Di Weekend NYHETER

De fick snurr på lp-pressen

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

KOMPANJONER. Per Sundberg och Niklas Poblenz med en het platta direkt från den första press för vinylskivor som tillverkats på cirka 30 år.

Foto: Jesper Frisk

Vinylboomen är ingen fluga. För första gången på 30 år nytillverkas maskiner för pressning av vinylskivor. Det pånyttfödda företaget var under cd-epoken Salvatore Grimaldis språngbräda till rikedom.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

I en industrilokal i Stockholmsförorten Ulvsunda står en första pressmaskin färdig för leverans till en kund i Italien. Företaget som återupptagit tillverkningen heter Pheenix Alpha. Föregångaren Toolex Alpha var på sin tid världsledande.

”Den sista vinylpressen lämnade Toolex Alpha 1990, men vi tror att den tillverkades några år tidigare. Den gick till dåvarande Sovjetunionen som hade ett statligt skivbolag som hette Melodia. Byråkratiskt krångel gjorde att leveransen dröjde”, berättar Niklas Poblenz, delägare till Pheenix Alpha.

Fram till slutet av 1980-talet var vinylskivor den helt dominerande ljudbäraren, en volymprodukt. I dag är det snarare en premiumprodukt, tillverkningen präglas av småskalighet och hög kvalitet.

De vinylskivor som pressas i dag väger 180 gram, ett viktmått som används som en kvalitetsstämpel i marknadsföringen. Under lp-skivans storhetstid vägde de 120 eller rentav bara 90 gram.

”Råmaterialkostnaden är avgörande när man tillverkar en volymprodukt som lp-skivan var. Tillverkar man tunnare skivor får man ut fler ur samma råvarumassa. I dag frågar alla efter kvalitet, det är det viktiga”, säger Niklas Poblenz.

FAKTA
Från stenkakor till strömning

Fram till vinylskivans genombrott under 1950-talet var 78-varvare, så kallade stenkakor, den dominerande typen av fonogram. Dessa var tillverkade av shellack och gick i bitar om man tappade dem i golvet. 78-varvarna rymde en låt med vanligtvis tre minuters speltid på vardera sida.

Den okrossbara vinylskivan i lp-format (long playing) och med varvtalet 33 1/3 per minut lanserades 1948 av det amerikanska skivbolaget Columbia. Året därpå kom sjutums singel- och ep-skivor (extended play).

Ep-skivan, vanligtvis med två låtar på vardera sida, var det dominerande formatet under 1950-talet innan lp-skivan tog över i slutet av decenniet. Då började också inspelningar gjorda i stereo att säljas.

Cd-skivan lanserades kommersiellt 1982. Det första album som sålde mer som cd än som lp var Dire Straits ”Brothers In Arms” som kom 1985. I USA gick försäljningen av cd-skivor om lp-försäljningen 1988.

I oktober 2008 lanserade Spotify sin strömningstjänst. I dag står digitalt strömmade musiktjänster för 86 procent av musikförsäljningen i Sverige. Cd:ns marknadsandel har krympt till 8,1 procent och nyutgiven vinyl svarar för 3,5 procent.

VISA MER

Råvaran är polyvinylklorid (pvc) i form av tablettstora pellets som hälls i en tratt. Dessa värms upp och formas i maskinen till vad som liknar en ishockeypuck modell större. Pucken matas in i själva pressen där pvc-massan, likt ett våffeljärn, pressas samman med 110 tons tryck.

I pressen ligger en matris, ett negativ, i vilken ljudspåren är graverade. Eller rättare sagt två matriser, en för vardera sida. I det här momentet klistras också skivetiketten på plats. Hela processen tar 25 sekunder.

Vinylskivan, eller grammofonskivan som man sa tidigare, ersattes i slutet av 1980-talet av cd:n. Det var ett teknikskifte som slog hårt mot Toolex Alpha, som fick problem med omställningen. Det var då den blivande cykelkungen Salvatore Grimaldi kom in i bilden.

”Han köpte bolaget för en krona”, berättar Niklas Poblenz och bläddrar i en pärm fram avräkningsnotan som är daterad den 3 maj 1988 och undertecknad med Salvatore Grimaldis namnteckning för Grimaldigruppen AB:s räkning.

