Sex frågor till Dona Hariri, grundare av ”Jurister på Stockholms central” som får priset Årets Mångfaldsbragd.
Adam Hillerbrand Rune
Text
FÅR PRIS. Dona Hariri.
Förra hösten startade du ”Jurister på Stockholms central”, en frivilliggrupp som under flyktingkrisen fanns på plats och hjälpte nyanlända dygnets alla timmar. Under drygt 200 dagar tillbringade du nästan all din lediga tid på centralstationen – hur orkade du? ”Det var så självklart att jag behövdes att jag inte kunde se något annat alternativ än att finnas på plats. Jag tror att alla har en medmänsklig drivkraft. När jag gick till Centralen och såg att jag hade en kunskap som andra hade ett enormt behov av var det aldrig en fråga om att orka eller inte.”
Vad har du lärt dig? ”Jag har alltid haft ett engagemang, men det jag fick med mig från Centralen var vikten av att dela med sig av sig själv och det man kan. Och jag lärde mig vad man kan åstadkomma tillsammans. Vi var många fantastiska jurister och juriststudenter på plats, utan dem hade det aldrig gått.”
Du har mött många som engagerat sig, men också många som har gått förbi. Har din syn på människan förändrats? ”Ibland har jag känt en enorm frustration och ilska över att fler inte har gjort mer. Ibland har jag känt en stor kärlek och varit helt upprymd av det engagemang som faktiskt finns. I slutänden, ett år senare, känner jag en trygghet i att det finns de som kan och fortfarande vill hjälpa till.”
Vad tycker du om den vändning som svensk flyktingpolitik har tagit? ”Den är en spark i magen. Både för mig och andra engagerade och för människorna på flykt. Det är svårt att förhålla sig till att Sverige har gått från att vara ett föredöme när det gäller solidarisk asylpolitik till att tillhöra det absoluta bottenskiktet i Europa. Emotionellt är det här mycket svårare att hantera än det var att stå på Centralstationen.”
Hur ser ditt engagemang för flyktingar ut i dag? ”Det är lika starkt och lika aktivt, även om jag inte står på Centralen dag och natt. I dag försöker jag att vara ute mer och prata om rättigheter och skyldigheter. Jag föreläser mycket och försöker tillgängliggöra juridiken och få fler engagerade.”
Vad betyder det här priset för dig? ”Det är ett kvitto på att det jag har gjort, gör och tror på är viktigt. Och att det ses som viktigt av andra än mig själv.”
Fotnot: Priset på 100 000 kronor instiftades av socialentreprenören Ergin Özdemir. Priset tilldelas en person eller organisation som har gjort en insats för mångfald och ett tolerant samhälle.
Innehåll från ÅlandsbankenAnnons
Undvik fallgroparna – så lämnar du över familjeföretaget till nästa generation
De senaste åren har regelverket för att överlåta företag inom familjen blivit mer gynnsamt.
Men en generationsväxling kommer sällan utan utmaningar. Genom att planera och börja i tid kan du ändå undvika de största fallgroparna, förklarar Ålandsbankens expert.
Plötsligt är den här – dagen då du känner att det är läge att ta ett steg åt sidan. Kanske har insikten kommit smygande: En dag måste ju företaget överlåtas till någon annan. Antingen till familjens yngre förmågor, eller via ett externt ägarskifte.
Genom att planera och göra rätt saker vid rätt tidpunkt har du möjlighet att stärka ditt företags förutsättningar och bygga en stabil grund för både kontinuitet och tillväxt – och inte minst att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa generations ledarskap – konstaterar Fredrik Benson som är finansiell planerare på Ålandsbanken.
– Ett generationsskifte i ett familjeföretag väcker en rad olika juridiska frågeställningar, men det är också mjuka värden och känslor involverat i ett sådant beslut. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp som innefattar de ekonomiska, juridiska och de familjemässiga aspekterna, säger han.
Fredrik Benson, finansiell planerare på Ålandsbanken.
Generationsskiftet tar 1-3 år
Fredrik Benson berättar att det viktigaste råd han kan ge är att börja planera i tid.
– Ett lyckat generationsskifte tar oftast mellan ett och tre år, kanske till och med längre. Men många tror att det räcker med att prata igenom det över en söndagsmiddag. Vid ett ägarskifte måste du ta hänsyn till allas viljor, behov och kunskap – och det tar betydligt längre tid än så.
Gemensamt för många av de mest framgångsrika generationsskiftena ser han i att den tilltänkta efterträdaren har kommit in i verksamheten tidigt och fått lära sig hur det fungerar inifrån. På så sätt förbereds de för uppgiften och får praktisk erfarenhet samtidigt som deras kunskap och ledarförmåga kan sättas på prov. Detta är speciellt viktigt om företaget är centrerat runt den nuvarande ägaren.
– Vissa företag är uppbyggda kring en enda person och om nästa generation inte har någon erfarenhet från verksamheten kan det snabbt gå utför efter ett ägarskifte. Om det inte finns någon naturlig efterträdare kan det vara bättre att sälja företaget till en extern part, och att göra det när företaget fortfarande har ett högt värde, säger Fredrik Benson.
Bortse inte från mjuka värden
Ingen familj är den andra lik och därför är också varje generationsskifte unikt. En vanlig situation är att det finns flera syskon i familjen, men att enbart ett av dem är intresserat av att ta över familjeföretaget efter föräldrarna. Ska de övriga syskonen kompenseras för det på något sätt? Och i så fall hur?
Det behöver inte röra sig om företag i hundramiljonersklassen för att en sådan fråga ska skapa irritation och konflikt i en familj, framhåller Fredrik Benson. Därför betonar han att mjuka värden som dessa är viktiga att fundera över, och att det är angeläget att processen fram till skiftet är tydlig och formaliserad så att det inte kvarstår några frågetecken.
– Det finns ingen universallösning utan varje företagarfamilj måste hitta den lösning som passar just deras situation och förutsättningar. Det är också därför vi verkligen betonar vikten av att börja i tid, säger Fredrik Benson.
Ekonomiskt har det blivit mer fördelaktigt med generationsskifte inom familjen de senaste åren. Fram till 2019 beskattades, något förenklat, överlåtelser inom familjen nämligen högre än försäljningar till en extern part. Därefter ändrades lagstiftningen och nu gäller samma skatteregler i båda fallen. Överlåtelsen behöver dock uppfylla en rad kriterier för att få beskattas på det här sättet.
– De nya reglerna gjorde systemet betydligt mer rättvist, men reglerna är stenhårda med en rad kriterier som måste vara uppfyllda. Det är således fortsatt viktigt att planera ordentligt. Det här kräver specialistkunskap. Uppfyller du inte alla kriterier går det inte att göra ägarskiftet med de mer gynnsamma skattereglerna och det påverkar hur mycket pengar du får kvar att leva på efteråt, säger Fredrik Benson.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
