Hoppa till innehållet

De får Polarpriset 2017

Jazzmusiken hyllas dubbelt när årets Polar Music Prize delas ut.
Det går nämligen till den amerikanske saxofonisten och kompositören Wayne Shorter – och Sting, en popmusiker med tydliga kopplingar till jazz.

JAZZEN GEMENSAM. Sting, eller Gordon Sumner som han egentligen heter, och Wayne Shorter tar i juni emot Polar Music Prize, som instiftades av Stikkan Anderson.
JAZZEN GEMENSAM. Sting, eller Gordon Sumner som han egentligen heter, och Wayne Shorter tar i juni emot Polar Music Prize, som instiftades av Stikkan Anderson.Foto:

Tidigare har Polar Music Prize gått till en person verksam inom populärmusiken och en inom klassisk musik. När jazzmusiker prisats har de placerats i populärmusikfacket. Ett undantag var 2003 då jazzpianisten Keith Jarrett var ensam pristagare.

I år är det inte så. Sting räknas förstås i första hand som pop- och rockmusiker medan Wayne Shorter hör hemma i jazzen. Någon formell uppdelning har emellertid aldrig funnits.

”För oss i prisnämnden handlar det inte om den sortens uppdelning. Vår uppgift är att överbrygga musikaliska fördomar om genrer”, säger Alfons Karabuda, ordförande i prisnämnden.

Det är en uppfattning som delas av Thomas Johansson, ordförande för konsertarrangören Live Nation, och medlem i prisnämnden.

”Det är spännande att jazzen nu får stå för sig själv, att man inte säger att det är ett klassiskt och ett populärmusikpris och så hamnar jazzen mitt emellan.”

Sting, som egentligen heter Gordon Sumner, började sin musikerkarriär som jazzbasist. Och även om den grupp som han var frontfigur i, The Police, snarare mixade pop och reggae så finns där tydliga jazzinfluenser. Deras mest kända låt är ”Every Breath You Take” från 1983.

”Där spelar Sting kontrabas. Speciellt under 1980-talet fanns det väl ingen inom pop- och rockmusiken som spelade kontrabas. Man kan inte låta bli att associera till jazz där”, säger Lennart Åberg, känd jazzsaxofonist och medlem i prisnämnden.

”Och The Police trummis Stewart Copeland var definitivt en som jazztrummisar respekterade.”

När Sting blev soloartist satte han ihop ett kompband med jazzmusiker. Han hörs också på en låt på trumpetaren Miles Davis album ”You’re under arrest” från 1985.

I Miles Davis finns en gemensam nämnare mellan Sting och Wayne Shorter, som under andra halvan av 1960-talet ingick i Miles Davis andra legendariska kvintett. Dessförinnan hade Wayne Shorter spelat med Art Blakey and The Jazz Messengers, en annan grupp med mycket högt anseende i jazzhistorien.

Efter tiden med Miles Davis grundade Wayne Shorter och österrikaren Joe Zawinul fusionbandet Weather Report. Fram till mitten av 1980-talet ledde de det stilbildande bandet genom oräkneliga medlemsbyten.

Efter Weather Report har Wayne Shorter turnerat både under eget namn och – ofta – tillsammans med pianisten Herbie Hancock.

De tillhör samma generation, spelade tillsammans i Miles Davis klassiska 1960-talskvintett, och har fortsatt att samarbeta. Nästa helg ger de en konsert i Walt Disney Concert Hall i Los Angeles. Senare i vår spelar de i Newark, New Jersey, där Wayne Shorter föddes för 83 år sedan.

Deras karriärer har i stor utsträckning varit parallella och man kan argumentera för att Polar Music Prize precis lika gärna hade kunnat tilldelas Herbie Hancock.

”Ja, jag ska inte säga emot på den punkten”, säger Alfons Karabuda.

Hans kollega i prisnämnden, Lennart Åberg, instämmer.

”Jo, visst skulle det det. Men man ska inte ställa dem emot varandra. Hade jag fått vara allenarådande hade jag gett priset till dem båda.”

Nu råkar Wayne Shorter vara ett särskilt passande val just i år eftersom han är aktuell i ett par svenska sammanhang. Jazzgruppen Oddjob släppte nyligen en hyllningsplatta till Weather Report, ”Oddjob plays Weather Report”.

”I min värld är Weather Report det optimala fusionbandet, det enda riktiga. Därefter vattnades det ur”, säger Goran Kajfeš, som spelar trumpet i Oddjob.

”Men spelmässigt var inte det Wayne Shorters bästa period, det var tiden med Miles Davis och det han gör nu. I Weather Report framträdde han framför allt som kompositör. Han kom inte riktigt till sin rätt som instrumentalist där, tycker jag.”

I regissören Kasper Collins dokumentärfilm ”I Called Him Morgan”, som får biopremiär den 31 mars, intervjuas Wayne Shorter utförligt om trumpetaren Lee Morgon, vars livsöde filmen handlar om. De spelade samtidigt i Art Blakey and The Jazz Messengers och stod varandra nära.

Man kan också säga att Wayne Shorter är ständigt närvarande på den svenska jazzscenen. Han skrev låten ”Nefertiti”, som finns på Miles Davis album med samma namn, och som gett namn åt jazzklubben Nefertiti i Göteborg.

Sting är högaktuell i samband med prisutdelningen den 15 juni på Konserthuset i Stockholm. Dagen efter spelar han nämligen på Dalhalla. Det är hans enda spelning i Sverige under den världsturné som inleddes i Vancouver i Kanada den 1 februari. Hans senaste album kom i november och heter ”57th & 9th”.

Titeln anspelar varken på artistens ålder, antal album eller liknande, utan syftar på den gatukorsning i New York som Sting korsade varje dag på väg till skivstudion. Sting är 65 år och ”57th & 9th” är hans tolfte soloalbum.

The Police gav ut fem studioalbum. För tio år sedan återförenades gruppen för en världsturné som var en av de mest inkomstbringande i historien.

Spelningen på Dalhalla är den första av sommarens konserter i Europa. Sting kommer då närmast från Japan.

Huruvida Wayne Shorter ger någon konsert i samband med prisutdelningen fanns inget besked om när årets pristagare tillkännagavs. Senast Wayne Shorter spelade här var i oktober 2014 när han gav konserter i Stockholm och Göteborg.

”Det han gjorde på Konserthuset var utomjordiskt. Tänk att vid den åldern kännas så mycket fräschare än många yngre musiker”, säger Goran Kajfeš, som var på konserten.
Wayne Shorter är den femte jazzmusiker som tilldelats Polar Music Prize sedan starten 1992. Han har genom åren samarbetat med en annan polarprisvinnare, nämligen Joni Mitchell, som 1996 blev den första kvinnan att belönas med musikpriset.

På frågan vad valet av årets pristagare betyder för jazzmusiken svarar Lennart Åberg kort och koncist.

”Det kan man sammanfatta i två ord: Jazzen äger!”

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Stambytet väckte oro i BRF:en – men blev ekonomisk lyckträff

Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.
Christer Johansson, styrelseledamot i Brf Kärraterrassen, berättar att de boende generellt är mycket nöjda och att stambytet har varit förvånansvärt smärtfritt.

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen Kärraterrassen i Göteborg att genomföra ett stambyte mitt under en lågkonjunktur. Men kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

– Vi hade aldrig löst ett så här stort projekt utan hjälp från Riksbyggen, säger styrelseledamoten Christer Johansson.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa till med underhåll eller renovering i er BRF 

Oväsen, byggdamm, avstängt vatten och toalettbesök i bodar ute på gården. Ett stambyte kan minst minst sagt vara en prövning för de boende.

– Det är väldigt stökigt och det är klart att det är jobbigt att leva utan avlopp och vatten i lägenheten i åtta veckor, säger Malicka Jeremejeff som är Riksbyggens projektledare för stambytet i Brf Kärraterrassens sex hus.

– Men här har det varit en del läckor och försäkringsskador, och eftersom husen är över 50 år gamla så var det hög tid att åtgärda problemen.

Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.
Så här såg det ut när Annelie Hilléns badrum renoverades under stambytet. De boende kunde mot en engångskostnad köpa till olika tillval, som till exempel golvvärme och takdusch.

Lägre kostnad än väntat

Att de 167 lägenheterna skulle åtgärdas mitt under lågkonjunkturen väckte till en början en hel del oro, både hos styrelsen och föreningens medlemmar. Men det visade sig att tajmingen blev lyckosam.

– Vi upplevde att vi fick in fler anbud än vad vi brukar få under upphandlingar. Även om räntan är hög så kunde vi handla upp en betydligt lägre entreprenadkostnad än vad vi hade väntat oss. Tack vare detta kunde föreningen spara många miljoner, säger Malicka Jeremejeff.

”Mest jobbigt att sakna vatten”

Stambytet inleddes under 2023 och förutom att alla rörstammar ska bytas ut, renoveras även samtliga badrum från grunden. Hittills är ungefär hälften av bostäderna klara.

– Det som var mest jobbigt var det här med vattnet. På varje våning fanns en tillfälligt monterad diskho där man fick hämta vatten i dunk. Allt i lägenheten blev väldigt dammigt. Men oron man kände minskade efterhand, för hantverkarna var engagerade och hjälpsamma hela vägen och så hörde jag hur nöjda grannarna blev, säger Annelie Hillén som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse och bor i det första huset som renoverades.

Riksbyggen sköter allting

Under stambytet har Riksbyggen, som sköter förvaltningen av Brf Kärraterrassen, hand om all kommunikation med de boende. De har även löst evakueringsbodar för boende med särskilda behov och i vissa fall har Riksbyggen tagit kontakt med korttidsboenden inom Göteborgs Stad, där exempelvis ensamstående äldre människor fått bo tillfälligt.

– Ett kontrakt och en kontakt, sedan sköter vi allting. Det kan vara allt från dialogen med entreprenörer, banken och myndigheter till logistiken och svara på frågor från de boende, förklarar Malicka Jeremejeff.

”Varit förvånansvärt smärtfritt”

Brf Kärraterrassens ordförande Anita Trogrlic och ledamoten Christer Johansson berättar att starten på projektet upplevdes som rörig och att kommunikationen var bristfällig, men att allt blivit mycket bättre efterhand.

– Vi hade ju aldrig löst det här utan Riksbyggen. Den tiden det tar och all deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Det märks tydligt att de kan sin sak och att de vet precis vad ett stambyte handlar om. De flesta boende upplever att allt varit förvånansvärt smärtfritt, säger Christer Johansson.

På grund av stambytet kommer bostadsrättsavgiften att höjas. Riksbyggen har hjälpt föreningen att ta fram en budget för avgiftshöjningar under kommande år baserat på projektets kostnader.

– Men bostädernas värde ökar och på sikt är det såklart mycket positivt att kunna säga att ett stambyte är genomfört. I slutet av året när allt är klart står vi bra rustade för framtiden, då kommer allt vara perfekt, säger Anita Trogrlic.

EXTERN LÄNK: Allt du behöver veta om stambyte i bostadsrättsföreningen  

Se videon, så går ett stambyte till:

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning

Avesta, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Eslöv, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Köping, Lidköping, Linköping, Ludvika, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Nässjö, Orsa, Sala, Sandviken, Simrishamn, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Vänersborg, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera