”Konst är det enda jag någonsin velat äga. Det har alltid varit en stabil näring för hela min person. Jag använder det. Det kan ändra det sätt som jag känner på morgonen”, sa musikern och Ziggy Stardust-stjärnan David Bowie i en New York Times-intervju 1998.
David Bowie, som dog i cancer i januari, 69 år gammal, lånade generöst ut målningar i samband med utställningar. Samtidigt höll han den omfattade konstsamlingen privat fram till sin död. Den visar ett passionerat intresse för modern och samtida brittisk konst, men även en dragning till bland annat surrealistisk samt samtida afrikansk konst. Han köpte även designmöbler av den excentriske italienske designern Ettore Sottsass och det designerkollektiv han var med att grunda, Memphisgruppen.
Inför auktionen har flera Bowieägda verk turnerat världen runt, för att nu ställas ut under en dryg vecka på Sotheby´s lokaler på New Bond Street i London.
Hans konstkurator Beth Greenacre, som även driver galleriet Rokeby i London, hyllar musikern för hans genuina engagemang och intresse för konsten. Enligt henne använde han konsten för att förstå sin plats i världen.
”Han var en otrolig historiker. Han tittade alltid bakåt för att förstå nutiden och sia om framtiden”, säger kuratorn i en kortare video gjord av Sotheby´s inför försäljningen.
”Hans samlande liknar det sätt som han tänkte på. Om du satt med David och hade ett samtal om en målning, kunde hann helt plötsligt prata om Nietzsche, vilket kunde leda honom till en ny film eller en bok som jag borde läsa, för att sedan återgå till en annan konstnär via japansk folkkonst”, säger hon vidare.
Ett verk som påverkade musikern starkt var oljemålningen ”Huvud av Gerda Boehm” av den brittiske konstnären Frank Auerbach. Verket föreställande konstnärens kusin, som har ett utrop på 3,3 till 5,6 Mkr, visades senast på den retrospektiva Auerbach-utställningen 2001 på Royal Academy of Arts i London.
”Jag tror att vissa morgnar, om vi möts på ett speciellt sätt, jag och porträttet av Auerbach, så kan verket förstora den typ av depression jag går igenom. Det ger en spirituell vikt till min ångest. Vissa morgnar tittar jag på målningen och känner ´Oh, herregud, yeah! Jag vet!´”, sa David Bowie i New York Times-intervjun från 1998.
”Men en annan dag kan samma målning leda till en otrolig känsla över triumfen över att försöka uttrycka sig. Jag kan titta på det och säga ´Herregud, ja! Jag vill låta som verket ser ut´”, sa han vidare.
Till Dagens industri säger kuratorn Beth Greenacre att David Bowies brittiska identitet var viktig för honom, och en förklaring till att han samlade så mycket brittisk konst. David Bowie tog sig bland annat till St Ives i Cornwall, som var centret för det brittiska avantgardet från 1920 och framåt.
”David Bowie var där för att förstå vad som lockade konstnärerna. Ljuset är vackert där, men det finns så mycket mer. Det är ett speciellt ställe där myten studsar mot verkligheten. Jag tror att det var något som tilltalade David”, säger hon.
Konsthandlaren och galleristen Paul McCabe, som är baserad Stockholm, prisar just de brittiska verken i samlingen, som han annars beskriver som spretig.
”De brittiska valen är bra och flera internationella verk likaså. Hans Damien Hirst-målning är till exempel fantastisk”, säger han.
”Samlingen har en personlig prägel, men jag skulle säga att det är lite upp och ned med kvaliteten. Han var en extremt kreativ person som köpte konst, och jag hade kanske väntat mig en något bättre samling. Samtidigt tror jag inte han strävade efter att vara en samlare. Han köpte saker han tyckte om”, fortsätter Paul McCabe.
Utöver Frank Auerbach pekar Beth Greenacre bland andra ut Peter Lanyon och David Bomberg som konstnärer Bowie särskilt uppskattade.
”Det var något väldigt brittiskt över Lanyon. Han tog ett typiskt brittiskt motiv, som ett landskap, men han skapade ett nytt visuellt landskap. Han var banbrytande när det kommer till landskapsmålning i Storbritannien”, säger hon.
Verket ”Interiör” av Harold Gilman från 1917 är ett av hans äldsta verk. Målningen av en tjänstekvinna med ryggen vänd i ett vanligt brittiskt hem var vid tidpunkten det skapades revolutionerande. Åskådaren blir berörd av det annars osedda, det vardagliga livet och den arbetande klassen.
Men samlingens dyraste verk är inte brittiskt, utan amerikanskt. Jean-Michel Basquiats ”Air Force” från 1984 har ett startpris på 23-29 Mkr. David Bowies koppling till Basquiat är mest känd genom Julian Schnabels film om konstnären från 1996. David Bowie spelade i den rollen som konstnärens mentor Andy Warhol.
”Jean-Michel Basquiats arbete relaterar till rocken på ett sätt som få andra konstnärer kommer nära”, skrev David Bowie själv i ett nummer av Modern Painters Magazine år 1996.
Auktionen värderas totalt till drygt 110 Mkr och priserna väntas få draghjälp just på grund av att en ikon valt verken och designföremålen och haft dem i sin ägo.
”Det bidrar mycket, inte minst för att få folks uppmärksamhet”, säger Paul McCabe.
