På bordet i konferensrummet står ordförandeklubban som tilldelas alla som går Styrelseakademiens ordförandeutbildning. Klubban, eller det klot som det egentligen är, togs fram till 20-årsjubileet för att symbolisera ett modernt styrelsearbete och ordförandeskap.
”Den står för hållbarhet, den är inte hierarkisk och man bollar liksom över ordet. De flesta ordförande har ingen klubba i dag för man tycker att det känns lite fånigt. Många sitter och knackar med en penna i bordet och då känns det kanske inte så inkluderande när man ska ta ett beslut. Det blir en tyngd och ett annat ansvar med det här klotet”, förklarar Styrelseakademiens vd Suzanne Sandler.
I år fyller den ideella föreningen 25 år och firar bland annat med en jubileumsmiddag på Berns Salonger i Stockholm ikväll. Styrelseakademien bildades för att öka kunskapen om styrelsearbetets betydelse för företagens lönsamhet och utvecklingskraft. Varje år utbildar de runt 2 000 personer i styrelse- och ägarfrågor och har totalt 18 regionala föreningar i Sverige med 6 500 medlemmar.
Ylva Hambraeus Björling, en veteran inom it-branschen, är föreslagen som ny ordförande till stämman i dag. Hon är utbildad civilingenjör i elektroteknik och påbörjade sin karriär på IBM i början av 1980-talet.
Vad är Styrelseakademiens största utmaning?
”Det vet man aldrig riktigt, det är en stor förening. Det finns många spännande människor i föreningen och vi vill fortsätta att arbeta med att behålla själen i föreningen. I de här mötesplatserna och seminarierna vi har så bygger man ett brett kompetensnätverk. Att förstå och tillgodose medlemmarnas behov är min största utmaning”, säger Ylva Hambraeus Björling.
Huvudambitionen är att höja nivån på styrelsearbete i Sverige, en tung byggsten i det arbetet tror Ylva Hambraeus Björling är utbildningsdelen. Hon pekar även på vikten av att utbyta erfarenheter med varandra.
”När jag utbildar själv så märker jag att gruppen besitter väldigt mycket kunskap, men den är ojämnt fördelad, plus att företagen har olika utmaningar. Detta ger en bra grund för lärande diskussioner, man har mycket att lära av varandra.”
Digitaliseringen och en effektivare användning av it-verksamheterna är den fråga Ylva Hambraeus Björling brinner för. Enligt en undersökning gjord av Styrelseakademien ansåg 70 procent, av drygt 300 tillfrågade styrelsemedlemmar, att det egna bolaget saknar en digital vision.
”Jag ser fram emot att sätta mig in i undersökningen lite bättre och se vad jag kan bidra med. Jag har ägnat mig mycket åt att bygga en bro mellan it-industrin och användningen av it. It är ofta en form av infrastruktur och den syns bara när den inte fungerar, så det är ju lite otacksamt på det sättet. När it inte syns fungerar den som bäst.”
Varför tror du att så många företag saknar en digital vision?
”Många tror att de måste kunna väldigt mycket it, men det handlar mer om att förstå på vilket sätt it kan bidra till verksamheten de har. Ta bara virtuella handelsplatser, nya betalningsvägar som exempel – det finns hur många möjligheter som helst och man måste se på vilka sätt de kan bidra till verksamheten”, säger Ylva Hambraeus Björling.
Precis som hållbarhetsperspektivet är något som förts in i styrelsearbetet under senare år, tror Ylva Hambraeus Björling att digitalisering är ytterligare en dimension som behöver få mer utrymme.
Under de 25 år som Styrelseakademien varit verksam som förening har mycket hänt. Suzanne Sandler menar att styrelsernas roll gått från en kontrollerande funktion av företagen till att driva affärer genom att bland annat inkludera hållbarhetsfrågor som etik eller korruptionsbekämpning. Både Ylva Hambraeus Björling och Suzanne Sandler pekar även på att det blivit allt viktigare att betrakta sitt styrelseuppdrag som ett riktigt arbete.
”Det var rudimentärt för 25 år sedan. Man hade sina kompisar i styrelsen och väsentligt färre än i dag hade valberedningar”, säger Ylva Hambraeus Björling.
”Innan satt man i styrelsen, nu arbetar man i styrelsen. Det är en stor skillnad. Det är inte bara att sitta med och godkänna, utan det handlar om att vara med och utveckla ett bolag”, fortsätter Suzanne Sandler.
Båda tror att fler och fler känner ett behov av att utbilda sig för att kunna ta styrelseuppdrag. De menar att det är bredare än många tror och att det är vanligt att anta uppdrag utan att förstå vilket ansvar man har.
Skulle ni vilja se ett krav på utbildning för att kunna arbeta i en bolagsstyrelse i framtiden?
”Jag hoppas på det, det skulle verkligen vara bra. Man måste ha grönt kort för att spela på en golfbana, men man behöver inte bevisa att man har kompetens för att vara med och styra ett bolag. Det är en säkerhetsfråga, för det kan hända saker. På golfbanan kan du få en boll i huvudet, när det gäller företag är det andra typer av risker. Det är ett jättestort ansvar när man jobbar med samhällsnytta på det sättet”, säger Suzanne Sandler.
En annan fråga som förändrats under åren är hur man jobbar för att få in kvinnor i bolagsstyrelser. Styrelseakademien försöker få fler kvinnor att anta ordföranderollen, bland annat genom att kontakta kvinnliga nätverk och erbjuda mentorer på sina ordförandeutbildningar. Både Ylva Hambraeus Björling och Suzanne Sandler tror inte att kvotering är en lösning.
”Jag tror att om man hade varit tvungen att förklara hur styrelsens sammansättning så hade det inte sett ut som det gör i dag. Alla kan inte förklara varför de har åtta män i styrelsen och det håller inte att säga att det inte finns några kompetenta kvinnor”, säger Suzanne Sandler.
”Ju fler kvinnliga ordföranden vi ser, desto fler kvinnor kommer vi se i styrelserna. Kompetens ska räcka och bevisligen räcker den, men det tar väldigt lång tid att ändra på strukturer”, säger Ylva Hambraeus Björling.
