Sverige har en gedigen tradition av barn- och ungdomsböcker. Astrid Lindgren och en lång rad barnboksförfattare efter henne har en stark närvaro i kulturen.
Försäljningen av barn- och ungdomsböcker har också ökat konstant sedan 2013 – under första kvartalet 2016 ökade försäljningen med 6,2 procent, enligt en rapport från Svenska bokhandlareföreningen och Svenska förläggareföreningen.
”När Pisa-undersökningen avslöjade att läsförståelsen hade blivit sämre bland svenska barn fick det stort genomslag i Sverige och togs på stort allvar. Många fantastiska initiativ drogs i gång för att skapa förutsättningar för barn att läsa mer. Att kunna läsa och förstå en text är en demokratifråga, förstår man inte innehållet i skrivna texter så kan man inte heller ta del av samhällsinformation”, säger Ann Sköld, förlagschef på Rabén & Sjögren, som en av förklaringarna till varför bokförsäljningen har ökat.
På torsdag drar Bokmässan i Göteborg i gång – fyra dagar med nära 100 000 besökare, över 800 utställare och omkring 1 200 ackrediterade journalister närvarande. Yttrandefrihet är årets tema eftersom tryckfrihetsförordningen firar 250 år. En av huvudfrågorna är just vilka utmaningar det fria ordet står inför i Sverige och i världen i dag.
Barns läsning är en viktig del i samhällsutvecklingen. För förlagen handlar det givetvis också om att sälja böcker, men till skillnad mot vuxenutgivningen är barnbokssidan inte lika beroende av enstaka bästsäljare. Däremot finns inom segmentet mycket produktiva och pålitliga författare som ger ut flera titlar varje år. Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå är det mest kända exemplet, vars titlar både är de bland de bäst säljande i landet och de mest utlånade böckerna på svenska bibliotek. Pia Hagmar är en annan produktiv författare som skriver främst hästböcker och deckarböcker och har gett ut över 60 titlar.
”Pia Hagmars Dalslandsdeckarna är en serie som har rullat på i många år och sålt mycket bra. Hon är en fantastiskt duktig författare som också är ute mycket i skolor och på bibliotek och träffar läsare”, säger Jenny Zunko, pr-ansvarig för barn- och ungdomslitteratur på B. Wahlströms.
B. Wahlströms grundades 1911 och är Sveriges äldsta barnboksförlag, men ingår sedan några år i Massolit förlagsgrupp, som ägs av Storytel.
”En av våra böcker som har sålt mest på slutet är Johan Egerkrans faktaböcker ’Nordiska väsen’ och ’Nordiska gudar’. En trend är att fantasy kommer minska en aning och science fiction blir större. På de stora bokmässorna i Frankfurt och Bologna har man sett mycket sci-fi”, säger Jenny Zunko.
Utöver B. Wahlströms och Rabén & Sjögren är Bonnier Carlsen och Alfabeta några av de största utgivarna av barnlitteratur, men många mindre förlag specialiserar sig också på barnböcker. För fem år sedan startade Piratförlaget sitt systerbolag Lilla Piratförlaget och nytt är att Brombergs också har börjat ge ut barn- och ungdomsböcker. Bland de första titlarna är den första delen i en trilogi författad av Albin och Karin Alvtegen, ”Nyckeln till Hinsides”.
”Barnböcker är verkligen bland de böcker som går allra bäst just nu och där känner vi att vi absolut kan bidra med något. Tanken är att vår utgivning ska vara en spegel av den vi gör för vuxna, hög kvalitet av svenska och internationella författare. Karin Alvtegen som vi har gett ut länge ville samarbeta med sin duktiga son och de har tillsammans skrivit Nyckeln till Hinsides som vänder sig till barn 9 – 12 år”, säger Dorotea Bromberg, förlagschef på Brombergs.
Att väletablerade vuxenförfattare också börjar skriva barn- och ungdomsböcker är en trend som har tilltagit på senare år. Ovan nämnda Lilla Piratförlaget ger till exempel ut kriminalförfattaren Kristina Ohlssons barnböcker, hennes senaste bok ”Zombiefeber” har varit en av de bäst säljande barnböckerna i Sverige det senaste halvåret, enligt Svenska förläggareföreningens topplistor.
”Mats Strandberg och Sofia Falkenhems ’Monstret i natten’ har sålt väldigt bra för att vara en nyhet och Mats är ju också en vuxenförfattare från början”, säger Ann Sköld på Rabén & Sjögren.
Medan exempelvis bästsäljande svenska deckare kan sälja långt över 100 000 exemplar säljer sällan barnböcker lika mycket. En anledning är att det inte finns mer än ungefär 100 000 barn i varje åldersgrupp. För att komma upp i de högsta siffrorna krävs böcker som också läses av vuxna, som den nya Harry Potter-boken, eller de tidigare stora boksuccéerna för unga vuxna, som ”Hungerspelen”. Segmentet unga vuxna har dock sjunkit en aning på senare tid.
”Det blir en mättnad helt enkelt, på urban fantasy och dystopier. Men det kommer alltid något nytt. Just nu märker vi att flyktingströmmarna i världen har påverkat litteraturen, det finns en hel del berättelser om utsatta människor som slits upp från sin trygghet och måste fly, som ’Flykten’ av Francesca Sanna. Mer realism och relationer, parallellt med att spänning och skräck fortfarande är stort”, konstaterar Ann Sköld.
Böcker för de yngsta som kräver högläsning behöver inte bara fascinera barnet utan också vara rolig nog att den vuxna orkar läsa boken 20 gånger. När e-boken kom fanns en rädsla att den skulle påverka barns läsande, men digital läsning har inte slagit igenom alls i den utsträckningen. Däremot har ljudböcker vuxit ännu mer.
”Både vuxna och barn lyssnar alltmer på böcker. Förr satte man på en cd i barnens rum, nu kan man lyssna genom Ipad och telefon. Här efterfrågas fortfarande Astrid Lindgrens inläsningar av hennes egna böcker. För barnen är hennes röst inte bekant, men där är det vi vuxna som har relationen och vill föra den vidare till barnen”, säger Ann Sköld.
