Hoppa till innehållet

ATG på banan igen

ATG, med vd:n Hasse Skarplöth, har vänt en negativ trend och omsättningen stiger. En vanlig lördag omsätter spelet på V75 80 miljoner kronor.
Räkna med betydligt mer när 50 000 besöker Solvalla för årets höjdpunkt, Elitloppet.

VINNARE PÅ PLATS. Elitloppet på Solvalla är årets största händelse för ATG-chefen Hasse Skarplöth. ”Det är som vårt nyår”, säger han.
VINNARE PÅ PLATS. Elitloppet på Solvalla är årets största händelse för ATG-chefen Hasse Skarplöth. ”Det är som vårt nyår”, säger han.Foto: Foto: Joey Abrait

”Hela vår värld och verksamhet är indelad i före och efter Elitloppet. Det är som vårt nyår.”

Orden kommer från ATG:s vd sedan 2013, Hasse Skarplöth. Di träffar honom mitt under förberedelserna inför Elitloppet på Solvalla. En arena som till vardags är i största laget, blir under Elitloppshelgen för liten och det byggs extraläktare och vip-tält för fullt.

Hasse Skarplöth kom från MTG:s Viasat och har lyckats vända en negativ utveckling. Från rekordåret 2011 minskade omsättningen i Sverige med 6 procent 2012. Även 2013 sjönk omsättningen, medan 2014 och 2015 innebar försiktiga ökningar.

Under första kvartalet i år steg omsättningen på spelet på hästar med cirka 6 procent.

En förklaring till vändningen är satsningen på bättre tv-sändningar, för att förenkla för den som inte är så insatt i travsporten, säger han.

”När går hästarna i mål? Det är inte så lätt att förstå om man ser på trav första gången. Därför har vi exempelvis numera en digital mållinje och varje häst har en transponder som gör att vi kan visa var alla hästar befinner sig i förhållande till varandra.”

En annan – betydligt mer kontroversiell – ändring är att ATG har ändrat starttiden på lördagar, från det närmast heliga klockslaget 14.30 till 16.20.

”Man ska ha respekt för att många människor träffas varje lördag, och har gjort så i 20 års tid, och så kommer vi och flyttar starten. Men vi gjorde det för att vi tror att det är en bättre tid för många människor. Och det har slagit väl ut, under det första kvartalet i år har spelet på V75 ökat med 8 procent.”

ATG ägs till 90 procent av Svensk Travsport och till 10 procent av Svensk Galopp, och bolaget har monopol för spel på hästar i Sverige. Men med en globaliserad spelmarknad finns det i dag fler aktörer, ATG räknar till totalt cirka 150 spelbolag, på banan. Därför ser Hasse Skarplöth positivt på den omreglering av marknaden som är på gång.

”Vi är en privatägd monopolist som inte vill vara monopolist. Nu kan alla erbjuda spel på hästar i Sverige, men vi måste exempelvis betala 35 procent i spelskatt, vilket andra inte gör. För att få verka på samma villkor ser vi positivt på en licensreglerad marknad.”

En omreglering skulle också öppna för ATG att erbjuda andra typer av sportspel, något som avtalet med staten inte medger i dagsläget. Och att expandera internationellt.

”Det skulle ge oss möjlighet till nya fiskevatten. Vi vet att vi har en travsport i världsklass och V75 som omsätter 80 miljoner kronor varje lördag. Att komma med det erbjudandet internationellt skulle ge en otrolig möjlighet genom licenser i andra länder”, säger Hasse Skarplöth.

Bilden av travspelaren som en gubbe i keps, stämmer den?
”Den bilden finns ju där. Och det är för att vi har varit mest relevanta för dem, men det måste vi ändra på.”

Hur då?
”Män är överrepresenterade när det gäller så kallade skicklighetsspel medan det är mer jämställt när det gäller turspel. Travet är på ett sätt den ultimata formen av skicklighetsspel, man kan gå hur djupt som helst och analysera hästar, tränare, kuskar, ägare, form, banor och så vidare. Men vi har inte erbjudit tillräckligt bra turspel.”

Hasse Skarplöth talar om att förenkla en sådan rudimentär sak som att rätta sin kupong.

”Det är slående vilken dålig upplevelse vi ger turspelaren jämfört med upplevelsen för den så kallade skicklighetsspelaren. Man borde exempelvis kunna få sin Harry Boy-kupong rättad med ett sms eller liknande.”

