandra och färgsprakande fasad har blivit ett landmärke. Ritad av Gert Wingårdh och Jonas Edblad invigdes den 2011 och tanken var att skapa en mötesplats för utbildning, forskning, näringsliv och övriga samhället, men det har inte varit så mycket aktivitet i husets nedre delar. Tills nu när entréplan och två våningar har blivit Chalmers lärandetorg – ett slags digitalt bibliotek med fokus på lärande mer än fysiska böcker.
Vid disken står bibliotekarien Liza Nordfeldt. Lådor bakom henne är märkta med lappar som visar att där finns usb-minnen, adaptrar, hörlurar och laddare, saker som behövs på ett digitalt bibliotek.
”Folk frågar var böckerna är någonstans och undrar om de har kommit rätt, men vi har hittills fått mycket positiv respons. Vill man ha en särskild bok kan vi alltid beställa hit den från Chalmers andra bibliotek”, säger hon.
Begreppet lärandetorg, på engelska learning commons, började utvecklas på amerikanska universitetsbibliotek och har spridits över världen i takt med att allt mer information är digital.
Grundtanken handlar om att skapa en miljö som inbjuder till studier både enskilt och i grupp och där det ska finnas särskilt utbildad personal som kan hjälpa till att leta rätt på information i databaser och bland den stora mängd elektroniska verk som Chalmers har.
”2000 var första gången som inköp av elektroniskt material översteg tryckt material. Tio år senare hade vi tillgång till 260 miljoner elektroniska informationsresurser som böcker, artiklar, rapporter och tidsskrifter. I dag har den siffran ökat till uppskattningsvis 629 miljoner, att jämföra med att vi har cirka 450 000 tryckta verk för utlåning”, säger bibliotekschefen Daniel Forsman.
Av medieanslagen per år på 29 miljoner kronor används nästan allt till elektroniskt material. Endast runt tusen nya böcker köps in.
”Med en så stor global kunskapsproduktion som finns blir tjänsterna att hjälpa folk att hitta rätt viktigare än någonsin. Våra huvuduppgifter är både att tillgängliggöra information och också lära ut hur man värderar och använder den. Det är en risk för alla att hamna i filterbubblor där man bara tar del av information från sina egna kretsar”, säger Daniel Forsman.
Kostnaden för lärandetorget var cirka 8 Mkr. Arkitekter från Inobi har formgett lokalerna där inredningen går i tre mättade färgnyanser av lila, grönt och blått. Det finns soffor, fåtöljer, stolar och bord i olika höjder. Borden är specialdesignade i former som tar upp Kuggens olika vinklar.
Det finns möjlighet att dra sig undan i något av grupprummen som har uppkallats efter svenska patent som blixtlåset, trepunksbältet, kullagret och skiftnyckeln. För dem som behöver finns också ett enskilt läsrum med ett datorprogram för dyslektiker och andra med läs- och skrivsvårigheter.
En trappa ned sitter Clara Rinhammar från Borås och Agnes Nyberg från Stockholm och arbetar med ett grupparbete om miljön till sjöss. De läser andra året på Sjöfart och logistik på Chalmers.
De har varit regelbundna besökare sedan lärandetorget öppnade den 1 december.
”När man kom in var det lite konstigt att det inte fanns några böcker, men det är ju så här framtiden ser ut. Vi har med oss våra datorer och sitter och arbetar. Det är en bra plats, för det är så mysigt och lugnt”, säger Clara Rinhammar.
De har även varit där på kvällstid när personalen inte är på plats.
”Det är bra att man kan vara här även på kvällarna, men jag är glad över att det finns personal på dagarna om man behöver hjälp med något”, säger Clara Rinhammar.
Väggen bakom dem är täckt av en stor bokhylla där de flesta hyllor gapar tomma. Men lite här och var står böcker från förr som prydnad. Där finns Bra Böckers lexikon, en välkänd syn i många svenska hem för ett antal år sedan, och även antika årsböcker av The Society of Naval Architects and Marine Engineers från 1918 och framåt.
”Vi ser det som att vi binder ihop det gamla med det nya”, säger Liza Nordfeldt.