Hoppa till innehållet

De har svaret på spelfrågan

Det har gått 15 år sedan deras första spel kom ut, men än så länge sinar inte frågorna.
Nu vill skaparna av svenska Mig erövra världen, med hjälp av mobilen.

VETGIRIGA. Git Hansson och Helena Liewendahls handslag för 15 år sedan ledde till företaget Compete Now, och över 30 olika frågespel.
VETGIRIGA. Git Hansson och Helena Liewendahls handslag för 15 år sedan ledde till företaget Compete Now, och över 30 olika frågespel.Foto: Foto: Magnus Gotander

Vännerna Git Hansson och Helena Liewendahl har bollat mängder av affärsidéer med varandra genom årens lopp. Men det var inte förrän en dag på en gräsmatta i Oxford som de till slut kläckte idén som skulle bli verklighet: ett traditionellt frågespel som var så pass litet att det gick att ta med sig på resa.

”Jag tror att det som gjorde att det äntligen blev av var att vi faktiskt körde ett sådant där klassiskt handslag när vi stod på flygplatsen och skulle åka hem”, fyller Helena Liewendahl i.

Frågespelen som fanns tidigare, som till exempel Trivial Pursuit, låg i stora otympliga förpackningar, och de smarta telefonerna var ännu inte uppfunna.

”Att man lyckas ta fram ett varumärke som så många känner till och som har hållit i så många år känns fantastiskt. Vi är bara två personer. Nu har vi gjort ungefär 30 olika spel”, säger Helena Liewendahl.

Hon är den som har hand om det långa excelarket där alla frågor som någonsin har använts finns lagrade. I början skrev de nästan alla frågor själva, men nu tar Compete Now, som företaget heter, mycket hjälp av frilansande frågeskrivare.

”Vi visste ingenting om branschen när vi startade, men genom åren har vi sett att det kommer uppstickare då och då som har en bra idé och säljer bra första julen och sedan försvinner. Där känner vi att vi har lyckats”, säger Git Hansson.

När de drog i gång sitt projekt var det som att hamna i en helt ny värld. På den tiden var även deras makar involverade.

”Vi var jättenervösa, vi hade tagit privata lån för att finansiera produktionen. Men när vi väl hade gjort det första spelet fick vi fantastiska recensioner”, berättar Git Hansson.

Formatet var givetvis en del i framgången. Men de båda betonar också vikten av att hitta rätt med frågorna. De måste vara lokalt anpassade och aktuella. Spelet får inte vara vare sig för svårt eller för lätt.

”Vi gjorde en hel del provspelningar i början. Det är svårt att veta vad folk kan och inte kan”, säger Helena Liewendahl och tillägger:

”Det är väldigt lätt att skriva för svåra frågor.”

I många år blev de kvar på sina tidigare jobb, och gjorde spelen vid sidan av.

”Jag hade ett jobb som verkligen krävde 100 procent, men då jobbade vi hela tiden. Efter jobbet gick vi ned i källaren och packade spel”, säger Helena Liewendahl.

”Till slut kände vi att det blev för mycket, speciellt om vi skulle kunna ta hand om kunderna på ett bra sätt. Jag hoppade av först”, fortsätter hon.

Det enkla spelupplägget är alltid detsamma. Med hjälp av tärningar avgörs vilka frågor spelarna ska svara på. Den som snabbast klarar alla kategorier vinner.

Men Git Hansson och Helena Liewendahl har ändå mängder av spelförpackningar att visa upp. Genom åren har de bland annat tagit fram ett speciellt fotbollsspel, ett golfspel och ett familjespel. Det finns till och med ett mini-Mig som är ännu mindre än den vanliga förpackningen.

”När vi hade gjort kanske tre spel blev vi kopierade rakt av, hela vårt spelsätt. Deras spel var mindre än vårt, och billigare. Vi funderade på att stämma dem, men bestämde oss bara för att bli ännu bättre. Då tog vi fram ett ännu mindre spel till ett ännu bättre pris”, berättar Git Hansson.

Den nya mindre förpackningen gjorde att Compete Now helt plötsligt kunde börja sälja i helt nya kanaler, som på flygplatser och på tåg, eftersom spelen inte tog upp så mycket plats.

Alla satsningar som bolaget har gjort har dock inte varit lika framgångsrika. Försöket att ta sig in i Storbritannien fungerade bra i ett år, men rann sedan ut i sanden. Och det första försöket att göra ett spel för mobilen gjordes innan de smarta telefonerna kom och blev inte bra.

”Vi lade ett år och massor med pengar på det, men det var hemskt många modeller att anpassa spelet till”, säger Git Hansson.

När Iphonen till slut kom blev de kontaktade av två killar som skulle göra sitt exjobb, och som tog fram den mobilapp som finns än i dag.

”Vi var bland de första och det hade vi kanske inte varit om vi inte hade gjort vårt tidiga försök”, säger Git Hansson.

Spelet som finns för mobilen i dag är väldigt likt originalet och man spelar inte över nätet, utan tillsammans på plats.

”Vi har slitit vårt hår för att hitta ett bra sätt att spela online, vi vill gärna ha kvar våra öppna svar. Vi inser att mobilen är framtiden och att vi måste vara där för att ta marknadsandelar. Nu tror vi äntligen att vi har en bra idé”, säger Git Hansson.

Planen är att utveckla lösningen under nästa år.

”Och då tror vi att det kanske inte bara passar för Sverige utan att det kan ta oss ut i världen”, säger Helena Liewendahl.

”Vi har bra omsättning för att vara ett så pass litet företag, men vill gärna växa. Nu tror vi att det kommer att hända”, konstaterar Git Hansson.

Innehåll från KAMICAnnons

Översvämning av nätskräp – en osynlig utmaning för samhället

Det pågår en översvämning av elektroniskt skräp, som stör ledningsnätets infrastruktur. I värsta fall kan detta påverka kritiska branscher som sjukvården, industrin och försvaret. Kunskapen behöver bli större, menar Karlstadsföretaget KAMIC som delar med sig av samhällsviktig information om EMC. 

Elektromagnetisk kompatibilitet, EMC, är förmågan hos elektroniska komponenter, anläggningar och system att fungera tillsammans utan att orsaka eller bli påverkade av elektromagnetiska störningar i deras normala miljö. Ett exempel – våra mobiltelefoner och smarta bilar måste fungera utan att störa radiokommunikationen på närliggande flygplatser eller den uppkopplade utrustningen på sjukhusen.

I dag innehåller många elektroniska produkter komponenter som kan orsaka störningar i ledningsnätet*. Det skapas nätskräp som påverkar allt från kablar till sensorer och styrsystem, vilket i sin tur kan äventyra ledningsnätets prestanda och pålitlighet. Torbjörn Jansson, sakkunnig inom EMC-frågor hos KAMIC, förklarar:

– Ledningsnätets infrastruktur får löpande fler anslutna anläggningar som påverkar både nätets kvalitet och effekt. Förändringar i spänning som spikar, dippar, transienter och övertoner förekommer allt oftare, och det beror inte sällan på nätets uppbyggnad, anslutna produkter samt ökade anslutningsgrad, totalt sett. 

Förkortar elektronikens livslängd

Laddstolpar, solcellsanläggningar och liknande installationer som omvandlar likström till växelström samt frekvensstyrningar, orsakar det som kallas övertoner. Övertoner innebär att elnätet belastas med mer eller mindre än det normala, 50Hz. Detta kan, i sämsta fall, resultera i kortslutning eller brand. 

– Forskning har visat att övertonsproblematiken även kan förkorta livslängden på elektronik mellan 25–30 procent, samt att kablar behöver överdimensioneras. Ett stort hållbarhetsproblem på sikt då elektronik måste bytas ut i förtid, menar Jörgen Persson, projektingenjör i skärmningsteknik. 

Jobbar med skärmningsteknik

För att skydda samhällskritiska installationer här och nu krävs kunskap om EMC samt effektiv skärmningsteknik. Det kan till exempel handla om specialkonstruerade rum med avancerade filter som stänger ute nätstörningarna. KAMIC har lång erfarenhet och stor kunskap om tekniken.

– I dag används detta främst av Försvarsmakten och myndigheter, men vi ser att även företag som jobbar med känslig och kritisk information bör se över sitt skydd mot intrång och elektromagnetiska fält, säger Jonas Eriksson, affärsområdeschef, KAMIC Skärmningsteknik.

Det är förstås viktigt att också gå till botten med problemet – att minska översvämningen av elektroniskt skräp är helt nödvändigt. Tillverkare behöver utveckla produkter som är EMC-kompatibla.

– Genom att anamma hållbara EMC-lösningar kan vi tillsammans säkerställa att våra ledningsnät blir mer robusta och tillförlitliga så att vår elektronik blir mer hållbar, i en tid av ökad elektronisk konsumtion, avslutar Jonas Eriksson. 

*Källa: Elsäkerhetsverket.

Lär dig mer om EMC och riskerna med nätskräp här.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KAMIC och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera