Hoppa till innehållet

Biograf frestar med nya smaker

Kampen om filmtittarna har aldrig varit hårdare och om det någon gång ska göras en film om biomarknaden är det nu.
Manuset kan kryddas med jättekoncernen som köper upp den största biografkedjan.
I rollistan finns en outsider som ska slå sig in genom att byta popcorn mot vin och ost.

FÖRHÖJER UPPLEVELSEN. Jakob Abrahamsson är en i gänget bakom och vd för kommande lyxbion Capitol vid S:t Eriksplan i Stockholm.
FÖRHÖJER UPPLEVELSEN. Jakob Abrahamsson är en i gänget bakom och vd för kommande lyxbion Capitol vid S:t Eriksplan i Stockholm.Foto: Foto: Hampus Andersson

Välkommen till ett nytt Biosverige där fjolåret var ett av de bästa på 2000-talet med 17,8 miljoner sålda biljetter. Trenden på biografmarknaden är att det blir allt färre och större aktörer.

Nyligen såldes Nordic Cinema Group, där SF Bio ingår, till världens största biografkoncern, amerikanska AMC, som i sin tur har asiatiska ägare. Affären måste dock godkännas av Konkurrens verket.

Samtidigt har streamingtjänster som Netflix och HBO mutat in sig i filmtittarsoffan. Enbart Netflix kunde det sista kvartalet i fjol addera drygt sju miljoner nya prenumeranter i världen.

Bolaget har sedan tidigare aviserat att det i år kommer att producera 1 000 timmar innehåll, att jämföra med 600 timmar föregående år. Satsningen beräknas kosta 6 miljarder dollar, vilket är 1 miljard dollar mer än vad Netflix spenderade 2016.

Det är mot den kulissen som ett gäng entusiaster nu väljer att starta ett slags lyxbio för vuxna biobesökare.

Projektet har redan blivit känt som bio Capitol i lokaler vid S:t Eriksplan i Stockholm. Bakom står ägarna till två filmdistributörer, Nonstop Entertainment och Njuta Films.

Totalt är det 900 kvadratmeter som nu ska göras om till minst tre biosalonger. För stunden är det en byggarbetsplats där ventilation och toaletter ska komma på plats innan inredningsjobbet kan påbörjas.

På inköpslistan står lyxfåtöljer med tillhörande bord så att besökarna ska kunna äta en måltid och dricka under filmen. Tanken är att inreda Capitol som en hotellbar eller ett klassiskt bibliotek.

”Det ska vara ombonat, kännas vuxnare, hemtrevligare och lite skönare än vad man är van vid från andra bio- grafer. I foajén ska det finnas plats för bar och bistro. Vi vill erbjuda någonting som ligger vid sidan av binge- tittandet och nå en publik som är mer dedikerad.”

Intresset tycks vara stort. På kort tid har de lyckats dra in drygt 1,6 Mkr i gräsrotsfinansiering via Kickstarter.

I skrivande stund har totalt 1.165 personer bidragit, varav en med hela 85 000 kronor.

”Vi är helt överväldigade både av summan och att det gick så snabbt att nå vårt första mål. Vi är ödmjuka inför uppgiften, att verkligen leverera det folk satt sina pengar och sin tilltro till. Samtidigt är det lite bucket list över detta – att ha en egen bio någon gång i livet”, säger Jakob Abrahamsson, vd för driftbolaget Kinematografen S:t Erik. Han är även vd för distributionsbolaget Nonstop Entertainment.

Vilka är det som går in med pengar?

”Så vitt vi kan se är det främst privatpersoner och en handfull företag, vilket är jätteroligt. Några namn hör hemma i filmbranschen, men det är bara en bråkdel.”

Totalbudgeten för hela bygget ligger på drygt 10 miljoner kronor. Ägarna har gått in med egna pengar, men Kickstarterkampanjen är en viktig del. Dessutom har Capitol fått 300 000 kronor i bidrag från Stockholms stad.

Jakob Abrahamsson är medveten om att affärsidén inte är unik, men att det ännu inte har lossnat för den här sortens biografer i Sverige. SF Bio började redan för några år sedan med vip-salonger med alkoholrättigheter. Biografen Bar Deco i Malmö är ett annat exempel som i praktiken har fungerat som ett pilotprojekt för Capitol.

Men förebilderna för kommande Capitol finns framför allt i England där så kallade boutiquebiografer under varumärket Everyman och Electric Cinema har besökts. Salonger med lyxigare fåtöljer med sidobord där man kan ha sina glas och tallrikar och till och med specialplatser nära bioduken där besökarna kan ligga ned och se filmen.

”Vi har bokstavligen varit där och fotat med mobilerna för att få inspiration. De har en lyhördhet och är verkligen måna om att besökarna får en bra bioupplevelse.”

Jakob Abrahamsson är medveten om konkurrensen från streamingtjänster, men ser även att framväxten av dessa har gett nya möjligheter, den så kallade long tail-teorin.

”För klassiska filmer finns det absolut en marknad. Klassiker är något av en vit fläck för streamingtjänsterna.”

Biljettförsäljningen ska täcka kostnaderna för lokalerna och personalen. Guldkanten i kalkylen för Capitol bygger på att kunna bjuda på en krog- upplevelse i samband med filmtittandet.

”I vårt fall handlar det mer om Serranoskinka, ostar och vin. Det är vårt popcorn och där vi ska hitta vår edge”, säger Jakob Abrahamsson.

Affärsmässigt räknar Capitolgänget med att kunna sälja 1.000 biljetter i veckan. Det skulle ge en hygglig grundekonomi för att hålla verksamheten flytande. Biljettpriset är inte spikat men lär hamna runt 110 eller 120 kronor.

”Även om vi möts av många glada tillrop nu har vi kalkylerat med att det kommer att ta tid innan vi når ett nollresultat. Om vi når 50-procentig beläggning varje vecka är det jättebra.”

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Regelberg på väg – så förbereder ni er

– Med rätt förberedelser och inställning kan företag vända utmaningen med CSRD till en strategisk fördel, säger Annika Nygren, hållbarhetsrevisor på Grant Thornton.
– Med rätt förberedelser och inställning kan företag vända utmaningen med CSRD till en strategisk fördel, säger Annika Nygren, hållbarhetsrevisor på Grant Thornton.

Redovisning har länge varit en strikt ekonomisk fråga, och handlat om röda och svarta siffror.

Nu adderas en grön dimension – och det är hög tid att förbereda er.

Så här kommer ert företag igång med CSRD.

Har du koll på EU:s nya direktiv?

Den nya EU-förordningen Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) syftar till att förbättra och standardisera företags hållbarhetsrapportering. För många företag innebär detta en omställning, men också en chans att visa upp sitt hållbarhetsarbete och att därigenom få affärsmässiga fördelar.

– Att börja med hållbarhetsrapportering enligt CSRD kan kännas som en hög tröskel att ta sig över, men det är en process som öppnar för affärsmöjligheter och stärker företagets position på marknaden, säger Annika Nygren, hållbarhetsrevisor på Grant Thornton.

Den inrapporterade datan kommer att samlas i en sökbar databas där det då går att jämföra olika företag och deras nivå av hållbarhetsarbete.

– Att satsa på CSRD blir ett sätt att visa marknaden att man ligger i fas med nutiden.

För att komma igång med CSRD-rapporteringen är det första steget att analysera företagets nuläge, enligt Annika Nygren. Det innebär att se över befintliga processer, rutiner och strategier och hur dessa kan kopplas till de nya kraven.

– Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Många företag har redan identifierat risker och möjligheter som är kopplade till hållbarhet i sin affärsplan, men är inte alltid medvetna om det. Alla företag har ju dessutom redan en affärsidé om hur man ska driva företaget, och i dagens tider går det inte att undvika att tänka på miljön, det sociala arbetet och styrningen som är just vad CSRD handlar om.

– Att ha ett bra CSRD-arbete innebär att man kan ha möjlighet att fånga upp många av riskerna innan de blir verklighet.

Nästa steg är att sätta samman en projektgrupp.

– Den ska representeras av alla dimensioner inom företaget, till exempel miljö, inköp, försäljning, HR och ekonomi.

Annika Nygren understryker att det är en komplex process som kräver tid och att projektgruppen har mandat och resurser.

– Det är därför det är viktigt att börja nu. En tydlig projektplan måste tas fram, och man behöver också ställa sig frågan om man behöver ta in extern hjälp för delar av eller hela projektet.

– I projektplanen kommer det att finnas delmoment som kommer att slutföras, men det kommer också finnas delar som kommer att pågå under flera år framåt.

Annika Nygren betonar hur viktigt det är att all dokumentation finns på plats eftersom den ligger till grund för förståelse och samsyn inom företaget, och tillägger:

– Vi revisorer ska ju granska hållbarhetsrapporten och om vi är involverade redan från start  så har vi möjlighet att säkerställa att rapporteringen blir i linje med regelverket redan från början, säger Annika Nygren på Grant Thornton.

Har du koll på EU:s nya direktiv?

 

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera