När övriga Europa fortfarande var i färd med att återuppbygga krigsårens sönderbombande stadskärnor började man i Stockholm att självmant riva historisk bebyggelse. Stadskärnan skulle moderniseras och bilismen ges företräde.
Från Tegelbacken och rakt under Brunkebergstorg går i dag Klaratunneln. Bygget av biltunneln innebar att alla fastigheter längs dess sträckning revs.
Journalisten Jan Olof Olsson, känd som signaturen Jolo, skrev i ett kåseri:
”En okunnig amerikansk turist lär i sommar ha frågat om det var ryssar eller tyskar som haft sönder Stockholm. Han bör ha kunnat få det stolta svaret att det har vi gjort alldeles själva.”
Genom rivningsvågen raderades allt folkliv på det tidigare så livliga Brunkebergstorg. Banker och kontor byggdes i 1970-talets dominerande arkitekturstil, brutalismen. Det är en hård och karg byggnadsstil, dominerad av betong, glas och plåt.
Fotgängare förpassades under jord på det nya Sergels torg och inomhus i den nybyggda Gallerian mellan Brunkebergstorg och Regeringsgatan.
Malmskillnadsgatan från Brunkebergstorg och norrut blev ökänt för gatuprostitution och den närliggande plattan på Sergels torg blev marknadsplats för droghandel.
Men nu är det meningen att åtminstone Brunkebergstorg ska leva upp igen.
”Jag välkomnar allt som tillför liv. Det kan i alla fall inte bli sämre än vad det är”, konstaterar Stella Fare, välkänd före detta Stockholmspolitiker, som har skrivit boken ”Brunkeberg – och torget som försvann”, och leder stadsvandringar på platsen.
”Jag hoppas mycket på förändringarna av torget. Det är viktigt att få dit folkströmmarna. Det måste bli naturligt att man rör sig där så att vi får ett mer levande stadsliv”, säger hon.
Innan grävskoporna drog in för 50 år sedan kantades torget av butiker och hantverkare. Där fanns Brunkebergsteatern, en biograf med 530 platser, restauranger, teater och flera hotell.
Brunkebergs hotell invigdes 1841 men blev efter kort tid ett förnämt bostadshus med hyresgäster som Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. I samma hus startades Handelshögskolan som höll till där från 1909 till 1926 när skolan flyttade till sina nuvarande lokaler på Sveavägen. Fastigheten revs 1969 för att ge plats åt det nya riksbankshuset.
Redan i början av 1900-talet hade Göteborgs Bank (senare Gota) tagit över Hotel Kung Carls lokaler och byggt om hotellfoajén till bankhall. Nu blir det hotellverksamhet igen på samma plats, när Petter Stordalen öppnar hotellen Hobo och At Six i den fastighet som tidigare hyste Swedbanks huvudkontor.
För att möta konkurrensen har Scandic stängt Sergel Plaza på andra sidan torget, för total renovering. När hotellet nyöppnar i september under namnet Downtown Camper har 1 000 nya hotellrum öppnats på torget i år.
Storskalig är också kocken Frida Ronges nya restaurang Tak, som ligger ovanpå Swedbanks gamla huvudkontor. Som mest kan restaurangen ta emot 430 gäster. Tak har förutsättningar att bli det dragplåster som lockar tillbaka stockholmarna till Brunkebergstorg.
”Med rivningarna dödade man inte bara en av de livligaste stadsmiljöerna i Stockholm, utan i hela Sverige”, säger Stella Fare.
”Men för att området på allvar ska leva upp behövs fler bostäder. Så fort man bygger lägenheter i city är det en strykande åtgång.”
I jämförelse med hotellrum är antalet lägenheter försvinnande litet. Ett bostadshus med 32 hyresrätter ska stå klart 2019 på Regeringsgatan. Det är en droppe i havet i förhållande till de 130 000 kvadratmeter som ombyggnationerna av Galleriankvarteret, numera kallat Urban Escape, omfattar.
I sommar är det byggstart för vad man kan kalla etapp två av omdaningen av city, när SEB flyttar från sina kontor vid Malmskillnadsgatan norr om Hamngatan. Det är ett ombyggnadsprojekt som omfattar 60 000 kvadratmeter. Även där ska det byggas ett nytt stort hotell med cirka 300 rum, men endast 32 bostäder.
