Di Weekend NYHETER

Amiga 500 – it-undrets vagga

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Datorn Amiga 500 släpptes i Sverige 1987. Det var startskottet för en kulturell it-boom, vars frukter många svenska artister, spelutvecklare och it-tekniker kan skörda i dag. ”2017 spår jag blir året då Amiga 500 får sin revival”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Foto: Privat och Lars Jansson

På ytan en ganska ful dator, men för blivande svenska världsstjärnor och it-kreatörer var den raketbränsle.
Nästa år är det svenskt 30-årsjubileum för Amiga 500. Dess historia tecknas nu av skribenten Jimmy Wilhelmsson.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

”När vissa sa ’Vad ska den vara bra till?’, såg de som köpte en Amiga 500 på senare delen av 1980-talet allt fantastiskt som gick att göra med den. Jag hävdar att de kunde se in i framtiden”, säger Jimmy Wilhelmsson.

I hans ögon är Amiga 500 en milstolpe, eller början på den digitala klyfta som finns i dag mellan den generation som växt upp med datorer och de som ägnat begränsad tid åt dem.

Klart är att den oansenliga datorn bidrog till att lägga grunden till det svenska it-undret. Den låg långt före både pc och Mac när det gäller grafik (den kunde visa 4 096 färger) och ljud (den hade fyra ljudkanaler) – till ett lågt pris.

”För kreativa ungdomar var det en wow-känsla att upptäcka att det gick att rita saker och spela in digitala ljud, sampla och göra musik med den.”

Jimmy Wilhelmsson släppte för två år sedan en kaffebordsbok om Commodore 64 som fick stor uppmärksamhet. Inte minst eftersom den innehöll intervjuer med allt från serieentreprenören Mikael Pawlo till Spotifys teknikchef Oskar Stål och ger en förklaring till det svenska spelundret med dagens framgångar i dataspelsvärlden.

FAKTA
Jimmy Wilhelmsson

Ålder: 43 år.

Familj: Gift och en femårig son.

Bor: Malmö.

Bakgrund: Journalist, frilansande kommunikatör och skribent. Har tidigare gett ut ”Generation 64” och ”Äventyrsspel – bland mutanter drakar och demoner”, som han skrev tillsammans med Orvar Säfström.

VISA MER

”C64-boken gick väldigt bra och gav en massa eko inte minst i spelbranschen. Jag ville egentligen inte göra en uppföljare, men det är så många som frågat efter en fortsättning.”

”Som författare är jag inte intresserad av det nostalgiska utan vad vi kan lära av hur man tänkte och gjorde på den tiden. Men efter den här blir det inte fler böcker om gamla datorer.”

Om Commodore 64 fungerade som trampolinen för kodknackare, och i förlängningen det svenska spelundret, var Amiga 500 handtaget som öppnade en kulturellt kreativ dörr till en datorvärld som fram till dess mest handlat om bokföring och lagerhållning.

”Plötsligt blev det möjligt att jobba med film, foto, musik och konst i datorn. Den var ett kreativt verktyg även om komponenter som Youtube och internet saknades”, säger Jimmy Wilhelmsson.

Amiga skapades av ett litet bolag i San Francisco, som köptes upp av Commodore. Tanken var att datorn skulle bli företagsvärldens nya verktyg men världen var inte redo.

I huvudet på ett filmgeni

Amiga nådde aldrig samma försäljningsframgångar som Commodore 64. Totalt beräknas drygt 100 000 Amiga 500 ha sålts i Sverige.

”Siffrorna är inte glasklara och Sverige var aldrig någon prioriterad marknad för Commodore. Bolaget lades ned globalt efter konkursen 1994”, säger Jimmy Wilhelmsson.

De som främst anammade Amiga 500 var lokala tv-stationer, som såg fördelarna med att redigera filmklipp på den.

För alla med popstjärneambitioner öppnades samtidigt nya möjligheter. I mitten av 1980-talet fanns visserligen redan Ataris musikdator, som kunde styra elektronisk musikutrustning, men det krävde stora investeringar.

”För omkring 4 000 kronor fick plötsligt tonåringar råd att skaffa sig en billighetssynth.”

En Appledator kostade vid samma tid mellan 25 000 och 30 000 kronor, så valet var enkelt för de ungdomar som ville ge sin kreativitet utlopp.

Swedish House Mafia är kanske det tydligaste exemplet på dem som tog sina första stapplande steg i musikkarriären på en Amiga 500. En resa som om utöver mångmiljonintäkter från världens scener också gett dem regeringens Musikexportpris.

En konstkung intar prinspalatset

Jimmy Wilhelmsson har grävt djupt i sitt digitala arkiv och ägnar sommaren åt att läsa tidningar på mikrofilm på Lunds universitetsbibliotek. Boken beräknas vara klar i vinter och ska ges ut nästa vår.

”2017 spår jag blir året då Amiga 500 får sin revival och plats i historien. Det är i maj nästa år 30 år sedan datorn släpptes i Sverige.”

Jimmy Wilhelmsson första egna Amiga 500 köptes 1989 för pengar han tjänade ihop som brevbärare. Den är i dag spårlöst borta.

”Den försvann i samband med att jag flyttade utomlands för att plugga. Men det jag verkligen skulle vilja ha är den musik jag gjorde på den, boxen med disketter med syntinspirerad musik vore fint att få tillbaka.”