På Sweden International Horse Show vann du finalklassen i ”Last man standing” och under Gothenburg Horse Show vann du internationell hoppning. Vid båda tillfällena visade elvaåriga hästen Freestyler sitt temperament genom att sparka bakut och stegra sig under prisutdelning och ärevarvet. Hur lyckades du sitta kvar?
”Det är bra balansträning. Freestyler är naturligt snabb och lite busig. Han tycker verkligen om att komma ut på banan och är alltid taggad.”
Händer det att du är rädd?
”Nej, aldrig på hästryggen.”
Hur vet du att det är en bra häst i hoppsammanhang?
”Det märks snabbt. Om hästen har teknik och tryck i språnget. Sedan krävs också mycket vilja, bra mentalitet och kämparglöd. Jag och hästen är ett team. Hästen kan inte hoppa utan ryttare och en ryttare är aldrig bättre än sin bästa häst. Hästar på den här nivån gör mycket för sin ryttare.”
Hur började ditt hästintresse?
”Jag fastnade för hästar redan som treåring. Som sexåring började jag på ridskola.”
Med vilka fem ord skulle du beskriva dig själv med i en kontaktannons?
”Målmedveten, envis, ambitiös, arbetsnarkoman”, svarar Jonna snabbt och skrattar sedan när hon inser att hon raddat upp ett antal egenskaper som inte klingar så positivt för de flesta.
”Men jag är ödmjuk också,” lägger hon till.
Kommer du från en hästfamilj?
”Nej, det skulle jag inte säga. Min mamma har hållit på med hästar, men inte hoppat på hög nivå. Hon har alltid stöttat mig enormt mycket.”
Efter gymnasiet flyttade du till England för att jobba för tävlingsstallet Davenport Stables. Hur är rangordningen i ett tävlingsstall?
”Man får börja från scratch, i nivå med golvet. Men man lär sig mycket och så får man jobba sig upp. Det var hårt arbete –mocka, köra lastbil, rida.”
Sedan jobbade du ett par år på AS Sporthorses i Antwerpen innan du fick erbjudande om att börja på Stephex Stables som tävlingsryttare. Hur är det att vara anställd och tävla?
”Jag har 16 hästar som jag tävlar med. Det är fantastiskt att jobba för stallet, men i framtiden vill jag driva egen verksamhet och ha egna hästar.”
Hur viktigt är pengar inom hästsporten?
”Det är inte bara en sport, utan också en stor business. Hästarna är värda stora summor. ”
Om du fick 10 miljoner kronor, hur skulle du investera dem?
”Jag skulle köpa hästar så klart. Men inte en häst som redan är färdig, utan en häst som kan utvecklas. Det är en bättre investering.”
Om du inte hade jobbat med hästar, vad hade du gjort då?
”Förmodligen läst vidare, kanske till mäklare.”
Finns det någon stallsyssla du inte gillar?
”Jag tycker inte om att putsa benskydden”.
Du är sambo med Lorenzo de Luca. Hur är det att vara ihop med en annan tävlingsryttare?
”Jag ska försöka jaga ifatt honom”, säger Jonna Ekberg med ett skratt innan hon fortsätter:
”Vi träffades i hästsammanhang och det underlättar enormt att vi har samma intressen. Jag ägnar mig åt hästar 365 dagar om året och det är svårt att träffa någon som inte är involverad.”
Du är uttagen till landslagets utmanartrupp. Hur känns det?
”Som ett erkännande. Att landslagsledningen tror på mig. Mitt mål i år är att bli mer stabil i nationshoppningen. Högsta drömmen är så klart att vara med i OS. Jag siktar på OS i Tokyo 2020.”
Vilka är dina styrkor?
”Jag är väldigt noggrann med mina hästar. Har talang för att handskas med hästar.”
När grät du senast?
”Jag gråter lätt när jag ser sorgliga filmer. Senast när jag såg en film där hunden dör.”
Vilket motiv skulle du välja att tatuera?
”Jag skulle aldrig tatuera mig.”
Vem skulle spela dig i en film om ditt liv?
”Då säger jag min favoritskådespelerska Jennifer Aniston. Hon har en så fantastiskt karisma”.
Vilka är dina förebilder inom hästsporten?
”Malin Baryard, Rolf-Göran Bengtsson, Henrik von Eckermann och min stallkollega Daniel Deusser. Sverige är ett bra hästland, det finns många bra förebilder. Tävlingarna blir bättre och bättre.”
Vilken talang skulle du vilja ha?
”Jag skulle vilja kunna sjunga.”
Har du någon hobby?
”Mitt liv består av hästar, hästar, hästar.”