Hockeytvillingarna Henrik och Daniel Sedin vann Elitloppet 2013 med hästen Nahar, och de är bara två av många idrottsstjärnor som har intressen i travsporten. Andra exempel från hockeyn är Mats Sundin och Peter Forsberg.

”Travet och hockeyn har en lång historia. Den hockeyintresserade är överrepresenterad som ägare, besökare och spelare”, säger Hasse Skarplöth, vars ATG också samarbetar med Svenska hockeyligan, SHL.

Hasse Skarplöth kommer själv att vara en av många som spelar på Elitloppet.

”Jag tror att Nuncio vinner. Men med det sagt, det brukar vara en dålig idé att ta rygg på mig när det gäller spel.”

Innehåll från AdapteoAnnons

”Space-as-a-Service” en möjliggörare för accelererad omställning

Lina K Wiles, hållbarhetschef på Adapteo, och Johanna Persson, vd på Adapteo.
Lina K Wiles, hållbarhetschef på Adapteo, och Johanna Persson, vd på Adapteo.

När EU driver på för att nå klimatneutralitet år 2050 kan Sverige spela en viktig roll. I Sveriges nordligaste län finns ett epicentrum för pågående nyindustrialisering. Den storskaliga etableringen av industrier skapar nya behov i lokalsamhället som måste mötas omgående. 

Vågen av storskalig expansion av industrierna i nordligaste Sverige skapar internationellt intresse för regionens utmärkta förhållanden sett till tillgänglig energi, yta och förnybara resurser. Samtidigt sker expansionen med stora utmaningar vad gäller samhällelig beredskap och social infrastruktur. Regioner som historiskt jobbat med befolkningsbevarande insatser förbereder sig nu för en inflyttningsvåg; 100 000 nya jobb till Sveriges nordligaste län till år 2035* är en av bedömningarna. 

– Här krävs planerad flexibilitet i samhälls- och stadsutvecklingen för att fylla det tillfälliga behovet under tiden som kommunen bygger nytt eller anpassar befintliga byggnader, utan att gå emot hållbarhetsmålen, säger Lina K Wiles, hållbarhetschef på Adapteo. 

Attraktiva miljöer

Det handlar om Space-as-a-Service, eller anpassningsbara modulbyggnader. Dessa kan användas för skolverksamhet, vårdcentraler, barnomsorg eller fungera som trivsamma lägenheter. Kvalitetskraven är lika högt ställda som för nya, permanenta byggnader. 

– Vi ser det som helt väsentligt att skapa attraktiva miljöer för att människor ska trivas och må bra, och det har vi förstått från dialoger med svenska kommuner att de också tycker är viktigt, säger Johanna Persson, vd på Adapteo. 

Byggnaderna kan föras upp på kort tid, anpassas efter behov och sedan plockas ner när behovet är tillgodosett. Då återställs modulerna till nyskick och kan återvändas för nya tillfälliga lokalbehov. 

– Många företag och kommuner fokuserar just nu på att bygga nya permanenta lösningar och på den miljöpåverkan som dessa lösningar har. Man glömmer att det går att följa sina hållbarhetsambitioner även under tiden för samhällstillväxten. Delvis har det att göra med att man inte ser modulbyggnader som en strategisk resurs i kalkylen – men också för att det finns en förutfattad mening om att något som är temporärt och kortsiktigt skulle vara mindre hållbart, säger Lina K Wiles och fortsätter: 

– I vårt fall är det snarare så att klimatavtrycket är mycket mindre än för en traditionell byggnad, eftersom modulerna återanvänds, inte kräver betonggrund och har en lättare konstruktion. 

Det finns också möjlighet att välja till solpaneler till sin modulbyggnad och andra energieffektiviseringslösningar, för den som vill ta mer av ett helhetsgrepp kring hållbarhetsprestandan. 

En del av lösningen – inte hela svaret

De flexibla modulbyggnaderna fungerar som en strategisk del av lösningen på utmaningarna med snabbväxande samhällen, inte som ersättning av permanenta byggnader. 

– För att ta exemplet Norrland handlar det om många kommuner som har väldigt olika utmaningar. Oberoende om det är den växande industrin som har akuta boende- eller kontorsbehov – eller om det är det närliggande samhället som behöver utöka välfärden för att svara på de nya ökade invånarbehoven, så är vi en snabb, hållbar och kvalitativ lösning, fastslår Johanna Persson. 

*Källa: Sveriges Radio 2023. 

Nyfiken på ”Space-as-a-Service”? Läs mer här.

 

Mer från Adapteo

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Adapteo och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera