Di Weekend INTERVJUER

»Vi behöver 7 miljarder dollar«

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

UNHCR grundades av FN 1950, efter ett beslut av generalförsamlingen. Katinka Lindholm har jobbat i organisationen sedan 2013.

Foto: Amanda Lindgren

Under 2016 samlade UNHCR in 473 miljoner kronor i Sverige, mycket mer än FN-organet hade hoppats på. Men nu utgör Donald Trumps regering ett nytt hot mot verksamheten.

Katinka Lindholm, Sverige för UNHCR:s generalsekreterare, har 25 års erfarenhet av insamlingar.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post

»Ett ”helt otroligt resultat”. I Sverige för UNHCR:s pinfärska årsredovisning för 2016 konstaterar man att 473 miljoner insamlade kronor – om än mindre än 2015 års insamlade 492 Mkr – är långt över förväntan.

”Det är väldigt mycket mer än vad vi trodde att det skulle vara. Under den stora krisen 2015 skänktes mycket pengar, som det ofta sker vid större katastrofer. Men trots att mycket som har hänt efteråt inte har fått lika stor uppmärksamhet har vi ändå lyckats få fortsatt stöd”, säger Katinka Lindholm, generalsekreterare på Sverige för UNHCR.

Pengarna skänks av stiftelser, företag och privatpersoner. Bland annat är Ikea Foundation och Postkodlotteriet stora bidragsgivare.

Arbetat i sektorn i 25 år

Den 15 mars var sexårsdagen för kriget i Syrien. Mer än 6,3 miljoner människor är på flykt inne i Syrien och 4,9 miljoner människor har tagit sig till andra länder. UNHCR, som genom FN är ansvarig för människor på flykt, levererar akut nödhjälp, som mat, mediciner och madrasser, men också hjälp med bostäder och utbildning.

FAKTA
UNHCR

FN:s flyktingorgan, UNHCR, står för United Nations High Commissioner for Refugees. UNHCR leder och samordnar internationella insatser till skydd av världens flyktingar, enligt Flyktingkonventionen. Organet är en humanitär organisation och arbetar inte med opinionsbildning.

UNHCR finansieras av frivilliga bidrag från regeringar, företag, stiftelser och privatpersoner. Endast 1 procent av budgeten kommer från FN. 10 procent kommer från den privata sektorn och resten kommer från bidrag från olika länders regeringar. Största bidragsgivare är USA, Japan och EU.

Huvudsäte i Genève och kontor i 120 länder. FN.s generalförsamling utser flyktingkommissarie, för närvarande Filippo Grandi från Italien.

Just nu befinner sig 65 miljoner människor på flykt – 21 miljoner av dem har lämnat sitt land. 5 miljoner är palestinier och får hjälp av ett eget organ, UNRWA, men övriga 16 miljoner är UNHCR:s ansvar.

VISA MER

Katinka Lindholm har varit generalsekreterare på Sverige för UNHCR sedan 2013, men har arbetat i den ideella sektorn i över 25 år.

”Under 1990-talet ansågs det lite fult att be om pengar, men nu vet vi att det behövs och alla har blivit bättre på att paketera det vi behöver och förklara så att folk förstår och engagerar sig”, säger hon.

”Vi måste också vända oss i större utsträckning till privata sektorn för att få finanser, de statliga bidragen räcker inte. Behoven är enorma. För att basalt kunna ta hand om de människor som befinner sig på flykt just nu behöver UNHCR över 7 miljarder dollar”, säger hon.

Förra året fick de bara in hälften av den summan, till stor del från USA som är den största bidragsgivaren till UNHCR. Nu finns en oro inom organet för vad som ska hända när den nye presidenten och hans kumpaner ska omförhandla bidragen i sommar.

”Det påverkar inte bara stämningen för oss som arbetar med detta, utan givetvis också för alla flyktingar. Det politiska läget ger en polariserad debatt där man ska vara ’för’ eller ’emot’ flyktingar, samtidigt som dessa människor oavsett måste få hjälp.”

Katinka Lindholm kommer från Göteborg, pluggade kommunikationsteknik, arbetade som copywriter och började engagera sig i Greenpeace och insamlingar i början av 1990-talet.

”Man måste hitta engagemanget hos människor och få dem att ta ställning. Att skänka pengar är ett aktivt ställningstagande”, säger hon.

Bakom ”ge bort en get”-konceptet

Han bygger en värdigare tillvaro

Efter fem år som insamlingschef på Greenpeace i Sverige och Danmark träffade hon en brittisk man och bildade familj. Flera år tillbringades som konsult för bland andra Unicef, Läkare utan gränser, Djurens rätt och Lutherhjälpen. Familjen bodde i Kenya i två år och i Amsterdam i tre år. Väl tillbaka i Sverige startade Katinka Lindholm 2006 Action aid, och bland hennes idéer fanns konceptet att ”ge bort en get”, för att hjälpa fattiga familjer.

Sedan Katinka Lindholm kom till UNHCR har insamlingarna ökat i storlek. 2015 var Sverige för UNHCR den femte största ”välgörenhetsorganisationen” i Sverige, efter Unicef, Cancerfonden, Läkare utan gränser och Rädda barnen.

”UNHCR har mycket muskler i fält, det är imponerande att se. Men för mig är det viktigt att generellt lyfta flyktingfrågan. Vi vill visa upp människorna bakom statistiken och deras oerhörda styrka och mod.”

Välgörenhetsorganisationer och insamlingsarbete är en känslodriven bransch, där viss medierapportering kan generera fler insamlade miljoner än meter av graverande statistik. Bilden på lille drunknade Alan Kurdi, eller femårige Omran Daqneesh i en ambulans i Aleppo talar direkt till alla.

”Visst bör man diskutera vilka bilder man visar av andra människor, vad som är att gå över gränsen. Men det kan vara svårt att förstå vad som faktiskt händer.”

”Krisen i Syrien tror jag har gett en mer nyanserad bild av flyktingar. Det här är högutbildade medelklassfamiljer som fram till några år sedan gick i skolan, gick till jobbet och levde precis som oss. Innan 2011 var de själva ett land som tog emot flyktingar. Det här är inte människor som är vana vid att få några pinnar och presenningar för att bygga ett hus”, säger Katinka Lindholm.

Flyktinglägren har i dag hundratusentals invånare, men innebär ett pseudoliv av baracker, väntan och köer. Familjer lämnade sina hem i Syrien med sina husnycklar och packning i tron att de skulle kunna återvända efter några veckor.

”Deras barn får knappt någon utbildning och pengarna tar slut. Det här är en hel generation som går miste om utbildning. Någon gång blir det fred och då ska dessa barn bygga upp landet.”

Ett sårbart arbete

Bröder förenade i flyktingstöd

På samma sätt är insamlingsarbetet också sårbart om det visar sig att pengarna inte utnyttjas rätt. När dåvarande kommunikationschefen för Röda korset, Johan af Donner, 2009 avslöjades och dömdes för att ha förskingrat 8 miljoner kronor från organisationen sjönk donationerna rejält.

”Det enda vi säljer är vår trovärdighet, och en sådan händelse spiller över på all välgörenhet.”

Hur får man människor att skänka pengar?
”Det är viktigt att visa att det verkligen går att göra en skillnad genom att ge ett bidrag. Det är ju så många människor som behöver hjälp – 65,3 miljoner människor på flykt – att det är svårt att greppa och kanske även svårt att tro att man göra något åt. Men varje bidrag hjälper på något sätt. Till exempel räcker 210 kronor räcker till sex filtar att värma sig med.”

Vilka insamlingar är effektiva?
”Det bästa är om vi kan få en potentiell givare att känna igen sig i en utsatt människa situation. När de förstår hur det skulle vara om de själva hade varit tvungen att fly, de val de skulle vara tvungen att ta och den desperation de också skulle känna om det hade hänt dem istället. Ju mer identifikation desto bättre. Men det är viktigt att vi får in regelbundna bidrag, till exempel via månadsgivande, så att vi är flexibla i oförutsedda kriser.”

Vad kommer att hända om Trumpadministrationen kraftigt drar ner på biståndet?
”Om stora givare drar ner på biståndet kommer det att få allvarliga konsekvenser för utsatta människor. Vi kommer behöva ännu mer resurser i framtiden.”