Di Weekend

Melker Andersson slår på stort

Melker Andersson har mest fått rubriker för utpressningsmålet, krogförsäljningar och mångmiljonutdelningar de senaste åren. Men nu öppnar han vad som sannolikt är Stockholms största restaurang, Mother med 500 platser.

Publicerad: 14 januari 2016, 12:26

Göran Jonsson

Text

Bakom Mother står trion Melker Andersson, Danyel Couet och Jonas Svensson.

Restaurangen ingår i Melker Anderssons och Danyel Couets restaurangkoncern Grupp F12, som under de senaste åren bantats kraftigt. Försäljningarna av restaurangerna Villa Godthem, Trattorian, Le Rouge och Grill har fått många att undra om Melker Andersson höll på att dra sig tillbaka från restaurangbranschen efter de hot och utpressning som han utsattes för.

Men parallellt med de försäljningarna har Grupp F12 i tre års tid arbetat med den restaurang som nu öppnat i det helt nybyggda Mästerhuset på Mäster Samuelsgatan i centrala Stockholm. Det är den största restaurang Melker Andersson öppnat.

"Det är det absolut, både till yta och antal platser. Men jag vet ju inte hur många gäster vi kommer att ha på ett år", säger Melker Andersson.

Mother består av en sammanhängande enhet med samma meny i hela restaurangen och som sådan är restaurangen antagligen störst i Stockholm. Det är öppet från tidig morgon till efter midnatt.

Ett gissel med nyöppnade restauranger som snabbt blir populära brukar vara att det kan vara svårt att få bord. Med 500 platser ska väl det inte vara något problem.

"Jag är själv trött på att planera mina restaurangbesök. För mig är det viktigt att kunna hitta ett ställe när man kommer på att man vill äta", säger Melker Andersson.

Arbetsnamnet på restaurangen som har en slag "må-bra-filosofi" var Good Life.

"Mother är egentligen samma sak. Det är moder jord, något som står för njutning och trygghet", säger Melker Andersson.

Innehåll från LingioAnnons

Språkappen som samarbetar med över 100 kommuner och företag

Uppdaterad: 18 april 2024, 15:37Publicerad: 9 april 2024, 10:00

Medgrundartrion Per-Olov Jernberg, Yashar Moradbakhti och Morten Diesen. Lingio är en språkapp där man kan lära sig yrkessvenska.

Lingio startade som ett volontärprojekt för att hjälpa nyanlända med det svenska språket. Knappt nio år senare samarbetar Lingio med över 100 kommuner och flera stora företag –vars anställda får lära sig yrkessvenska via ett mobilspel.

När Yashar Moradbakhti och hans medgrundare Morten Diesen och Per-Olov Jernberg fick höra att 80 procent av Sveriges chefer anser att språket är största hindret för att anställa utrikesfödda bestämde de sig för att starta språkappen Lingio. Det började som ett volontärprojekt 2015 i samband med den ökande andelen flyktingar som kom till Sverige.

– Vi som startade var alla tekniker, och hade jobbat på några av Sveriges största tech- och spelutvecklarföretag, och kände att vi måste hjälpa samhället. Kopplat till integration är språket den största barriären och det var så det började, säger Yashar Moradbakhti.

”Lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar”

Att det ska vara roligt att lära sig språk är något som har symboliserat Lingios satsning. Därför är utbildningsmaterialet utformat som ett mobilspel – och man kan därmed göra delmomenten i kursen när det passar i vardagspusslet.

– Lingio är som ett mobilspel, fast för lärande. Varje del tar fem, tio minuter och klarar man det får man en stjärna och kan gå vidare. Plötsligt är man fast i tre timmar, konstaterar Yashar.

Ett upplägg som verkar uppskattas bland användarna.

– När vi har jämfört med likvärdiga kurser är det tolv gånger fler av Lingios kursdeltagare når sina kursmål. Jag tror att det beror på att vi har lyckats bygga en produkt som konsumenterna älskar att använda. Plus att de lär sig något som är relevant för deras yrke. På ett roligt sätt kan de lära sig något som kan förändra deras liv, säger Yashar.

Jobbar med över 100 kommuner

Lingio erbjuder omfattande kurser i yrkessvenska för 25 olika yrkesroller som säkerställer rätt språkkompetens hos befintliga och nya medarbetare. Företaget samarbetar i dag med över 100 kommuner och företag, och har många kunder inom vården där språkbarriärerna är en ofta återkommande debatt. En undersökning från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) visar att 73 procent av de närstående till personer på äldreboenden upplever att personalen inte förstår vad de säger på grund av bristande språkkunskaper och regeringen utreder språkkrav för anställda inom äldreomsorgen.

– Det är inte bara för individen det är viktigt att lära sig yrkessvenska. För organisationen är det jätteviktigt att veta att deras anställda till exempel förstår dokumentation och kan göra sig förstådda till kollegor, brukare och anhöriga, avslutar Yashar.

Läs mer om Lingios utbildningsplattform

Läs mer om Lingios språkapp för vård och omsorg

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lingio och ej en artikel av Dagens industri