Vad vill du berätta om mänsklighetens utvecklingssteg de senaste 165 åren?
”På vår planet finns inga parallella världar, allt blandas, korsbefruktas och omvandlas huller om buller. Den som säger sig veta något om historien och framtiden utan att ha funderat på hur kulturer, religioner, politik, teknik, biologiska begränsningar, företagsomvandlingar, försörjning, befolkning och allt annat mellan himmel och jord har stötts i kaotiska formationer gör det lätt för sig.”
Varför just de senaste 165 åren?
”År 1850 var ungefär det tillfälle då världen öppnade sig för kommunikation, information, vetenskap och välfärd.”
Vilka steg har betytt mest?
”Den gradvisa och ganska blinda utvecklingen av marknadsekonomi, lagstyrning och demokrati. Plus vetenskapens förmåga att öppna dörrar till elektricitet, kemi, atomer och universum. Jag tror att vi underskattar utmaningar som folkökning och migration. Att vi nu står inför global glesbygdsproblematik, med början i Japan och Ryssland, borde fler oroa sig över.”
Vad ont har utvecklingen fört med sig?
”Det onda, förutom klimat- och miljöfällan, är svårigheten att förena kunskaper om kärnenergi, syntetiskt liv, nanoteknik och artificiell intelligens med tidigare föreställningar och tankemodeller. Delar av tekniken rusar på med 20–30 procent på ett enda år medan kulturer förändras över decennier. Det behövs nya och optimistiska berättelser om detta.”
Vad tror du blir nästa stora kliv?
”Vi har två miljarder smartphones i världen, neuroner i en sorts kollektiv hjärna för mänskligheten. Om några år har vi dubbelt så många. Jag kan inte fundera ut vad det kan leda till, men jag skulle gärna leva ett liv till och delta i den flockrörelsen.”
Homo sapiens sapiens – människan av i dag– har funnits i minst 40 000 år eller 350 generationer. Vad kommer att finnas kvar av urtidsmänniskan, oavsett vad som händer framöver?
”Vi förblir urtidsmänniskor när vi försöker överleva, det vill säga när vi gör karriär, älskar, umgås, äter, festar och oroar oss för våra barn. Våra hjärnor stressas av ensamhet och lugnas av sällskap. Men vi har också med oss främlingsrädslan, tron att vårt revir bara kan försörja ett visst antal individer och intuitionen att ingen kan bli rikare utan att göra det sämre för andra. Många populister hämtar sin försörjning ur detta urtida synsätt.” Johanna Saldert