Det skulle visa sig bli ett lyckokast. Toolex Alpha lyckades efter några tunga år ställa om produktionen till tillverkning av maskiner som gjorde cd-skivor. Salvatore Grimaldi gick in vid rätt tidpunkt, samma år som cd-skivan gick om lp-skivan i USA. 1994 sålde han 70 procent av Toolex Alpha för över en halv miljard kronor och bolaget börsintroducerades i USA.

Vid millennieskiftet var festen slut, då kom Napster och piratkopiering och ryckte undan mattan för skivindustrin.

”2001 gick det omkull med dunder och med brak”, berättar Niklas Poblenz.

Ur konkursboet bildades företaget Alpha Sweden.

”Det var en rejäl satsning, då skulle man bli världsledande igen. Då satsades det på inspelningsbara format i dvd och nya maskiner skulle utvecklas. Och då kom Grimaldi in som ägare igen, till 100 procent.”

Denna vända blev inte lika lyckad, marknaden vek snart och den 28 april 2006 lämnades konkursansökan in till tingsrätten.

Niklas Poblenz första sommarjobb var 1986 på Toolex Alpha, där hans pappa jobbade. Därefter har han börjat och slutat flera gånger i samband med rekonstruktioner och ägarbyten.

Efter konkursen 2006 frågade sig Niklas Poblenz och kompanjonen Per Sundberg vad de kunde driva vidare av verksamheten.

”Vi köpte loss det sista av inkråmet och fick exklusiv rätt att sälja reservdelar, det fanns en eftermarknad.”

Det året, 2006, såldes 7 000 vinylskivor i Sverige. Samma år grundades Spotify och ingen trodde väl att det analoga formatet skulle komma tillbaka.

Skivbutiker lever upp

Tio år senare, 2015, såldes 384 000 lp-skivor bara i Sverige. Under första halvåret i år ökade försäljningen med ytterligare 64 procent. Det är kö till presserier som inte hinner med att leverera i takt med efterfrågan.

Den första signalen att vinylskivan var tillbaka på allvar kom för fyra år sedan.

”Då fick vi en fråga om vi visste var det fanns begagnade Toolexmaskiner att få tag i”, berättar Niklas Poblenz.

Varför begagnade?

”Det hade ju inte funnits någon som tillverkat vinylpressmaskiner på 25 år så det fanns nog inte i tankevärlden.”

”Men så för två och ett halvt år sedan hörde en gammal Toolexkund från Japan av sig och frågade om vi kunde ge offert på en ny maskin. Då började vi leta efter gamla ritningar och specifikationer. Det blev ett omfattande detektivarbete. En pensionerad produktionschef från Alpha Toolex ställde upp och hjälpte oss.”

”När vi hade lämnat offerten sa kunden ’tack, vi får se’ och så hände ingenting.”

Men arbetet var inte förgäves. Nästa gång ett vinylpresseri hörde av sig var Pheenix Alpha inte svarslösa.

”Då kunde vi svara: ska ni inte ha en ny?”

Nu var problemet i stället att företaget saknade kapital. Ingen kund var beredd att betala ett förskott så länge Pheenix Alpha inte hade en fungerande maskin att visa upp.

”Jag gick till banken för att låna. Det blev kalla handen direkt”, säger Niklas Poblenz, som också sökte finansiering inom och nära musikindustrin.

”Bert Karlsson avfärdade mig på en sekund.”

Lösningen blev crowdfunding. 2,2 miljoner kronor lånades till en snittränta på 12 procent i tider av nollränta.

Full snurr på vinylen

”Det var för hett för att vi skulle låta det rinna ut i sanden. Det var enda alternativet för oss.”

I dag är fem maskiner av märket AD 12 sålda. En är levererad och fyra är under tillverkning.

AD 12 är samma beteckning som fanns på de maskiner som såldes på 1980-talet. AD står för Alpha Delta och 12 betyder att det är en press för tolv tums vinylskivor. Priset ligger på cirka 1,5 Mkr styck.

Niklas Poblenz är ingen så kallad audiofil och vill inte ta ställning till om det analoga formatet vinyl låter bättre än digitala cd-skivor.

”När det gäller cd och dvd kan man med testutrustning mäta om det är bra eller dålig kvalitet. Med vinyl är det mer godtyckligt.”

”Men jag är glad att det finns de som tycker att vinyl låter bättre.”